Sjukskriven i Sverige: karensavdrag, läkarintyg och sjuklön

Sjukskrivning i Sverige följer ett fast schema: dag 1, dag 8, dag 15. Här går vi igenom vem som betalar i varje steg, vad raden karensavdrag på lönebeskedet betyder och de luckor som drabbar nyanlända med korta anställningar.

När du behöver det här

Du jobbar i Sverige och vaknar för sjuk för att gå till jobbet. Lönebeskedet visar en rad med karensavdrag som du inte räknade med, eller så har chefen bett om ett läkarintyg och du är osäker på om det är tillåtet. Kanske har du varit hemma en vecka och undrar vad som händer sedan, du har en säsongsanställning och undrar om du omfattas alls, eller så blev du sjuk på semestern och vill ha tillbaka de dagarna.

Är du turist och blev sjuk på resan gäller inte det här systemet dig. Din egen arbetsgivare och ditt hemland avgör din lön; de svenska frågorna handlar om vård, och det tar vi upp i vård för nya invånare och i guiden om vård för turister.

Så fungerar systemet

Sverige delar upp en sjukperiod mellan två betalare. De första 14 kalenderdagarna betalar arbetsgivaren sjuklön enligt sjuklönelagen. Från dag 15, om du fortfarande är sjuk, tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning.

Reglerna gäller alla anställda som arbetar i Sverige, oavsett nationalitet. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för sjukpenning; du behöver inte vara medborgare. Tanken är att korta sjukdomar ska skötas mellan dig och arbetsgivaren, och att staten bara kliver in vid längre frånvaro. Arbetsplatsen och kulturen kring att sjukanmäla sig tar vi upp i svensk arbetskultur.

Dag 1–14: sjuklön från arbetsgivaren

Du har rätt till sjuklön från första dagen av anställningen. Den är 80 % av den lön och de förmåner du går miste om, för den första dagen med nedsatt arbetsförmåga och de följande 13 kalenderdagarna.

Tre skyldigheter ligger på dig:

• Sjukanmäl dig dag 1. Sjuklön betalas inte för tiden innan arbetsgivaren fick din anmälan, om du inte var förhindrad att anmäla dig och gjorde det så snart du kunde. Gör det på det sätt som arbetsplatsen begär, oftast ett samtal eller ett meddelande till chefen före arbetspasset.
• Lämna en skriftlig försäkran. Du intygar skriftligt för arbetsgivaren att du var sjuk och hur mycket din arbetsförmåga var nedsatt. Du behöver inte ange vilken sjukdom det gäller, och arbetsgivaren behöver inte betala förrän du har lämnat den.
• Var sanningsenlig. Medvetet osanna eller grovt vårdslösa uppgifter gör att arbetsgivaren inte längre är skyldig att betala.

Dina hälsouppgifter är skyddade: personal som ser din försäkran eller ditt intyg i personalarbetet får inte föra uppgifterna vidare obehörigen. Blir du sjuk igen inom fem dagar efter att du kommit tillbaka räknas det som samma sjukperiod, utan nytt avdrag.

Karensavdraget

Karensavdraget är en självrisk som dras från sjuklönen i början av varje sjukperiod. Enligt lagen motsvarar det 20 % av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig vecka. Jobbar du fem lika långa dagar i veckan blir det ungefär en dags sjuklön.

Karensavdraget ersatte den gamla karensdagen, en obetald väntedag, den 1 januari 2019. Många engelskspråkiga guider och en del kollegor beskriver fortfarande den obetalda dagen. Den regeln gäller inte längre för anställda, och räknar du med den kommer lönebeskedet inte att gå ihop.

Är du ofta sjuk av samma orsak kan du fråga din läkare om särskilt högriskskydd. Du ansöker hos Försäkringskassan med ett läkarutlåtande, och blir ansökan beviljad gör du inget karensavdrag.

Dag 8: läkarintyget

Enligt lagen behöver arbetsgivaren bara betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen om du styrker sjukdomen med ett intyg från läkare eller tandläkare. I praktiken blir det dag 8. Intyget behöver inte ange vad du är sjuk i.

