Det kan vara −15 °C ute och T-shirtvarmt inne. Det är ingen slump utan konstruktion, med stöd i byggregler och hälsoråd. Här är hur det fungerar och vad det betyder för din vistelse.
När du behöver det här
Ditt hotellrum känns för varmt i januari och det finns ingen tydlig knapp att vrida på. Du packar inför en vinterresa och undrar vad du ska ha på dig inomhus. Du har hyrt en lägenhet i några månader och den är kall, eller du bokar ett boende i juli och undrar om luftkonditionering. Eller så har en svensk värd vänligt bett dig att inte låta fönstret stå öppet hela dagen.
Byggt för att hålla kvar värmen
Svensk lag kräver att varje byggnad har god energihushållning och värmeisolering. Boverket omsätter det i detaljerade krav för nya och ombyggda byggnader. Enligt de gamla byggreglerna omfattade kraven ett tak för energianvändningen, en högsta genomsnittlig värmeförlust genom väggar, tak, golv och fönster och en gräns för den elektriska effekten för uppvärmning.
Nytt den här månaden: den 1 oktober 2026 upphävdes Boverkets gamla energiregler i BBR och ersattes av nya föreskrifter, BFS 2026:9. Byggherrar får fortsätta tillämpa de gamla reglerna för projekt som påbörjats eller sökts lov för före den 1 oktober 2027 – antingen alla regler eller inga. Fem planerade ändringar, från 2027 till 2033, kommer att skärpa vissa krav ytterligare. Många förklaringar beskriver fortfarande “BBR avsnitt 9”, men det är nu historia.
Det du märker som gäst är resultatet. Energimyndigheten jämför tolv typiska hus:
| Hus i myndighetens exempel | Fönster | Uppvärmning | Ventilation |
|---|---|---|---|
| Trähus, 1880 | Enkel- och tvåglasfönster | Vedpanna | Självdrag |
| Enplanshus, 1988 | Treglasfönster | Vattenburen el | Mekanisk frånluft |
| Radhus, 2005 | Treglasfönster | Frånluftsvärmepump | Mekanisk |
| Lågenergivilla, 2007 | Treglasfönster | Fjärrvärme | Värmeåtervinning (FTX) |
Byggnadens ålder spelar större roll än var i landet den ligger. En lägenhet från 1970-talet och en från 2020-talet i samma stad kan kännas väldigt olika.
Så värms svenska hem upp
I tätorter och städer är svaret oftast fjärrvärme: varmt vatten som produceras i en central anläggning och leds i rör till element och kranar i de anslutna byggnaderna. Enligt branschorganisationen Energiföretagen värmer fjärrvärmen mer än hälften av alla svenska bostäder och lokaler och omkring 90 % av flerbostadshusen. Anläggningarna eldar främst grenar och toppar från skogsbruket, träavfall från pappers- och sågverksindustrin och hushållsavfall, och använder också överskottsvärme från industrin och datacenter.
Villor och stugor har en blandning: värmepumpar, elvärme, pellets- eller vedpannor och fjärrvärme där det finns ett nät. På landsbygden finns inget nät, så värmen i en stuga hänger nästan alltid på el eller ved.
De officiella inomhustemperaturerna
Det finns ingen lag med en gradsiffra. Siffrorna kommer från Folkhälsomyndighetens allmänna råd HSLF-FS 2024:10. Kommunernas miljö- och hälsoskyddsinspektörer använder dem när en hyresgäst klagar.
| Värde | Vad det betyder |
|---|---|
| 18 °C | Lägsta godtagbara operativa temperatur (20 °C för känsliga personer, som äldre och små barn) |
| 20–23 °C | Det som hyresvärdar rekommenderas att styra värmen mot; de flesta upplever det som behagligt |
| 24 °C | Högsta operativa temperatur under höst, vinter och vår |
| 26 °C | Högsta lufttemperatur på sommaren; inte över 26 °C nattetid |
Råden från 2024 ersatte 2014 års version, FoHMFS 2014:17, och lade till högsta temperaturen på sommaren. Äldre foruminlägg som citerar 2014 års regler är inaktuella. Samma råd gäller i Malmö som i Kiruna.
