En svensk vinter är ofarlig för den som är rätt klädd, men kylan dödar ändå ungefär 30–45 personer om året här. Den här sidan går igenom den första hjälp som den svenska vården, Röda Korset och isräddningsorganisationerna själva publicerar: hur du känner igen en köldskada, vad du gör och när du ska ringa.
När du behöver det här
Du ska ut på vinterpromenader, åka skidor eller skridskor, göra en skotertur eller vänta en lång natt på norrskenet. Du reser med en bebis eller ett litet barn som inte kan säga att det fryser. Eller så händer något redan: någon i sällskapet har blivit tyst och klumpig, en vit fläck har dykt upp på en kind eller någon har gått genom isen. Det här är första hjälpen så som de svenska organisationerna beskriver den, inte medicinsk rådgivning.
Två olika köldskador
Nedkylning, eller hypotermi, innebär att kroppens kärntemperatur har sjunkit under 35 °C. Enligt 1177, regionernas gemensamma vårdtjänst, händer det efter lång tid i låga temperaturer eller i kall och fuktig miljö, till exempel i snö eller vatten. Det är inte bara ett problem mitt i vintern: Svenska Röda Korset påpekar att det också kan hända i mildare väder när det blåser, om man ligger på ett kallt golv eller i vatten.
Köldskada, eller förfrysning, är lokal. En kroppsdel blir så kall att blodet slutar cirkulera genom den, oftast händer, fötter, öron, näsa och kinder. Den smyger sig på: känseln försvinner när huden fryser, så du kan skadas utan att märka det.
Båda förvärras av vind och väta. Och enligt 1177 är risken för köldskador större för unga och gamla, som har tunnare hud och mindre muskler.
Vindavkylning: därför ljuger termometern
SMHI räknar fram en vindkyletemperatur, hur kallt det faktiskt känns mot bar hud när vinden räknas in. Myndighetens eget exempel: −10 °C med en svag vind på 2 m/s känns som −14 °C i stilla luft.
När det blir allvarligt utfärdar SMHI en varning:
| SMHI:s varning för stark kyleffekt | Vad det innebär |
|---|---|
| Namn | Varning för stark kyleffekt |
| Nivå | Endast gul |
| Utlöses av | Medelvind minst 10 m/s och effektiv temperatur −28 °C eller lägre |
| SMHI:s råd | Hög risk för köldskador; sök skydd mot vinden och var uppmärksam på kroppens varningssignaler |
Kolla SMHI:s varningar före en lång dag ute, särskilt i fjällen, där vår guide till säkerhet i fjällen förklarar resten av systemet.
Nedkylning: så gör du
De tidiga tecknen är lätta att missa eftersom de liknar dåligt humör. Issäkerhetsrådet räknar upp hunger, illamående, trötthet, tystnad, irritation, sluddrigt tal, klumpighet och förvirring. Den som drabbas märker det oftast sist, så håll koll på varandra.
Lindrig nedkylning – huttrar, är blek och kall, har klumpiga händer:
- Ta in personen, eller åtminstone ur vinden.
- Ta av blöta kläder och byt till torra.
- Värm försiktigt med filtar, en sovsäck eller torra kläder. Röda Korset säger att du kan använda handdukar, lakan eller till och med kartong om det är allt du har.
- Kan personen dricka själv, ge något varmt och sött. Undvik alkohol och koffein.
- Ring 1177 för råd, eller 112 om personen blir sämre.
Svår nedkylning – har slutat huttra eller är dåsig, stel, mycket trött eller medvetslös:
- Ring 112, eller be någon annan ringa.
- Flytta personen mycket varsamt och låt hen ligga ner. Låt hen inte gå eller röra sig; aktivitet hjälper bara vid lindrig nedkylning.
- Är personen medvetslös men andas, lägg hen i stabilt sidoläge på något isolerande och täck över.
- Verkar personen livlös, kontrollera andningen i upp till en minut. Andas hen inte normalt, starta hjärt-lungräddning och fortsätt tills hjälpen kommer.
Ge aldrig upp om en kall, livlös människa. 1177 påpekar att kroppstemperaturen kan sjunka så lågt att en person ser död ut, och Röda Korset säger att ingen riktigt vet hur låg temperatur en människa kan överleva. Var varsam: när nedkylningen fördjupas går hjärtat långsammare och rytmen kan bli oregelbunden.
Köldskador: så gör du
Titta i varandras ansikten efter vita fläckar på kinder, näsa och öron, och vicka på fingrar och tår för att känna att känseln finns kvar. Sedan:
- Gå in eller sök skydd mot vinden.
- Ta av ringar om händerna är drabbade, innan svullnaden gör det omöjligt.
- Värm hud mot hud: en varm hand mot en frusen kind, fingrarna i armhålorna, frusna tår mot en kamrats mage eller armhåla.
- Fortsätt tills normal färg och känsel kommer tillbaka, även om det gör ont.