Boka tiden före dag 8, inte samma dag. Ett videobesök räknas som läkarbesök, och via 1177 kan du boka vård och skicka intyget till Försäkringskassan om läkaren inte har gjort det (se digitala läkare i Sverige).

Får arbetsgivaren kräva intyg tidigare? Bara om det finns särskilda skäl, skriftligt och i högst ett år, till exempel efter upprepade korta frånvaron. Försäkringskassan kan ställa samma krav. Ett kollektivavtal kan också ha andra regler för intyg, så kolla vad som gäller hos dig.

Från dag 15: sjukpenning

Är du fortfarande sjuk och anställd efter dag 14 måste arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar. Sjukpenningen söker du själv i e-tjänsten på Mina sidor; de flesta ärenden avgörs inom 30 dagar.

Sjukpenning betalas när sjukdomen sätter ned din arbetsförmåga med minst en fjärdedel, som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Beloppet är 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI, den inkomst ersättningen räknas på) efter att den har multiplicerats med 0,97, alltså strax under 80 % av lönen, upp till ett tak. Efter 364 dagar inom en ram på 450 dagar sjunker den till 75 %.

Längre sjukskrivningar prövas i steg, i den så kallade rehabiliteringskedjan:

• Från dag 90: kan du göra andra arbetsuppgifter hos din arbetsgivare?
• Från dag 180: kan du som huvudregel försörja dig på ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden? Det finns undantag om du sannolikt är tillbaka före dag 365.
• Från dag 365: prövningen mot arbetsmarknaden gäller, med snävare undantag.

Väntas du vara borta mer än 60 dagar måste arbetsgivaren senast dag 30 ta fram en plan för din återgång i arbete. Och sedan 1 mars 2026 får den som har hel sjukpenning prova att arbeta hos sin arbetsgivare under två perioder på 14 dagar inom 365 dagar utan att förlora ersättningen. Du och arbetsgivaren anmäler varje arbetsprövning tillsammans till Försäkringskassan minst 14 dagar i förväg.

Innan du reser: när du får sjukpenning behöver du Försäkringskassans godkännande i förväg för att resa utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien, annars kan ersättningen upphöra.

Många kollektivavtal och anställningsavtal ger tillägg till sjuklönen eller sjukpenningen; fack och kollektivavtal förklarar var de kommer ifrån, och Försäkringskassan förklarad handlar om själva myndigheten.

Korta anställningar och säsongsjobb

Det är här nyanlända åker dit. Två separata regler gäller:

• Sjuklön (dag 1–14): är den avtalade anställningen kortare än en månad får du rätt till sjuklön först när du har varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med om uppehållet var högst 14 dagar.
• Sjukpenning (från dag 15): du behöver en SGI, och lagen kräver inkomst av arbete i Sverige som väntas pågå i minst sex månader i följd eller återkomma varje år, och som uppgår till minst 24 % av prisbasbeloppet per år.

Ett sommarjobb eller en skidsäsong på tre månader kan alltså ge dig sjuklön de första två veckorna men ingenting från Försäkringskassan efter det. Läs ditt anställningsavtal och fråga Försäkringskassan innan säsongen börjar; säsongsjobb i Sverige handlar om själva anställningarna.

Några andra situationer fungerar annorlunda. Skickas du till Sverige av en utländsk arbetsgivare räknas det inte som arbete i Sverige enligt svensk lag, och EU:s samordningsregler kan avgöra vilket land du är försäkrad i. Enskilda näringsidkare får sjukpenning efter sju karensdagar, om de inte har valt en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Och utan arbetsgivare, till exempel som arbetslös, motsvarar karensavdraget en hel dags ersättning.

Sjuk under semestern

Enligt semesterlagen räknas dagar under semestern då du inte hade kunnat arbeta på grund av sjukdom inte som semesterdagar, så länge du begär det hos arbetsgivaren utan dröjsmål. Sjukanmäl dig som vanligt; de återstående semesterdagarna tas sedan ut i ett sammanhang om ni inte kommer överens om något annat. Övriga semesterregler finns i semester i Sverige.

