I Sverige finns ingen “läkare man går till”. Det finns fyra dörrar och en telefonlinje som berättar vilken du ska använda. Att lära sig det i rätt ordning sparar dig en dag, och ibland betydligt mer.
När du behöver det här
Du har vaknat sjuk någonstans i Sverige och har ingen aning om vem du ska ringa. Ett barn har feber en söndag och alla vårdcentraler är stängda. Ett fästingbett har blivit ett utslag som du inte tycker om utseendet på. Eller så är du fortfarande hemma och jämför en försäkringsofferta med ett kort du redan har, för att räkna ut vad du faktiskt skulle få betala själv.
De två numren, och vilket du ska ringa
112 är larmnumret. Ring det vid allt som är livshotande: misstänkt stroke, misstänkt hjärtinfarkt, svåra andningsbesvär, medvetslöshet, kraftig blödning eller en allvarlig olycka. Operatörerna svarar på svenska och engelska och kan koppla in en tolk. Kör inte själv och kör inte den sjuka.
1177 är sjukvårdsrådgivningen. En sjuksköterska bedömer dina besvär, ger råd om egenvård när det är rätt svar och hänvisar dig till rätt mottagning – ibland bokar hon eller han även en tid. Linjen är öppen dygnet runt, årets alla dagar, med ett engelskt alternativ i menyn. Läs mer i vår guide om vad 1177 kan och inte kan hjälpa till med.
Nu det som nästan alla engelskspråkiga guider utelämnar, och som berör nästan alla som läser det här:
1177 är ett svenskt nationellt kortnummer. Från en mobil med utländskt abonnemang ringer du i stället +46 771 11 77 00. Det är 1177:s egen instruktion till den som ringer från utlandet eller vars telefon “har ett utländskt nummer” – vilket gäller de flesta besökare. Spara det långa numret; det fungerar från båda.
De fyra dörrarna, och hur du väljer
Den svenska vården är uppdelad i nivåer, och varje nivå har sitt eget namn, sina egna öppettider och sin egen prisnivå. Att gå till fel dörr är det vanligaste misstaget bland besökare.
| Dörr | Namn | Öppet | Använd den för |
|---|---|---|---|
| Vårdcentral | Vårdcentral | Dagtid, måndag till fredag | Nästan allt – feber, infektioner, utslag, smärta, lättare skador |
| Jourmottagning | Jourmottagning, jourcentral eller närakut | Kvällar och helger | Besvär som inte kan vänta tills vårdcentralen öppnar igen |
| Akutmottagning | Akutmottagning, eller bara akuten | Dygnet runt | Bara allvarliga skador och plötslig svår sjukdom |
| Larmnummer | 112 | Alltid | Livshotande tillstånd; ambulansen kommer till dig |
Vårdcentralen är utgångsläget, och dit skickar sjuksköterskan på 1177 dig för det mesta. Som besökare är du inte listad på någon särskild vårdcentral och får använda vilken mottagning som helst i regionen. Ring den närmaste först i stället för att gå dit direkt; oftast behöver du en tid.
Den svenska patientinformationen är rak om akutmottagningen: “Åk inte till akutmottagningen med lättare besvär.” Patienterna tas emot efter hur allvarligt sjuka de är, inte i den ordning de kommer, så med lättare besvär blir du sittande i timmar bakom sjukare patienter och hänvisas ofta till en vårdcentral ändå. Har du inte rätt till vård till samma avgift som de som bor här betyder det dessutom att du betalar akutmottagningens pris för ett vårdcentralsproblem. Vad som faktiskt händer på akuten har en egen guide.
Det omvända misstaget är farligare. Två tillstånd får aldrig gå via rådgivningen:
- Stroke. I Sverige lär man ut AKUT-testet: ett ansikte som hänger, en arm som sjunker när båda lyfts, sluddrigt eller förlorat tal. Ett enda av tecknen betyder att du ska ringa 112 – även om symtomen går över och även om personen insisterar på att den mår bra. Kör inte själv.