Att leva med det: element, vädring och sömn
I de flesta lägenheter har varje element ett termostatvred, ofta numrerat. Vrider du ned det sänks temperaturen i just det rummet; husets centrala uppvärmning fortsätter att gå, och den kan du normalt inte stänga av. Vredet ställer in en måltemperatur, inte en hastighet, så rummet blir inte varmare fortare för att du vrider upp det på max.
Svenskar vädrar i korta omgångar: fönstren vidöppna några minuter, sedan stängda. Ett fönster som står på glänt hela dagen på vintern får bara elementet att arbeta emot det. Håll element och ventiler fria – häng inte tvätt på dem – så att värme och luft rör sig som det är tänkt.
För sömnen skriver 1177, den svenska vårdens tjänst för råd om hälsa, att de flesta sover bäst i ett svalare rum på omkring 14–18 °C. Det är betydligt lägre än vad en svensk lägenhet värms till, så vrid ned elementet i sovrummet på kvällen. Två saker till att känna till:
- Fönster öppnas ofta utåt, och insektsnät är inte standard. Luta dig ut försiktigt och håll barn borta från öppna fönster.
- Ljusa nätter: på sommaren har många sovrum mörkläggningsgardiner eller mörka rullgardiner; fråga innan du bokar i norr. Se midnattssolen och att sova under ljusa nätter.
Packa tunnare kläder för inomhusbruk på en vinterresa. Tåg, butiker och museer är också uppvärmda – mer i packa för svensk vinter.
Varför det inte finns luftkonditionering
Under större delen av året behöver svenska byggnader ingen kylning, och de är inte byggda för det. Folkhälsomyndigheten konstaterar att de flesta svenska byggnader står emot kyla väl men ofta inte klarar temperaturerna under en värmebölja. Bostäder saknar i regel mekanisk kylning, och takfläktar är ovanliga. Nyare hotell kan ha luftkonditionering; lägenheter och stugor har det sällan.
På sommaren arbetar alltså isoleringen emot dig. Leta efter “luftkonditionering” i annonsen innan du bokar ett boende i juli, och följ myndigheternas rutin: dra ned persiennerna på den soliga sidan under dagen och vädra på natten eller tidigt på morgonen när det är svalare ute. Varningar och råd om att hålla sig sval finns i värmeböljor och att hålla sig sval i Sverige.
Kalla lägenheter och strömavbrott
Bor du här en längre tid är en kall lägenhet inte bara otur. Enligt svensk lag ska en hyreslägenhet ha utrustning för kontinuerlig uppvärmning för att uppfylla lägsta godtagbara standard. Förblir din lägenhet kall gör du först en felanmälan till hyresvärden. Händer ingenting kontaktar du kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som hanterar klagomål på inomhustemperatur. Ordningsregler för lägenheter finns i att bo i en svensk lägenhet.
I ett hus på landet på vintern spelar ett strömavbrott roll. Energimyndigheten beräknar att ett trähus från 1880 sjunker till omkring 4 °C inom ett dygn utan ström när det är −10 °C ute, och når +5 °C på mindre än ett dygn vid −20 °C. Ett modernt lågenergihus tar ungefär fyra dygn på sig att bli lika kallt. Myndighetens råd:
- Klä dig varmt och samlas i ett rum.
- Häng filtar för fönster och dörrar, och dra ned persiennerna.
- Vädra kort och regelbundet.
- Var försiktig med stearinljus, gasol- eller fotogenkaminer och all öppen eld inomhus.
Uppvärmning av stugor, elmätare och vinterstängda stugor med tömda vattenledningar tas upp i vad du kan vänta dig av en svensk semesterstuga.