Ska karensavdraget avskaffas?

Inte per 14 oktober 2026. Att ta bort det var en valfråga i valet i september 2026, och partierna var oeniga om både huruvida det ska skrotas och vem som ska betala. Ett tidigare föreslaget datum, 1 juli 2026, passerade utan ändring, och ingen proposition har antagits sedan dess. Tills riksdagen beslutar något annat gäller avdraget, och vi uppdaterar sidan när det ändras.

Praktisk information

Taket och prisbasbeloppet ändras varje 1 januari; Försäkringskassan publicerar de aktuella beloppen.

Vanliga frågor

Vad är karensavdrag?

Karensavdraget är ett avdrag från sjuklönen i början av varje sjukperiod: 20 % av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig vecka. Vid en femdagarsvecka motsvarar det ungefär en dags sjuklön. Det ersatte den obetalda karensdagen 2019, och efter tio avdrag på tolv månader görs inga fler.

När behöver jag läkarintyg när jag är sjukskriven?

Från dag 8. Enligt lagen behöver arbetsgivaren bara betala sjuklön från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan om du visar ett intyg från läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte ange vilken sjukdom du har. Arbetsgivaren får kräva intyg från dag 1 bara om det finns särskilda skäl, skriftligt och i högst ett år.

Vem betalar när jag är sjuk, arbetsgivaren eller Försäkringskassan?

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna, med 80 % av den förlorade lönen minus karensavdraget. Från dag 15 kan Försäkringskassan betala sjukpenning, som du själv ansöker om på Mina sidor. Arbetsgivaren måste anmäla sjukfallet till Försäkringskassan om du fortfarande är sjuk och anställd efter dag 14.

Hur mycket är sjukpenningen 2026?

Sjukpenningen är 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst efter att den multiplicerats med 0,97, alltså strax under 80 % av lönen. Inkomsten räknas bara upp till 592 000 kr per år 2026, vilket ger en högsta ersättning på 1 259 kr per dag. Efter 364 dagar sjunker den till 75 %. Beloppen ändras varje januari.

Får jag sjuklön om jag har en kort anställning eller ett säsongsjobb?

Oftast ja för de första 14 dagarna: är anställningen kortare än en månad börjar sjuklönen gälla när du har varit anställd 14 dagar i följd. Sjukpenning efter dag 14 är svårare att få, eftersom den kräver arbete som väntas pågå minst sex månader i följd eller återkomma varje år. Läs ditt anställningsavtal innan säsongen börjar.

Har karensavdraget avskaffats?

Inte per 14 oktober 2026. Att ta bort det var en valfråga i valet i september 2026, och partierna var oeniga om huruvida det ska ske och hur det ska betalas, men ingen proposition har antagits och ett tidigare föreslaget datum i juli 2026 passerade utan ändring. Tills riksdagen beslutar något annat gäller avdraget.

Kan jag få tillbaka semesterdagar om jag blir sjuk på semestern?

Ja. Enligt semesterlagen räknas dagar under semestern då du inte hade kunnat arbeta på grund av sjukdom inte som semesterdagar, så länge du begär det hos arbetsgivaren utan dröjsmål. Du sjukanmäler dig sedan som vanligt, och de återstående semesterdagarna tas ut i ett sammanhang om ni inte kommer överens om något annat.

Relaterade guider

• Vård för nya invånare – så hittar du läkaren som skriver intyget dag 8
• Försäkringskassan förklarad – myndigheten som betalar från dag 15
• VAB: hemma med sjukt barn – när det är barnet som är sjukt, inte du
• Säsongsjobb i Sverige – korta anställningar och deras luckor i sjuklönen
• Flytta till Sverige för att jobba – det du ordnar första månaden som får in dig i systemet

Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Sveriges riksdag (lag 1991:1047 om sjuklön, socialförsäkringsbalken 2010:110, semesterlagen 1977:480, prop. 2025/26:53) och Försäkringskassan – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.