Kaminen är det bästa med en svensk stuga – och det enda i den som kan ta livet av dig. Svenska myndigheter lär ut ett bestämt sätt att elda, och det är troligen inte så du har lärt dig hemma.
När du behöver det här
Du har hyrt en stuga, och den enda värmen en kall kväll är en kamin. I värdens pärm står det “spjället måste vara öppet”, och du vet inte var spjället sitter. Det är juli, det råder eldningsförbud, och du undrar om kaminen är förbjuden. Eller så är det avresedag och kaminen är full av aska.
De flesta stugor har minst en eldstad – samlingsordet för öppen spis, kamin och liknande. Du kommer att stöta på fyra sorter:
| Svenska | Vad det är |
|---|---|
| braskamin / kamin | Rumskamin i gjutjärn, oftast med glaslucka |
| kakelugn | Murad kakelklädd ugn, vanlig i äldre hus |
| vedspis | Vedeldad spis – främst för matlagning, inte för att värma huset |
| öppen spis | Öppen eldstad |
Innan du tänder: tre kontroller
1. Läs värdens instruktioner. Har kaminen en eldningsinstruktion gäller den före allt nedan.
2. Fråga om kaminen används och är sotad. Enligt lag ansvarar kommunen för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder för fast bränsle, och ägaren ska ge sotaren tillträde. Ägaren ska också se till att varje eldstad som används finns i sotarens register – en kamin som aldrig får besök kan helt enkelt saknas där. Som gäst har du inga papper, men en kamin som har stått oanvänd i åratal ska inte tändas på en chansning. Ägarens sida tas upp i att äga en stuga i Sverige.
3. Leta upp brandvarnaren och testa den genom att trycka på knappen. Brandvarnare har krävts i nybyggda bostäder sedan 1999. För äldre byggnader – vilket gäller många stugor – är det officiella rådet att varje bostad ska ha en, även fritidshus. I en hyrd stuga brukar hyresvärden sätta upp den och hyresgästen sköta den.
Så tänder du på svenskt vis
Naturvårdsverket och MCF, Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB), lär ut topptändning, att tända i toppen. Det brinner renare, ger mer värme per vedträ och lämnar mindre tjära i skorstenen. Rätt tänd kan en kamin halvera sina utsläpp.
- Öppna spjället helt – oftast en spak, ett vred eller ett dragspjäll på rökröret eller kakelugnen – och öppna luftintagen.
- Stapla torr ved luftigt: ett par större vedträn i botten och sedan ett par lager mindre vedträn på tvären ovanpå.
- Lägg tändmaterialet allra överst – tändkuber, fint kluven tändved eller näver – precis under de översta vedträna. Hoppa över tidningspapper (det kväver elden och ger sotflagor) och tändvätska.
- Tänd och låt luckan stå på glänt tills de översta vedträna har tagit sig. Stäng sedan luckan men ge fortfarande gott om luft.
- Stryp luften lite först när det brinner ordentligt. Du vill ha klara, livliga gula lågor.
- Lägg in två eller tre vedträn på en glödbädd, på tvären, med luften helt öppen tills de tar sig.
Veden är lika viktig som metoden. Den ska vara lagom torr – 15–20 % fukthalt, vilket kräver minst ett halvår och helst ett år under tak utomhus. Snabbtest: stryk diskmedelsvatten på ena änden av ett vedträ och blås hårt i den andra. Bildas det bubblor är veden torr nog. Ved brukar gästen köpa själv – av ägaren, på en mack eller i en butik, enligt vad annonsen säger.
Spjället och kolmonoxid
Det här är det viktigaste avsnittet. Kolmonoxid saknar färg, lukt och smak. Den bildas när ved brinner långsamt och ofullständigt, och Giftinformationscentralen rapporterar allvarliga förgiftningar i Sverige varje år, med dödsfall varje år, många av dem möjliga att undvika.
Ha spjället helt öppet så länge något i kaminen brinner eller glöder, och stäng det först när ingenting gör det. Stänger du det över glödande kol för att “hålla kvar värmen” har gasen ingen annanstans att ta vägen än in i rummet.
De första tecknen är huvudvärk och illamående, sedan förvirring, kräkningar och medvetslöshet. Ta aldrig in en kolgrill för att värma upp stugan – inte ens en som nyss använts – och använd aldrig en gasolvärmare för utomhusbruk inomhus. Hyr du ofta stugor är en kolmonoxidvarnare nära kaminen värd att ha; Giftinformationscentralen rekommenderar en.