Vad du inte ska göra är lika viktigt:
- Gnid eller massera inte området, och gnid det inte med snö.
- Använd inte hett vatten eller uppvärmda föremål för att skynda på; de skadar huden. Röda Korset godtar kroppsvarmt vatten, omkring 37 °C, i ungefär 30 minuter.
- Gå inte på förfrusna fötter.
- Tina inte upp om det kan frysa igen innan du når vård. Enligt 1177 är en djup köldskada bättre kvar kall än upptinad och nedfrusen igen.
| Tecken | Vad 1177 säger att du ska göra |
|---|---|
| Vit, känslolös hud som återhämtar sig vid uppvärmning | Värm hud mot hud; sök vårdcentral om det inte har läkt på två veckor |
| Blåsor | Vårdcentral eller jourmottagning samma dag; akutmottagning om de är stängda |
| Hård vitgul hud, mörka blodblåsor, kan inte röra kroppsdelen | Djup köldskada: vård samma dag |
| Färg och känsel kommer inte tillbaka efter 60 minuters uppvärmning | Djup köldskada: vård samma dag |
Kallt vatten och is
Vatten leder bort värme från kroppen ungefär 25 gånger snabbare än luft, så att gå genom isen eller falla ur en båt är den snabbaste vägen till nedkylning. Men den första faran är inte kylan. Sjöräddningssällskapet varnar för att flämtreflexen kan få dig att drunkna på några sekunder.
Går du själv genom isen är rådet från Issäkerhetsrådet och Sjöräddningssällskapet:
- Ta dig igenom de första ögonblicken: ansiktet ovanför vattnet, andningen under kontroll, behåll lugnet. Sedan har du många minuter innan kylan försvagar dig.
- Vänd tillbaka samma väg som du kom. Där höll isen.
- Dra fram isdubbarna med handskarna på, arbeta dig stadigt tillbaka mot fast is och häva dig upp med armbågarna nära kroppen.
- Åla dig en bra bit ut på fast is innan du reser dig.
- Är hjälp på väg, ligg still för att spara kraft och värme. Händerna sviker först, så använd dem tidigt. Simma inte mot en avlägsen strand; kylan gör simtagen svaga och ineffektiva.
Går någon annan genom isen, ring 112 först. Närma dig från samma håll som personen kom, och ha alltid något mellan er: en lina, en stång, en gren, en jacka. En räddare i en andra vak gör bara saken värre. Får du inte upp personen, håll luftvägarna ovanför vattnet. När hen väl är uppe, ta av blöta kläder och isolera. Den som nästan har drunknat behöver undersökas på sjukhus, även om hen verkar må bra.
Det här är inte bara en vinterrisk. Köldchocken beror på hur kallt vattnet är och hur du kommer i, inte på vilken månad det är, och Krisinformation påminner båtfolk om att det ofta är kallt på sjön. Där påpekas också att nästan hälften av dem som drunknade efter att ha fallit ur en båt hade överlevt med flytväst.
Själva isen – hur tjock den ska vara, var den är svag, långfärdsskridsko – tar vi upp i vår guide till säkerhet på isen; bad och flytvästar finns i vattensäkerhet i Sverige.
Barn, alkohol och lager-på-lager
Små barn kyls ner snabbare. Enligt 1177 kan de inte huttra eller röra sig tillräckligt för att hålla värmen, och deras händer och fötter blir kalla fortare än en vuxens. Känn i nacken och på pannan: är det kallt där fryser barnet. Håll en nyfödd inomhus blåsiga, mycket kalla dagar, och ta in äldre barn för att värma sig med jämna mellanrum. Tvätta eller smörj inte ansiktet precis innan ni går ut; det tar bort hudens naturliga skydd. Barn på isen ska alltid ha minst en vuxen med sig.
Alkohol påskyndar nedkylningen. Den vidgar blodkärlen, minskar huttrandet och försämrar omdömet. 1177 tillägger att alkohol, rökning och snus försvagar kroppens försvar mot kyla och gör att skador läker långsammare. En sup “för att värma sig” gör tvärtom.
Lager-på-lager är 1177:s viktigaste råd:
- Flera löst sittande, tunna lager i stället för ett tjockt
- Ett vindtätt yttersta lager och en mössa
- Något närmast kroppen som håller huden torr – 1177 nämner ull – och ingen bomull, som blir fuktig och kyler
- Extra sockor och vantar ifall du blir blöt
- Se upp med glasögon, klockor och smycken av metall, som kan ge köldskador mot bar hud
112 eller 1177?
