En frusen svensk sjö lockar dig att gå rakt ut, och en klar vinterdag verkar halva orten vara där ute. Men ingen kontrollerar naturisen åt dig. Här är vad Issäkerhetsrådet säger innan du kliver ut från stranden.
När du behöver det här
Du vill gå, åka skidor eller skridskor på en frusen sjö, pimpla eller korsa isen med snöskoter. Kanske har du barn eller hund med dig och undrar hur nära kanten som är för nära. Eller så ser du folk långt ute på isen och vill veta om det är säkert att följa efter. Det är det inte, bara av den anledningen: Issäkerhetsrådet varnar för att människor regelbundet går igenom när de följer andras spår.
Utanför några plogade skridskobanor och statens officiella isvägar vilar varje tur ut på naturis på ditt eget omdöme. Råden nedan kommer från Issäkerhetsrådet. Där ingår bland andra Svenska Livräddningssällskapet, snöskoterförbundet, Friluftsfrämjandet, Sjöräddningssällskapet, skridskoklubbarna och sportfiskarnas förbund.
Kärnis och snöis
Is är inte ett enda material, och vilken sorts is du står på avgör vad tjockleken betyder.
| Typ | Svensk term | Hur den ser ut | Bra att veta |
|---|---|---|---|
| Klar kärnis | kärnis | Klar som glas, så den ser mörk ut på en sjö | Den första isen som bildas; stark, men svaga partier är svåra att se när den är ny |
| Snöis | snöis | Ljusare, vitaktig | Bär sämre än kärnis |
| Havsis | saltis | Varierar | Alltid svagare än sjöis |
| Vårvinteris | våris | Kan kännas stark efter en kall natt | Kan förlora sin bärighet under dagen, först nära land |
Snö på isen döljer svagheter och isolerar, så att isen växer långsammare. Under tjocka drivor kan den vara nästan bortsmält. Gråa, sörjiga fläckar i snön tyder på att isen äts upp underifrån. Mörka partier betyder oftast tunnare is. I mjuka skor kan du gå långt ut på svag is utan att känna något.
Hur tjock är tjock nog
Issäkerhetsrådet anger en enda siffra: klar kärnis ska vara minst 10 cm tjock innan du går ut på den. För isfiske gäller samma mått, “minst en decimeter kärnis”. Allt annat beskrivs men mäts inte. Rådet publicerar ingen tabell med tjocklek per aktivitet, och det gör inte vi heller.
| Aktivitet | Vad Issäkerhetsrådet säger |
|---|---|
| Promenad, skridskor | Kärnis minst 10 cm |
| Isfiske | Minst en decimeter kärnis |
| Skidor | Bara där du är säker på att isen bär bra; håll dig nära land |
| Snöskoter | Kräver tjockare is än en skidåkare; ingen siffra anges |
| Bil | Ingen siffra anges; se vår guide till isfiske om att köra på sjöis |
Se 10 cm som ett minimum, inte en garanti: siffran gäller kärnis, och snöis bär mindre. Skidor fördelar tyngden och bär dig därför långt ut på is som skulle stoppa en fotgängare. De gör det också nästan omöjligt att ta sig upp, eftersom många bindningar inte går att lossa i vattnet. På snöskoter dränker motorljudet isens varningsljud, och farten tar dig långt ut på svag is innan den brister.
Det enda stället där någon annan kontrollerar isen för fordon är Trafikverkets isvägar – vintervägar som ersätter eller kompletterar vissa vägfärjor. De öppnar först när isen bär minst två ton, och personal mäter den ungefär var 25:e meter.
Där isen är svag
Isen kan förändras på några meter. Även efter en vecka eller mer med kyla håller strömmar isen svag på förutsägbara ställen, enligt Issäkerhetsrådet, som också förklarar varför:
- In- och utlopp av bäckar och åar: rörligt vatten för upp varmare vatten mot ytan, ibland långt ut.
- Sund, grund och uddar: vattnet pressas igenom och blandar upp varmare bottenvatten.
- Vass: stråna leder värme från botten.
- Under broar och bryggor: de fungerar som ett tak och hindrar isen från att kylas.
- Avloppsutsläpp: varmt vatten stiger.
- Sprickor och råkar: en råk som täckts av tunn nyis och snö är en fälla.
- Vindbrunnar: fläckar som höll sig öppna när resten frös och isade sent.
Älvar och reglerade vatten har tunnare is, och övergångar som var “säkra” kan förändras snabbt. I norr är isen ofta snötäckt och över en halvmeter tjock, men strömmar, vindsprickor och vårens töväder tar ändå folk. I söder är den tunnare och oftare klar. Mindre sjöar fryser tidigare och har ofta säkrare is än stora, där kraftig vind kan bryta upp den.