Övereldning och pyreldning – undvik båda
Två motsatta misstag orsakar soteldar.
Övereldning. MCF:s tumregel, när det saknas instruktion, är högst 3 kg ved i timmen, och sedan ska kaminen få svalna lika länge som du eldade. Brandskyddsföreningen påpekar att de flesta rumskaminer är konstruerade för högst 2 kg i timmen. En kamin värmer rummet den står i. Försök inte värma hela stugan med den.
Pyreldning. Att strypa luften för att få en laddning att räcka hela natten belägger skorstenen med tjära – bränslet i en soteld, där temperaturen kan nå omkring 1 000 °C. Det är den vana många besökare tar med sig hemifrån, och det är den som de svenska råden varnar tydligast för.
Kontrollera utifrån: vid bra eldning syns bara ett dallrande ovanför skorstenen. Vit “rök” en kall dag är vattenånga. Gulaktig, svart eller grå rök betyder dålig förbränning.
Elda aldrig sopor, plast eller målat eller tryckimpregnerat trä – det räknas som avfallsförbränning och är inte tillåtet. Undvik drivved från stranden: saltet skadar eldstaden, och många hyresvillkor förbjuder det. Tänd aldrig en kamin med bensin, etanol, metanol, T-sprit eller bränsle till friluftskök.
Aska: branden som börjar nästa morgon
Varm aska är en vanlig orsak till bränder i hus. Glöd kan överleva i askan i flera dygn, även när den känns kall.
- Töm aska och sot i en plåthink med tätt lock (askhink).
- Ställ den på ett obrännbart underlag, aldrig på ett trägolv.
- Lägg den i soporna först när du är säker på att den är kall – aldrig i ett plastkärl eller en papperspåse.
Eldningsförbud och lokala regler för eldning
Ett svenskt eldningsförbud gäller inte din kamin inomhus. Förbuden utfärdas med stöd av reglerna om eldning utomhus, och MCF anger att de gäller skog och mark. En korrekt installerad kamin inne i stugan omfattas inte. Det ett förbud däremot stoppar är vedeldning utomhus – eldstaden på tomten och eventuellt en vedeldad badtunna. Se eldningsförbud i Sverige för hur du kollar läget och regler för lägereld för vad ett förbud tillåter.
Kommunerna har ett eget verktyg. De kan tillfälligt förbjuda småskalig eldning av vissa fasta bränslen inom ett avgränsat område för att skydda hälsan, och förelägga en ägare att minska rök som stör grannarna. Vägledande domar definierar trivseleldning som upp till fyra timmar åt gången, högst två gånger i veckan. Reglerna riktar sig mot tätbebyggda områden där röken driver mellan husen, särskilt kalla, klara och vindstilla vinternätter när röken fångas nära marken. En avsides belägen stuga berörs sällan.
Även sotningsreglerna är lokala – och de ändras. Varje kommun bestämmer hur ofta det sotas. Efter en ny handbok från MCF skriver kommunerna om sina regler kring behovsanpassade intervall. Storstockholms brandförsvars nya regler trädde i kraft 1 april 2026. Många äldre sidor påstår fortfarande att MSB bestämmer intervallen. Det är inaktuellt: kommunen bestämmer, och MSB heter MCF sedan 1 januari 2026.
Om något går fel
| Situation | Vad du gör |
|---|---|
| Huvudvärk, illamående, yrsel nära en brinnande kamin | Gå ut i friska luften, vädra rummet, kontakta vården |
| Svåra symtom – kräkningar, förvirring, medvetslöshet | Ring 112 och be om giftinformation |
| Mindre brådskande frågor om förgiftning | Giftinformationscentralen, dygnet runt |
| Misstänkt soteld | Stäng alla kaminens luckor, ring 112, håll uppsikt över skorstenen i hela dess längd, även på vinden och taket |
Fler nummer finns i nödnummer i Sverige.
Misstag att undvika
- Att tända underifrån med en tuss tidningspapper.
- Att elda ved som fräser eller ångar.
- Att stänga spjället medan det fortfarande glöder.
- Att försöka värma hela stugan med en enda kamin.
- Att elda drivved från stranden.
- Att tömma “kall” aska i soptunnan på avresedagens morgon.
