En svensk akutmottagning tar alltid emot dig, med eller utan personnummer. Det som överraskar besökare är allt runt omkring: vem som får komma in först, varför väntan blir flera timmar, vad du måste visa i receptionen och varför notan beror på var du är försäkrad.
När du behöver det här
Någon har skadat sig eller blivit plötsligt mycket sjuk och du funderar på om det här är något för akuten. Eller så har 1177 just sagt åt dig att åka till en akutmottagning och du vill veta vad du har att vänta. Eller så sitter du redan i väntrummet och ser hur personer som kom efter dig blir uppropade först.
Är det här något för akuten?
Akuten – kort för akutmottagning – är det översta steget på en stege. Den svenska patientinformationen förbehåller den allvarliga olyckor och plötslig svår sjukdom, och är rak om resten: “Åk inte till akutmottagningen med lättare besvär.”
| Situation | Vart du ska vända dig |
|---|---|
| Livet står på spel; tecken på stroke eller hjärtinfarkt | Ring 112 – kör inte själv |
| Bröstsmärta, andningssvårigheter, huvudskada, benbrott, djupt sår, kraftig blödning, svår plötslig huvudvärk | Akuten – ring 1177 först om du kan |
| Kan inte vänta till i morgon, men är inte allvarligt | Jourmottagning (närakut, jourcentral eller jourmottagning) |
| Allt annat, vardagar dagtid | Vårdcentral |
| Osäker | Ring 1177, eller +46 771 11 77 00 från en utländsk telefon |
Vid stroke gäller regeln att ringa 112 även om symtomen går över. Operatören talar svenska eller engelska, kan koppla in en tolk, och 112 fungerar utan SIM-kort. Hela valet mellan de fyra vägarna går vi igenom i sjuk i Sverige.
Att ringa 1177 först är ingen byråkrati. Sjuksköterskan berättar vilken akutmottagning du ska till – större städer har flera, plus barnakuter och specialistmottagningar för ögon, öron-näsa-hals, gynekologi, psykiatri och tandskador. Be dem stava sjukhusets namn och ingången.
Vad som händer på akuten
- Inskrivning. Säg att du inte har något svenskt personnummer. Du registreras då med ett reservnummer, ett ersättningsnummer för patienten. Visa legitimation med foto.
- Ditt kort, direkt. Visa ditt EU-kort eller GHIC i receptionen – före behandlingen, inte efteråt.
- Triage. En sjuksköterska bedömer dina symtom och vitalparametrar – blodtryck, puls, syremättnad, temperatur – och ger dig en prioritetsnivå. Många mottagningar använder ett standardiserat system som heter RETTS.
- Väntan. Du ropas upp efter prioritet, inte efter ankomstordning.
- Utskrivning. Ta med dig journalanteckningarna, utskriften med reservnumret och alla kvitton. Recept hämtar du ut på ett apotek.
Tre regler gäller medan du väntar. Säg till personalen direkt om du mår sämre. Fråga innan du äter eller dricker – vid buksmärtor vill de till exempel oftast att du är fastande. Och om du bestämmer dig för att gå, säg till i receptionen: att gå hem sker på egen risk, och annars letar personalen efter dig. En anhörig får oftast stanna hos dig om det finns plats. Tolk är gratis – be om en även om din engelska är bra.
Varför väntan är lång
Alla patienter bedöms med triage, och de sjukaste behandlas först. Prioriteringen ändras när nya patienter kommer in, så någon som kom efter dig kan få gå före.
Att komma med ambulans ger ingen förtur. En regions akutmottagning skriver det rakt ut: alla patienter, “oavsett om de kom gåendes eller med ambulans”, hanteras efter medicinsk prioritet. Ring ambulans för att någon behöver vård på vägen, inte för att gå före i kön.
De nationella siffrorna förklarar resten. Socialstyrelsens statistik för 2025, publicerad i juni 2026, anger mediantiden för ett besök till 4 timmar och 16 minuter och medianväntan till första läkarbedömning till 61 minuter. Ungefär en tredjedel av besöken slutar med inläggning på en vårdavdelning. Regionerna skiljer sig åt: mediantiden var längst i Skåne och Uppsala, nära fem timmar, och kortast i Jönköping, ungefär tre.