| Situation | Ring |
|---|---|
| Dåsig, huttrar inte, medvetslös eller andas inte normalt | 112 |
| Någon som har dragits upp ur kallt vatten | 112 |
| Lindrig nedkylning som blir värre | 112 |
| Osäker på hur allvarlig en köldskada är eller var du ska söka vård | 1177 (+46 771 1177 00 från en utländsk telefon) |
| Köldskada med blåsor eller djup köldskada | Vårdcentral eller akutmottagning samma dag |
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Nödnummer | 112, gratis |
| Sjukvårdsrådgivning | 1177; +46 771 1177 00 från en telefon utan svenskt SIM-kort; tjänsten är gratis, du betalar samtalet |
| SMHI:s varning för stark kyleffekt | Gul nivå; medelvind ≥ 10 m/s och effektiv temperatur ≤ −28 °C |
| Gräns för nedkylning | Kärntemperatur under 35 °C |
| Vatten för uppvärmning (Röda Korset) | Kroppsvarmt, omkring 37 °C, ungefär 30 minuter, bara om det inte finns risk att det fryser igen |
| Vårdavgifter | Bestäms av regionen där du får vård; se 1177, Sveriges sjukvårdsrådgivning |
Vanliga frågor
Vilka är de första tecknen på nedkylning?
Först kommer huttrande, blek och kall hud och klumpiga händer. När nedkylningen fortsätter blir man hungrig, illamående, trött, tyst och lättretlig, och sedan sluddrar man och blir förvirrad. När huttrandet upphör och personen blir dåsig eller medvetslös är nedkylningen svår och du ringer 112. Den drabbade märker sällan själv att hen blir sämre, så håll koll på varandra.
Hur värmer jag upp någon som är nedkyld?
Ta in personen eller ur vinden, ta av blöta kläder och svep in hen i filtar, en sovsäck eller torra kläder. Kan hen dricka själv, ge något varmt och sött, inte alkohol eller kaffe. Värm försiktigt: är personen dåsig, stel eller har slutat huttra, låt hen ligga still, hantera hen varsamt och ring 112.
Hur ser en köldskada ut?
Först blir huden vit och kall och tappar känseln; när den tinar svider eller bränner det, och det kan göra ont, svullna, rodna och bli blåsor. Hård, vitgul hud, mörka blodfyllda blåsor, svårt att röra kroppsdelen eller färg och känsel som inte kommer tillbaka efter en timmes uppvärmning är tecken på djup köldskada som behöver vård samma dag.
Hur behandlar jag en köldskada?
Sök skydd, ta av ringar och värm området hud mot hud – en hand mot en kind, fingrarna i en armhåla. Fortsätt tills färg och känsel kommer tillbaka, även om det gör ont. Gnid inte, massera inte och använd inte hett vatten, och gå inte på frusna fötter. Kan kroppsdelen frysa igen innan du når vård, låt den vara kall.
Vad är vindavkylning, och när varnar SMHI för det?
Vindavkylning är hur kallt det känns mot bar hud när vinden räknas in. SMHI:s exempel: −10 °C med en vind på 2 m/s känns som −14 °C. SMHI utfärdar en gul varning för stark kyleffekt när medelvinden är minst 10 m/s och den effektiva temperaturen är −28 °C eller lägre. Då är risken för köldskador hög.
Vad ska jag göra om jag går genom isen?
De första ögonblicken handlar om flämtreflexen: få upp ansiktet och få kontroll över andningen. Sedan har du många minuter innan kylan försvagar dig. Vänd tillbaka samma väg som du kom, där isen höll. Dra fram isdubbarna med handskarna på, ta dig till fast is, häva dig upp på armbågarna och åla en bra bit innan du reser dig. Bli sedan torr och varm.
När ska jag ringa 112 och när 1177?
Ring 112 när livet står på spel: någon som är svårt nedkyld, dåsig eller medvetslös, inte andas normalt eller har dragits upp ur kallt vatten. Ring 1177 för råd om en köldskada du är osäker på eller om var du ska söka vård; från en utländsk telefon slår du +46 771 1177 00. Köldskador med blåsor eller djupa köldskador behöver vård samma dag.
Är barn mer utsatta för kyla?
Ja. Enligt 1177 kyls små barn lättare ner eftersom de inte kan huttra eller röra sig tillräckligt för att hålla värmen, och deras händer och fötter blir kalla fortare än en vuxens. Känn i nacken och på pannan: är det kallt där fryser barnet. Leta efter vita fläckar, byt fuktiga vantar och sockor och ta in barnen regelbundet för att värma sig.
Relaterade guider
- Säkerhet på isen – hur tjock den ska vara, var den är svag och vad du ska ha med dig
- Säkerhet i de svenska fjällen – väder, nödtelefoner och räddning långt från vägen
- Vinterkörning i Sverige – utrustningen som håller dig varm om bilen stannar
- Nödnummer i Sverige – 112, 1177 och när du ska ringa vilket
- Kallbad och vinterbad – det svenska doppet, säkert gjort
Fakta kontrollerade 2026-09-24. Källor: 1177, Svenska Röda Korset, SMHI, Issäkerhetsrådet (Svenska Livräddningssällskapet med partner), Sjöräddningssällskapet, Krisinformation och SOS Alarm – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är första hjälpen så som de organisationerna beskriver den, inte medicinsk rådgivning; inga aktuella vädervarningar visas här. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.