- Hjärtinfarkt. Ring 112 vid symtom på hjärtinfarkt, eller vid kärlkramp som inte går över inom 15 minuter efter snabbverkande nitroglycerin.
Allt annat: ring 1177 först och låt en sjuksköterska avgöra.
Att få vård utan personnummer
Det här är det hinder som besökare söker mest på, och det har ett tydligt svar.
Den svenska vården bygger på personnumret, som alla som är folkbokförda har. Du har inget, och det spelar ingen roll. Varje region ger ett reservnummer – ett ersättande patientnummer – till alla patienter som saknar personnummer eller samordningsnummer. Regionernas handböcker för mottagningar uttrycker det precis så: för alla patienter som saknar personnummer ska ett reservnummer användas.
Säg tydligt i receptionen att du inte har något svenskt personnummer. Du får uppge namn, födelsedatum, hemland och en adress. Det är allt. Behandlingen fortsätter som vanligt.
Två saker att göra medan du står där:
- Be om en utskrift med numret. Enligt regionernas rutiner får patienten en sådan och ombeds visa upp den vid senare besök. Fotografera den.
- Kom ihåg att numret inte följer med dig. Ett reservnummer gäller bara i den region som har gett ut det. Åker du till en annan region kan du bli registrerad på nytt, utan anteckningarna från det första besöket – så ha med dig utskriften och alla papper du har fått.
En begränsning till, eftersom den överraskar den som tänkt sköta det här på nätet: du kan inte logga in på 1177.se. Inloggningen kräver svenskt personnummer och svensk e-legitimation, och utländsk e-legitimation godtas uttryckligen inte. Tidsbokning, meddelanden och recept ligger bakom inloggningen – liksom de privata svenska apparna för videobesök hos läkare, som bygger på samma identifiering. Använd telefonen.
Vad det kostar, och varför ingen kan ge dig ett pris
Två frågor brukar blandas ihop här, och att hålla isär dem är hela poängen.
Får du vård? Ja. Hälso- och sjukvårdslagen ålägger regionen att ge omedelbar vård till alla som vistas där och behöver det, oavsett om de bor där eller inte – 8 kap. 4 §. Den svenska patientinformationen säger det enkelt: du har alltid rätt till vård som inte kan vänta om du kommer från ett annat land och blir sjuk under en tillfällig vistelse. Den nationella krisinformationen säger samma sak på engelska.
Får du en räkning? Också ja – skyldigheten gäller att ge vården, inte att ge den gratis. Hur mycket du betalar beror helt på vilken grupp du tillhör.
| Du är | Du betalar | Du ska visa upp |
|---|---|---|
| Försäkrad i EU, EES eller Schweiz | Regionens vanliga patientavgift – exakt det som den som bor här betalar | Europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort) eller ett provisoriskt intyg |
| Bosatt i Storbritannien | Samma | Brittiskt GHIC eller brittiskt EHIC |
| Bosatt i Danmark, Finland, Norge, Island, på Färöarna eller Grönland | Samma | Fotolegitimation och din hemadress – inget kort behövs |
| Bosatt i Australien, Algeriet, Israel, Turkiet eller Québec | Samma, för den vård som avtalet omfattar | Ditt lands handlingar |
| Alla andra | Regionens fulla kostnad enligt prislistan, både för akut och planerad vård | Pass och uppgifter om din försäkring |
Den sista raden är värd att läsa två gånger. Regionernas avgiftshandböcker säger det utan omsvep: patienter som bor i ett land som Sverige inte har någon sjukvårdskonvention med har ingen rätt till subventionerad vård och betalar den verkliga kostnaden för både akut och planerad behandling. Kolla vad ditt kort faktiskt täcker innan du reser.
Och nu skälet till att den här sidan inte publicerar några priser alls. Patientavgifterna i Sverige bestäms av varje region, inte nationellt. Lagen överlåter dem till regionerna, Socialstyrelsen säger det på engelska till besökare, och de 21 regionerna ändrar sina avgifter varje år. Varje “typisk kostnad för ett läkarbesök i Sverige” som du hittar på engelska är en regions siffra, ett visst år, presenterad som ett nationellt faktum. Jämför två regioners ambulansavgifter så hittar du inte bara olika belopp utan också olika undantag – och en tredje tar betalt även när patienten bedöms på plats och inte transporteras. Kolla din region på 1177.se, eller fråga i receptionen före behandlingen.