- Att tro att ett eldningsförbud på sommaren förbjuder kaminen inomhus – eller tillåter vedeldning utomhus.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Tändmetod | Uppifrån: stora vedträn underst, små vedträn på tvären, tändmaterial överst |
| Vedens fukthalt | 15–20 %; lagrad under tak 6–12 månader |
| Spjäll | Helt öppet så länge något brinner eller glöder |
| Eldningstakt | Högst omkring 3 kg/timme (MCF:s tumregel); många kaminer 2 kg/timme |
| Aska | Plåthink med lock på obrännbart underlag |
| Brandvarnare | Krav i bostäder byggda sedan 1999; rekommenderas i alla bostäder |
| Sotning och brandskyddskontroll | Kommunens ansvar; ägaren betalar enligt lokal taxa |
| Exempel på intervall | Fritidshus i Norrtälje: sotning vart 3:e år, kontroll vart 6:e |
| Eldningsförbud | Bara eldning utomhus; kaminer inomhus omfattas inte |
| Lokala begränsningar för eldning | Möjliga i tätbebyggda områden; kolla med kommunen |
| Giftinformationscentralen | 010-456 6700 (mindre brådskande); 112 vid akut fara |
Vanliga frågor
Hur tänder man en vedkamin i en svensk stuga?
Svenska myndigheter lär ut att tända uppifrån. Lägg ett par större vedträn i botten och mindre på tvären ovanpå, placera tändkuber eller fin tändved allra överst och öppna spjället helt. Tänd med luckan på glänt tills de översta vedträna tar sig, stäng sedan luckan men ge fortsatt gott om luft tills elden brinner ordentligt.
Får jag använda kaminen när det är eldningsförbud?
Ja. Ett svenskt eldningsförbud gäller eldning utomhus i skog och mark, inte en kamin inomhus. Det utfärdas med stöd av reglerna om eldning utomhus, så en korrekt installerad kamin inne i stugan omfattas inte. Förbudet stoppar däremot vedeldning i eldstäder utomhus, så kolla vad som gäller lokalt innan du tänder något utanför huset.
När ska jag stänga spjället på kaminen?
Först när ingenting i kaminen längre brinner eller glöder. Så länge elden lever måste spjället vara helt öppet, eftersom kolmonoxid bildas när ved brinner långsamt och ofullständigt, och ett stängt spjäll håller kvar gasen i rummet. Gasen saknar färg och lukt; de första varningstecknen är huvudvärk och illamående.
Vem ansvarar för sotningen i en svensk stuga?
Kommunen, enligt lag. Den ansvarar för sotning och brandskyddskontroll av fast installerade eldstäder för fast bränsle och tar betalt av ägaren enligt en lokal taxa; ägaren ska ge sotaren tillträde och se till att varje eldstad som används är registrerad. Som gäst har du inga papper, men fråga värden om kaminen är godkänd och används.
Måste det finnas brandvarnare i ett svenskt fritidshus?
Brandvarnare har krävts i nybyggda bostäder sedan 1999. För äldre byggnader, vilket gäller många stugor, säger ett allmänt råd att varje bostad ska ha en, även fritidshus, och lagen kräver att ägare i skälig omfattning håller med utrustning för brandskydd. I en hyrd stuga brukar hyresvärden sätta upp den. Testa den när du kommer genom att trycka på knappen.
Hur blir jag av med askan från kaminen?
Lägg aska och sot i en plåthink med tättslutande lock och ställ den på ett obrännbart underlag, aldrig på ett trägolv. Glöd kan överleva i askan i flera dygn även när den känns kall, så lägg den i soporna först när du är säker på att den är kall. Använd aldrig ett plastkärl eller en papperspåse.
Vilken ved ska jag elda i en svensk kamin?
Torr, kluven ved med 15–20 % fukthalt, lagrad under tak utomhus i minst ett halvår och helst ett år. Elda inte sopor, plast eller målat eller tryckimpregnerat trä – det räknas som avfall och är inte tillåtet. Undvik drivved från stranden: saltet skadar eldstaden, och många hyresvillkor förbjuder det.
Relaterade guider
- Vad du kan vänta dig i en svensk stuga – resten av husreglerna som ingen berättar om
- Att äga en stuga i Sverige – sotningsavgifter, vinterstängning och ägarens lagstadgade skyldigheter
- Eldningsförbud i Sverige – så kollar du läget före all eldning utomhus
- Varför svenska hem är varma – hur hus och stugor värms upp
- Nödnummer i Sverige – 112 och giftinformationen
Fakta kontrollerade 2026-10-06. Källor: MCF (tidigare MSB), Naturvårdsverket, Giftinformationscentralen, 1177, Storstockholms brandförsvar, Brandskyddsföreningen och lagen om skydd mot olyckor (lag 2003:778) – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.