Planera för det: laddare till telefonen, dina vanliga läkemedel, en skriven lista över dem med substansnamn och, om det går, någon som kan stanna hos dig.
Vad du ska ta med
| Vem du är | Visa i receptionen |
|---|---|
| Bosatt i EU/EES eller Schweiz | Det fysiska europeiska sjukförsäkringskortet, eller ett provisoriskt intyg |
| Bosatt i Storbritannien | GHIC eller brittiskt EHIC |
| Bosatt i ett annat nordiskt land | Legitimation med foto och din hemadress |
| Bosatt i Australien, Algeriet, Israel, Turkiet eller Québec | Pass, och säg i receptionen att sjukvårdskonventionen gäller |
| Alla andra | Pass och uppgifter om din reseförsäkring |
Kortregeln är skarp. En svensk regions egen handbok för personalen säger att EU-kortet måste visas vid besöket; det kan inte visas upp i efterhand, medan ett provisoriskt intyg kan det om det täcker behandlingsdagen. Foton och digitala versioner godtas inte. Något digitalt EU-kort finns inte i drift: en statlig utredning redovisar sitt uppdrag 16 november 2026, och tills ett sådant faktiskt har införts är det plastkortet som gäller. Mer i EU-kortet och GHIC i Sverige.
Vad det kostar
Vård och pengar är två skilda frågor. Enligt lag måste en region ge omedelbar vård till alla som vistas där och behöver den. Fakturan kommer sedan, och den har två nivåer:
- Besökare med rätt till vård – EU-kort, GHIC, nordisk legitimation eller ett konventionsland – betalar samma avgift på akuten som en invånare i regionen.
- Alla andra betalar regionens fulla kostnad för vården, akutvård inräknad, enligt regionens prislista.
Det finns inget nationellt pris för akuten. Var och en av de 21 regionerna bestämmer sin egen avgift. 2026 är avgiften på akuten högre än avgiften på vårdcentralen i 16 regioner och densamma i fem. Reglerna runt avgiften skiljer sig också:
- Remitterad? I Stockholm betalar du ingenting på akuten om en annan vårdgivare har skickat dig dit och du visar kvittot. I Västra Götaland är en akut remiss från primärvården eller en jourmottagning gratis, och det är också ett oplanerat återbesök inom 24 timmar för samma besvär.
- Hänvisad vidare? I Västra Götaland betalar en patient som bedöms på akuten och skickas vidare till en jourmottagning på båda ställena.
- Över 85? Gratis i de regioner vi har kontrollerat.
Ambulansen debiteras separat. Det som kortet inte täcker är en fråga för reseförsäkringen.
Barn: barnakuten
Barn går oftast gratis på akuten, men åldersgränsen bestäms regionalt: under 18 år i Stockholm, till och med 19 år i Västra Götaland, under 20 år i Skåne. Om det gäller ett besökande barn avgörs av vilken rätt till vård familjen har.
Större sjukhus har en barnakut, och här skiljer sig organisationen verkligen från plats till plats – det säger Socialstyrelsen själv i sin statistik. Stockholm visar hur detaljerat det kan bli: tre barnakuter, uppdelade efter ålder och efter sjukdom eller skada. Skadade tonåringar från 15 år går till vuxenakuten, och ett barn under 15 år med misstänkt benbrott men ingen synlig felställning skickas till en närakut i stället för till ett sjukhus. Det går inte att gissa sig till utifrån. Ring 1177 först, och 112 om barnets liv står på spel.
Misstag att undvika
- Att använda akuten som drop in-mottagning. Du väntar bakom alla som är sjukare, kan bli hänvisad någon annanstans och betalar i vissa regioner två gånger.
- Att köra själv med symtom på stroke eller hjärtinfarkt. Ring 112.
- Att lämna kortet på hotellet. Det kan inte visas upp i efterhand.
- Att slå kortnumret 1177 från en utländsk telefon. Använd +46 771 11 77 00.
- Att ta en tonårings idrottsskada till en barnakut utan att fråga 1177.