Ett strukturellt skydd är värt att känna till: Sverige har ett tak för vad en person betalar för öppen vård under ett år, högkostnadsskyddet. Taket anges i lag som en andel av prisbasbeloppet, så det ändras varje januari. Besökare som omfattas av EU:s regler eller en sjukvårdskonvention ingår i det; den som bor i ett land utan avtal gör det inte. Spara alla kvitton – det elektroniska system som håller reda på högkostnadsskyddet hanterar bara svenska personnummer, så för besökare räknas det ut för hand utifrån papperen.
Vad du ska visa upp i receptionen
Saknade handlingar är det som blir dyrt på den här sidan. Kan du inte visa upp ett giltigt kort eller intyg kan regionen inte få tillbaka kostnaden och tar i stället ut hela beloppet av dig. Visa det före behandlingen, inte efter att fakturan har kommit.
- EU, EES, Schweiz: det fysiska europeiska sjukförsäkringskortet. “Fysiskt” är ingen formulering – svenska regioner instruerar sin personal att digitala versioner inte godtas, och det finns inget digitalt EU-kort i drift. Fotografera gärna kortet, men packa plastkortet. Har du tappat det? Försäkringsorganet i ditt hemland kan utfärda ett provisoriskt intyg med kort varsel – fråga innan du betalar hela beloppet.
- Storbritannien: GHIC eller brittiskt EHIC.
- Nordiska länder: fotolegitimation och din hemadress. Ta med dem även på en dagstur över gränsen, för det är just då folk reser utan handlingar.
- Alla andra länder: pass och uppgifter om din reseförsäkring.
- Alla: en lista över dina läkemedel med substansnamn och doser, och eventuella allergier nedskrivna på engelska. Har du med dig receptbelagda läkemedel, läs reglerna för att ta med läkemedel innan du packar.
En kommentar om något som är på väg men inte finns än. I mars 2026 gav regeringen Försäkringskassan och E-hälsomyndigheten i uppdrag att bara utreda införandet av ett digitalt europeiskt sjukförsäkringskort, med redovisning i november 2026. Inget är i drift. Ta med plastkortet.
Språket
Svensk vårdpersonal talar oftast bra engelska, men inget garanterar att just den du träffar gör det, och det är i de medicinska termerna som även en säker engelska tar slut.
Två saker talar till din fördel. Svensk lag kräver att informationen anpassas till mottagarens språkliga bakgrund. Och tolken bokas av vårdgivaren, inte av dig, och kostar ingenting för patienten – på plats, per telefon eller via video. Säg när du bokar att du vill ha tolk, och på vilket språk.
Be om tolk även om din engelska är bra: det är gratis och fördröjer sällan något. Låt inte en familjemedlem tolka, och aldrig ett barn. Svenska riktlinjer avråder från det eftersom anhöriga inte omfattas av tystnadsplikt och de medicinska termerna faktiskt är svåra.
Ambulans, och rädslan för räkningen
En ambulans i Sverige är inte gratis, och det ärliga svaret har två delar.
I de regioner vi har kontrollerat tas ambulanstransporten ut som en vanlig patientavgift – den räknas in i högkostnadsskyddet och är helt avgiftsfri för barn och de allra äldsta. Har du rätt till vård till samma avgift som de som bor här är det den nivån det handlar om. En besökare utan avtal får betala den verkliga kostnaden för transporten enligt regionens prislista, utöver vården.
Men det som spelar roll om du står bredvid någon just nu: skyldigheten att ge omedelbar vård hänger inte på om du kan betala. Regionen måste ge vården; fakturan kommer efteråt. Det kostar ingenting att ringa 112. Låt aldrig pengafrågan fördröja samtalet.