Havsis och skärgården
Issäkerhetsrådet är rakt på sak: havsis är alltid svagare än sjöis, eftersom saltet gör den mindre hållfast. Den ger inget tydligt varningsljud när den tunnas ut, den är svårare att bedöma med ispik, och vind, vågor och båtar kan bryta upp den och få den att driva.
Det gäller även Östersjön. SMHI beskriver Östersjön som bräckt, med en salthalt vid ytan kring 7. Skagerrak på västkusten är nästan oceaniskt, och norra Bottenviken är nästan sött. Isen i Stockholms skärgård är alltså havsis, inte sjöis. Färjor och fartyg bryter dessutom isrännor genom den, ibland med kort varsel. Gå bara ut där i erfaret sällskap eller med guide. Skridskoåkare bör läsa vår guide till långfärdsskridskor.
Vad du ska ha med dig
På okontrollerad is rekommenderar Issäkerhetsrådet samma utrustning för fotgängare som för skridskoåkare utanför preparerade banor.
| Utrustning | Varför |
|---|---|
| Isdubbar | För att dra dig upp. Bär dem högt runt halsen, utanpå kläderna, alltid |
| Ispik | För att pröva isen. Slå hårt: kommer det upp vatten är isen för svag. En skidstav är för lätt |
| Räddningslina | För att nå någon eller bli nådd. Den flyter, är oftast omkring 23 m och ska gå att nå från vattnet |
| Flytväst | En flytväst flyter bäst. En ryggsäck med torra kläder fungerar också, men bara med höftbälte och grenrem |
| Mobiltelefon | I vattentätt fodral, varm nära kroppen eftersom kyla tar batteriet. Ta med en powerbank |
Klar is är också hal: enligt Issäkerhetsrådet är den ofta för hal att gå bekvämt på utan broddar. Gå i sällskap, aldrig ensam, och berätta för någon vart du ska och när du är tillbaka. På våren: planera en säker väg tillbaka till land, helst till en skuggig strand. Isen närmast land försvagas först, ibland på 15–20 minuter när solen kommer åt den.
Om du går igenom
Den första faran är inte kylan. Sjöräddningssällskapet varnar för att flämtreflexen kan dränka dig inom ett par sekunder. Därefter gäller Issäkerhetsrådets steg:
- Ta dig igenom chocken: håll ansiktet ovanför vattnet och få kontroll över andningen. Du har många minuter innan kylan gör dig handlingsförlamad.
- Vänd tillbaka samma väg som du kom. Där bar isen.
- Ta fram isdubbarna med handskarna på, håll armbågarna nära kroppen och arbeta dig lugnt upp på fast is.
- Åla en bra bit bort innan du reser dig.
- Om hjälp är på väg: ligg still och spara krafterna.
Försök inte simma mot en avlägsen strand. När du är uppe: bli torr och varm. Vår guide om kylskador tar upp första hjälpen vid nedkylning.
Att hjälpa någon annan
- Ring 112 först, så tidigt som möjligt. Det är gratis och fungerar utan SIM-kort.
- Närma dig från det håll personen kom ifrån.
- Ha alltid något mellan dig och personen: en räddningslina, en ispik, en gren eller en jacka. En hjälpare som hamnar i en andra vak gör saken värre.
- När personen är uppe: se till att hen blir torr och isolerad. Enligt 1177 behöver alla som dragits upp ur kallt vatten undersökas på sjukhus, även om de verkar må bra.
Barn och hundar
Barn på isen behöver minst en vuxen med sig, och barn som inte kan simma bör bära räddningsväst. Låt dem öva med isdubbar och räddningslina innan ni går ut. Granris eller tejp på stolpar ute på isen markerar oftast en vak som någon har huggit för bad eller fiske. Den som hugger en vak förväntas märka ut den, så håll barnen på gott avstånd.
En lös hund kan springa ut på is som inte bär ägaren. Issäkerhetsrådet rekommenderar att hundar hålls kopplade på eller nära isen. Om en hund går igenom: ring 112 och vänta på räddningstjänsten – att ge sig ut efter den själv kan kosta dig livet. Om den lagstadgade koppeltiden kan du läsa i hundar i naturen.
Misstag att undvika
- Att följa andras spår. Att andra har gått där bevisar ingenting.
- Att lita på snötäckt is för att den ser stadig ut.
- Att pröva isen med en skidstav. Den är för lätt för att säga något.
- Att packa räddningslinan i ryggsäcken, utom räckhåll när du ligger i vattnet.