- Att gå därifrån utan att säga till i receptionen.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Öppettider | Dygnet runt, alla dagar, ingen tidsbokning |
| Innan du åker | Ring 1177 (+46 771 11 77 00 från en utländsk telefon); 112 om livet står på spel |
| Prioritering | Triage efter svårighetsgrad; ambulans ändrar inte det |
| Mediantid för besök, 2025 | 4 timmar och 16 minuter (Socialstyrelsen, publicerat 16 juni 2026) |
| Medianväntan till läkare, 2025 | 61 minuter |
| Ta med | Legitimation med foto; fysiskt EU-kort eller GHIC; utanför EU: pass och försäkringsuppgifter |
| Inget personnummer | Du får ett reservnummer – spara utskriften |
| Avgift, besökare med rätt till vård | Regionens akutavgift för invånare |
| Avgift, utan avtal | Regionens fulla kostnad |
| Barn | Oftast gratis; åldersgränsen bestäms av regionen |
| Tolk | Gratis |
| Avgifterna ändras | Regionerna ser över dem varje januari – kolla din region på 1177.se |
Vanliga frågor
När ska jag åka till akuten i Sverige?
Vid allvarlig skada eller plötslig svår sjukdom: bröstsmärta, andningssvårigheter, medvetslöshet, huvudskada, svår plötslig huvudvärk, benbrott, djupt sår eller kraftig blödning. Om livet står på spel, ring 112 i stället för att ta dig dit själv. Vid allt annat, ring 1177 först – svenska råd säger uttryckligen att lättare besvär inte hör hemma på akuten.
Hur lång är väntetiden på akuten i Sverige?
Oftast flera timmar. Under 2025 var den nationella mediantiden för ett besök 4 timmar och 16 minuter, och medianväntan till läkare var 61 minuter, enligt Socialstyrelsen. Patienterna tas efter svårighetsgrad, inte ankomstordning, så någon som kommer efter dig kan få gå före. Väntan var längst i Skåne och Uppsala, kortast i Jönköping.
Vad kostar akuten för en turist i Sverige?
Det beror på din rätt till vård. Med EU-kort, brittiskt GHIC, nordisk legitimation eller handlingar från ett konventionsland betalar du samma avgift på akuten som en invånare. Utan något av dem betalar du regionens fulla kostnad för vården. Var och en av de 21 regionerna bestämmer sin egen avgift, så det finns inget nationellt pris.
Vad ska jag ta med till akuten i Sverige?
Legitimation med foto och ditt fysiska europeiska sjukförsäkringskort eller brittiska GHIC – det måste visas vid besöket, inte efteråt, och digitala kopior godtas inte. Besökare från länder utanför EU bör ta med pass och försäkringsuppgifter. Lägg till en lista över dina läkemedel, en laddare och tålamod: besöket tar oftast flera timmar.
Vart åker jag med ett sjukt barn i Sverige på natten?
Ring 1177 först. Större sjukhus har en barnakut, men åldersgränser och uppdelningen mellan sjukdom och skada skiljer sig mellan sjukhusen – i Stockholm går skadade tonåringar från 15 år till vuxenakuten. Vid livshotande symtom, ring 112. Barn går oftast gratis på akutmottagningar, med regionala åldersgränser.
Kommer man in snabbare på akuten om man kommer med ambulans?
Nej. Svenska akutmottagningar bedömer varje patient med triage vid ankomsten och behandlar efter medicinsk prioritet, oavsett om patienten kom gående eller med ambulans. Ring ambulans för att personen behöver vård på vägen eller inte kan ta sig dit på ett säkert sätt, inte för att gå före i kön. Livshotande tillstånd tas alltid först.
Relaterade guider
- Sjuk i Sverige – hela valet mellan de fyra vägarna, där akuten är en av dem
- Så fungerar 1177 – samtalet som bör komma före de flesta akutbesök
- EU-kortet och GHIC i Sverige – exakt vad kortet täcker i receptionen
- Nödnummer i Sverige – 112 och numren runt omkring
- Reseförsäkring för Sverige – kostnaderna som kortet lämnar åt dig
Fakta kontrollerade 2026-09-23. Källor: 1177 och regionerna (Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Värmland, Kronoberg, Västmanland, Kalmar), Socialstyrelsen, SKR, Försäkringskassan, SOS Alarm och hälso- och sjukvårdslagen – fullständig förteckning i ämnets källfil. Inga avgiftsbelopp publiceras här: regionerna ser över dem varje januari. Hittat något som är inaktuellt? Säg till så rättar vi det.