Det du inte har rätt till
Vårdgarantin – kontakt samma dag, en medicinsk bedömning inom tre dagar, besök hos specialist och behandling inom 90 dagar – gäller bara personer som regionen har ansvar för enligt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen. En besökare som får vård enligt bestämmelsen om omedelbar vård hör inte dit. Den svenska patientinformationen säger det från andra hållet: vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd. Akut och nödvändig vård påverkas inte, men inget planerat har något löfte om tid.
Två gränser till. Ditt EU-kort är ingen reseförsäkring: det täcker inte hemtransport, privata kliniker utanför den offentliga vården, kostnader över svensk nivå eller en inställd resa. Och “nödvändig vård” är bredare än “akut vård” – den omfattar det som blir nödvändigt under en vistelse av den längd du planerat, bland annat fortsatt behandling av en kronisk sjukdom, dialys och vård i samband med graviditet och förlossning – men den är ingen väg till behandling som du har rest hit för att få.
Kvällar, helger och juli
Vårdcentralerna stänger, men vården gör det inte.
På kvällar, helger och helgdagar tar jourmottagningen över, med kortare öppettider och ofta i en annan byggnad än den du har slagit upp. Namnet beror på regionen: jourmottagning, jourcentral eller närakut. Stockholms närakuter har till exempel öppet 08.00–22.00 alla dagar och har röntgen och laboratorium. Akutmottagningarna har öppet dygnet runt, och 1177 svarar dygnet runt, årets alla dagar.
Juli är Sveriges gemensamma semestermånad, och primärvården har lägre kapacitet medan landet är ledigt. Ring i förväg i stället för att gå dit direkt – precis som på vilken röd dag som helst. Kalendern hittar du i vår guide till svenska helgdagar.
Praktisk information
| Vad | Vad du kan förvänta dig |
|---|---|
| Larmnummer | 112 – gratis, svarar på svenska och engelska, tolk finns |
| Rådgivning, svensk mobil | 1177, sjuksköterskor svarar dygnet runt |
| Rådgivning, utländsk mobil eller från utlandet | +46 771 11 77 00 – kortnumret kopplas kanske inte fram |
| Kostnad för samtalet till rådgivningen | Ett vanligt samtal till din egen operatörs taxa |
| Besök på vårdcentral, besökare med rätt till vård | Regionens vanliga patientavgift – det som den som bor här betalar |
| Besök på vårdcentral, utan avtal | Regionens fulla kostnad enligt prislistan |
| Akutmottagning | En egen avgift, i de flesta regioner högre än vårdcentralens, med samma uppdelning i två nivåer |
| Ambulans | En patientavgift i de regioner vi har kontrollerat, inom högkostnadsskyddet, gratis för barn och de allra äldsta; den verkliga transportkostnaden för besökare utan rätt till vård |
| Högkostnadsskydd | Ett lagstadgat tak kopplat till prisbasbeloppet – det ändras varje januari. Gäller bara besökare med rätt till vård |
| Tolk | Ingenting. Vårdgivaren bokar och betalar |
| Identifiering | Ett reservnummer om du saknar personnummer. Regionalt, inte nationellt – spara utskriften |
| Var du hittar din regions avgifter | 1177.se, eller fråga i receptionen före behandlingen |
Vi publicerar medvetet inga belopp i kronor på den här sidan. Avgifterna bestäms av 21 olika regioner och ändras varje år, och varje “typisk kostnad” som publiceras blir inaktuell. Strukturen ovan är stabil; siffrorna är det inte.
Vanliga frågor
Kan jag gå till läkare i Sverige utan personnummer?
Ja. Den svenska vården ger ett reservnummer – ett ersättande patientnummer – till alla som saknar svenskt personnummer, och behandlingen fortsätter som vanligt med det. Uppge namn, födelsedatum, hemland och adress i receptionen. Be om utskriften och spara den: numret gäller bara i den regionen, och du kommer att bli tillfrågad om det igen.
Vilket nummer ringer jag om jag blir sjuk i Sverige?