- Att blanda ihop isdubbar och ispik. Dubbarna bär du runt halsen för att ta dig upp; ispiken är den långa staven du provar isen med.
- Att leta efter istjocklek för Stockholm på nätet. Staden redovisar den inte för sina plogade banor.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Minsta istjocklek (Issäkerhetsrådet) | 10 cm klar kärnis; samma för isfiske |
| Snöskoter, bil | Ingen officiell siffra för naturis |
| Trafikverkets isvägar | Öppnar vid minst 2 tons bärighet; högst 30 km/h; 50 m mellan fordon; ingen omkörning, inget stannande eller parkering; viktgräns per väg på Trafikverkets trafikkarta |
| Isläge | SMHI:s iskarta för havet, Vänern och Mälaren (en översiktlig analys); ingen nationell tjänst för sjöar |
| Nödsituation | 112, gratis |
| Kostnad för att gå ut på isen | Ingen; en förare vars fordon går igenom betalar räddning och sanering |
Vanliga frågor
Hur tjock måste isen vara för att gå på i Sverige?
Issäkerhetsrådet säger att klar kärnis ska vara minst 10 cm tjock. Det är rådets enda publicerade siffra för fotgängare, och samma decimeter gäller för isfiske. Snöis bär sämre än kärnis, och havsis är alltid svagare än sjöis, så se 10 cm som ett minimum och inte som en garanti för att isen håller.
Hur tjock måste isen vara för snöskoter eller bil?
Enligt Issäkerhetsrådet behöver en snöskoter tjockare is än en skidåkare, men rådet anger ingen siffra, och ingen alls för bilar. Trafikverkets officiella isvägar öppnar först när isen bär minst två ton, och varje väg har sin egen viktgräns. På en vanlig sjö kontrollerar ingen isen, och en förare som går igenom betalar själv räddningen.
Vad ska jag göra om jag går igenom isen?
Få kontroll över andningen först. Vänd tillbaka samma väg som du kom, eftersom isen bar där. Ta fram isdubbarna, arbeta dig lugnt upp på fast is med armbågarna nära kroppen och åla en bra bit bort innan du reser dig. Är hjälp på väg, ligg still och spara krafterna. Bli sedan torr och varm så snabbt du kan.
Hur hjälper jag någon som har gått igenom isen?
Ring 112 direkt. Närma dig från det håll personen kom ifrån, och gå aldrig ut utan något mellan er – en räddningslina, en ispik, en gren eller en jacka. En hjälpare som hamnar i en andra vak gör saken värre. Alla som dragits upp ur kallt vatten behöver undersökas på sjukhus, även om de verkar må bra.
Är havsisen i skärgården säker att gå på?
Den är riskablare än sjöis. Enligt Issäkerhetsrådet gör saltet havsis alltid svagare; den ger inget tydligt varningsljud, är svårare att pröva och kan brytas upp av vind, vågor och båttrafik. Östersjön är bräckt, så dess is räknas som havsis. Färjor bryter rännor med kort varsel. Gå bara ut i erfaret sällskap eller med guide.
Får barn gå ut på isen?
Ja, med försiktighet. Issäkerhetsrådet säger att barn på isen måste ha minst en vuxen med sig, och att barn som inte kan simma bör bära räddningsväst. Låt dem öva med isdubbar och räddningslina först. Håll dem borta från vass, bryggor, bäckmynningar och alla utmärkta vakar i isen, även när isen i övrigt verkar tjock.
Var kan jag kolla isläget innan jag går ut?
Det finns ingen nationell tjänst för istjocklek på sjöar. SMHI publicerar en iskarta för havet, Vänern och Mälaren, men varnar för att den är en översiktlig analys. Trafikverkets trafikkarta visar om isvägarna är öppna. Stockholm redovisar ingen tjocklek för sina plogade banor. Till sist får du pröva isen själv med en ispik.
Relaterade guider
- Långfärdsskridskor på naturis: banor, turer och utrustningen skridskoåkare bär
- Isfiske i Sverige: fiskeregler på isen och att köra bil på sjöis
- Kylskador: nedkylning och förfrysning: första hjälpen när någon är uppe ur vattnet
- Kallbad och vinterbad: att doppa sig säkert i en vak
- Nödnummer i Sverige: 112 och när du ska ringa
Fakta kontrollerade 2026-09-25. Källor: Issäkerhetsrådet, Trafikverket, SMHI, Stockholms stad, Sjöräddningssällskapet, 1177, SOS Alarm och Ludvika kommun. Den fullständiga källförteckningen finns i ämnets källfil. Vi publicerar inget aktuellt isläge här, så pröva isen själv samma dag. Har du hittat något inaktuellt? Hör av dig så rättar vi det.