Praktisk information
| Vad | Vad du kan vänta dig |
|---|---|
| Vanlig målnivå inomhus | 20–23 °C (Folkhälsomyndighetens råd) |
| Lägsta godtagbara inomhustemperatur | 18 °C; 20 °C för känsliga personer |
| Högsta, höst till vår / sommar | 24 °C operativ / 26 °C lufttemperatur, inte över 26 °C nattetid |
| Flerbostadshus med fjärrvärme | Omkring 90 % |
| Energiregler för byggnader | BFS 2026:9 sedan 1 oktober 2026 (BBR upphävd; övergångsperiod till 1 oktober 2027) |
| Värme i ett hotellrum | Ingår i rumspriset |
| Värme i en hyreslägenhet | Ingår ofta i hyran (varmhyra); kolla kontraktet |
| Värme i en semesterstuga | Ofta el som mäts separat – se stugguiden |
| Priser på värme och el | Anges inte här; de varierar med nät, elhandlare och elområde – se elområden i Sverige |
Vanliga frågor
Varför är svenska hem så varma på vintern?
Därför att de är byggda för att hålla kvar värmen och värms upp hela vintern. Svensk lag kräver god energihushållning och värmeisolering, så väggarna är tjocka och fönstren har två eller tre glas. Fjärrvärme värmer omkring 90 % av flerbostadshusen, och hyresvärdar rekommenderas att sikta på 20–23 °C inomhus. Resultatet är en varm lägenhet även när det är −15 °C ute.
Vilken temperatur har svenskar hemma?
Folkhälsomyndigheten rekommenderar hyresvärdar att styra värmen mot 20–23 °C, ett intervall som de flesta upplever som behagligt. I de allmänna råden är 18 °C den lägsta godtagbara operativa temperaturen, 20 °C för känsliga grupper som äldre, och 24 °C den högsta utanför sommaren. Det är riktvärden som kommunernas inspektörer använder, inte en lag med en fast siffra.
Varför har svenska hem varken luftkonditionering eller fläktar?
Under större delen av året behövs det inte: byggnaderna är gjorda för långa, kalla vintrar, inte för värme. Folkhälsomyndigheten konstaterar att de flesta svenska byggnader står emot kyla väl men ofta inte klarar temperaturerna under en värmebölja, och bostäder saknar i regel mekanisk kylning. Nyare hotell kan ha luftkonditionering; lägenheter och stugor har det sällan. På sommaren hjälper det att dra ned persiennerna på dagen och vädra på natten.
Vad är fjärrvärme?
Fjärrvärme är varmt vatten som produceras i en central anläggning och leds genom ett nät i staden till element och kranar i de anslutna byggnaderna. Den värmer mer än hälften av alla svenska bostäder och lokaler och omkring 90 % av flerbostadshusen. Anläggningarna använder främst grenar och toppar från skogsbruket, träavfall från industrin och hushållsavfall, plus överskottsvärme från industrin och datacenter.
Kan jag sänka värmen i mitt rum i Sverige?
Oftast ja, rum för rum. De flesta element har en termostatventil, ofta ett numrerat vred; vrider du ned det sjunker temperaturen i det rummet, medan husets centrala uppvärmning fortsätter att gå. Den centrala uppvärmningen kan du normalt inte stänga av. För sömnen föreslår 1177 ett svalare rum på omkring 14–18 °C, så det är klokt att vrida ned elementet i sovrummet på kvällen.
Vad kan jag göra om min hyreslägenhet i Sverige är för kall?
Anmäl det först till hyresvärden. Enligt svensk lag ska en hyreslägenhet ha utrustning för kontinuerlig uppvärmning, och Folkhälsomyndighetens råd behandlar en operativ temperatur under 18 °C, eller 20 °C för känsliga personer, som en möjlig olägenhet för människors hälsa. Gör hyresvärden ingenting kontaktar du kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som utreder klagomål på inomhustemperatur.
Relaterade guider
- Värmeböljor och att hålla sig sval i Sverige – varför samma varma byggnader blir överhettade, och SMHI:s värmevarningar.
- Elområden i Sverige – vad det kostar att värma en stuga beror på var den ligger.
- Vad du kan vänta dig av en svensk semesterstuga – vedspisar, elmätare och vinterstängda stugor.
- Packa för svensk vinter – lager som fungerar ute och åker av inne.
- Att bo i en svensk lägenhet – portkoder, tvättstugor och ordningsregler.
Fakta kontrollerade 5 oktober 2026. Källor: Folkhälsomyndigheten, Boverket, Energimyndigheten, Sveriges riksdag, 1177 och Energiföretagen – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.