Två nummer. 112 vid allt som är livshotande – misstänkt stroke eller hjärtinfarkt, svåra andningsbesvär, medvetslöshet eller allvarliga olyckor. 1177 för allt annat: en sjuksköterska bedömer dina besvär dygnet runt och skickar dig till rätt ställe. Från en mobil med utländskt abonnemang ringer du i stället +46 771 11 77 00, eftersom kortnumret kanske inte kopplas fram.
Vad kostar det för en turist att gå till läkare i Sverige?
Det beror på din rätt till vård, inte på sjukdomen. Med europeiskt sjukförsäkringskort, brittiskt GHIC, nordisk legitimation eller handlingar från ett konventionsland betalar du samma patientavgift som de som bor i Sverige. Utan något av dem betalar du regionens fulla kostnad enligt prislistan. Var och en av de 21 regionerna bestämmer sina egna avgifter, så kolla lokalt.
Talar läkare i Sverige engelska?
Oftast, och ofta bra – men inget garanterar det, och det är i de medicinska termerna som även en säker engelska brister. Svensk lag kräver att informationen anpassas till din språkliga bakgrund, och tolken bokas av vårdgivaren utan kostnad för dig, på plats, per telefon eller via video. Be om tolk när du bokar. Använd aldrig ett barn som tolk.
Ska jag åka till akuten eller till en vårdcentral?
Vårdcentralen för nästan allt, dagtid på vardagar. På kvällar och helger gäller jourmottagningen. Akutmottagningen är bara till för allvarliga skador och plötslig svår sjukdom; 1177 uppmanar dig att inte åka dit med lättare besvär. Patienterna tas emot efter hur allvarligt sjuka de är, inte i den ordning de kommer. Är du osäker, ring 1177 först.
Är ambulansen gratis i Sverige?
Nej, men avgiftssystemet skyddar dig om du har rätt till vård till samma avgift som de som bor här: i de regioner vi har kontrollerat är det en vanlig patientavgift inom högkostnadsskyddet, och gratis för barn och de allra äldsta. Besökare utan avtal får betala den verkliga transportkostnaden. Låt aldrig detta fördröja ett samtal till 112 – omedelbar vård ges ändå.
Behöver jag fortfarande reseförsäkring om jag har EHIC eller GHIC?
Ja. Kortet ger dig offentlig vård till samma pris som för dem som bor här, för vård som blir nödvändig under vistelsen. Det täcker inte hemtransport, privata kliniker utanför den offentliga vården, kostnader över svensk nivå eller en inställd resa. Se kortet som din rabatt på avgiften inom den svenska vården, inte som din försäkring.
Vad händer om jag blir sjuk en helg eller en helgdag i Sverige?
Vårdcentralerna stänger, men vården gör det inte. Jourmottagningar – jourmottagning, jourcentral eller närakut beroende på region – tar över på kvällar, helger och röda dagar, med kortare öppettider och ofta i en annan byggnad. Akutmottagningarna har öppet dygnet runt och 1177 svarar dygnet runt. Ring 1177 för att få veta vilken dörr som är öppen.
Relaterade guider
- Apotek i Sverige – var du hämtar ut receptet du just fått, och vad du kan köpa utan recept.
- EHIC och GHIC i Sverige – exakt vad kortet täcker här, och luckorna som en försäkring måste fylla.
- Sjukvårdsrådgivningen 1177 – vad sjuksköterskan i telefon kan och inte kan göra, innan du ringer.
- Behöver du reseförsäkring i Sverige? – det ärliga svaret, grupp för grupp.
- Akut tandvård i Sverige – tänderna har ett eget system med egna avgifter; den här sidan tar inte upp dem.
Fakta kontrollerade 2026-07-26. Källor: Sveriges riksdag (hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen), 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Krisinformation.se/MCF (tidigare MSB), Försäkringskassan, sju svenska regioners egna avgiftshandböcker och Regeringen – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Patientavgifter, ambulansavgifter, prislistekostnader och högkostnadsskyddet publiceras medvetet inte som belopp: de bestäms av 21 olika regioner och ändras varje år, och en siffra här skulle bli inaktuell före din resa. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.