EU-kortet och brittiska GHIC i Sverige: det här täcker de

Kortet är ett bevis på vilken avgift du ska betala, inte en försäkring. Att veta exakt var gränserna går – vilka vårdgivare, vilka behandlingar, vilken plastbit – är skillnaden mellan en liten svensk patientavgift och en faktura på hela vårdkostnaden.

När du behöver det här

• Du packar och undrar om kortet i plånboken räcker på egen hand
• Du står i en svensk reception och blir ombedd att visa ett kort som ligger kvar hemma
• Du har ett brittiskt GHIC och är osäker på om det fungerar som ditt gamla EHIC gjorde
• Du tittar på en privat kliniks webbplats och kan inte avgöra om kortet gäller där
• Du har en kronisk sjukdom – dialys, syrgas, insulin – och behöver veta vad som följer med dig
• Du är gravid, ute och reser och behöver veta vad som täcks om något sätter i gång för tidigt
• Ditt pass kommer från ett land utanför EU, EES, Schweiz och Storbritannien, och du letar efter din motsvarighet

Vad kortet faktiskt är enligt lagen

Det europeiska sjukförsäkringskortet är EU-rätt snarare än en svensk produkt, och därför avgör förordningen de flesta diskussioner om det. Artikel 19 i förordning (EG) nr 883/2004 ger en försäkrad person som vistas i ett annat medlemsland rätt till de vårdförmåner som av medicinska skäl blir nödvändiga under vistelsen, med hänsyn till förmånernas art och vistelsens förväntade längd.

Den enda meningen gör tre saker. Den begränsar rätten till det som är medicinskt nödvändigt. Den gör resans längd till en del av bedömningen – det du har rätt till under två veckor är snävare än under en termin. Och den säger ingenting alls om din bekvämlighet, din resplan eller ditt flyg hem.

Hur det går till står i tillämpningsförordningen. Artikel 25 i förordning (EG) nr 987/2009 kräver att den försäkrade visar vårdgivaren en handling från den behöriga institutionen som styrker rätten till vårdförmåner. Att visa kortet är alltså en rättslig skyldighet för dig, inte en svensk administrativ preferens. Visar du det behandlas du som om du vore försäkrad i Sverige.

Vad “nödvändig vård” betyder – och vem som avgör

Nödvändig vård är vård som inte kan vänta tills du kommer hem – bredare än akutvård, snävare än “allt jag vill ha medan jag är här”. Vem som avgör slår Försäkringskassan fast på en rad: “Det är alltid läkare eller annan vårdpersonal som bedömer om vården är nödvändig”. 1177 säger samma sak. Det är inte du som avgör, och inte heller ditt försäkringsbolag.

Behandling av kroniska sjukdomar täcks, men den måste fortfarande passa in i någons schema. Behöver du dialys eller syrgas, ring i förväg. Kortet ger dig en rättighet, inte en ledig tid.

Vad kortet inte täcker

Det här är delen som försäkringsbolagens sidor sammanfattar, och anledningen till att den här sidan finns. Kortet är ingen reseförsäkring, och undantagen är just de dyra posterna.

Varning: NHS säger det rakt ut till brittiska resenärer: GHIC ersätter inte en reseförsäkring. Svenska 1177 säger samma sak till svenska resenärer, fast omvänt – det är reseförsäkringen som ersätter hemresor och sjuktransporter. Reser du med bara kortet är du oförsäkrad mot de största räkningar en resa kan ge. Läs vår guide om reseförsäkring innan du bestämmer dig.

En tröst som är specifik för Sverige. NHS varnar för att GHIC inte täcker fjällräddning, vilket spelar stor roll i Alperna. I Sverige är fjällräddning en statlig räddningstjänst som polisen ansvarar för, och sjöräddning sköts av den utsedda statliga myndigheten, båda enligt lagen om skydd mot olyckor. Vi hittade ingen bestämmelse om att den som räddas ska betala – men vi har inte läst hela lagen, så se det som ett skäl att inte räkna med räddningsfakturor som i Alperna, inte som en garanti. Försäkra dig ändå.

Du betalar ändå en avgift – och den är inte nationell

Kortet ger dig samma villkor som en person bosatt i Sverige, och den som bor i Sverige betalar vid varje besök. Socialstyrelsen skriver att du får vård på samma ekonomiska villkor som gäller för personer bosatta i Sverige – men att du måste visa ditt europeiska sjukförsäkringskort.

Det finns inget nationellt pris att ge dig. Hälso- och sjukvårdslagen överlåter avgifterna åt varje region – “enligt grunder som regionen eller kommunen bestämmer” – och det finns 21 regioner som var och en ändrar sina egna avgifter. Det årliga högkostnadsskyddet för öppenvård gäller även dig om du har ett giltigt kort, men det anges i lagen som en andel av prisbasbeloppet och räknas därför om varje januari. Kolla regionen du befinner dig i på 1177.se, eller fråga i receptionen före behandlingen. Vår guide om vad en besökare betalar i den svenska vården förklarar upplägget.

Fällan med privata kliniker

I Storbritannien eller USA betyder “privat klinik” en sak. I Sverige betyder det två, och skillnaden avgör om ditt kort är värt något.

Många svenska vårdcentraler ägs och drivs av privata företag som ligger inom den skattefinansierade vården genom avtal med regionen. Region Kronobergs patientsida beskriver vårdgivare med avtal som “en del av den skattefinansierade vården”: du betalar samma patientavgift som var som helst och högkostnadsskyddet gäller. Bredvid dem finns privata kliniker utan avtal med regionen. Om dem skriver regionen: “Hos dem får du stå för hela kostnaden själv” – utan högkostnadsskydd och utan reseersättning.

Ingenting på dörren visar vilken sort det är, och Europeiska kommissionen bekräftar att det inte finns någon samlad offentlig databas över läkare och sjukhus i Sverige som tar emot EU-kortet. Fråga alltså: “Har ni avtal med regionen?” Personalen svarar direkt.

Visa det före behandlingen – och ta med plastkortet

Två svenska regioners avgiftshandböcker instruerar den egna personalen om saker som ingen engelskspråkig sida tar upp.

• Digitala versioner godtas inte. Region Västmanland: “Enbart fysiska kort ger rätt till subventionerad vård, de digitala versionerna godkänns inte ännu.” Region Kalmar, oberoende av det: “Digitala EU-kort är inte giltiga.” Ett foto i mobilen är en reserv för numren, inte en ersättning för kortet.
• Ett kort som visas i efterhand kommer oftast för sent. Ett fysiskt EU-kort har inget datum för när det började gälla, så en region har ingen möjlighet att fastställa att det var giltigt den dag du behandlades. Västmanlands regel är att det över huvud taget inte kan visas i efterhand. Praxis skiljer sig mellan regionerna, så fråga den region som fakturerade dig – men räkna inte med det.

Det finns ett undantag värt att lägga på minnet: ett provisoriskt intyg, som institutionen i ditt hemland utfärdar när kortet saknas, har ett startdatum, och Västmanland godtar det “både vid vårdtillfället och efter vårdtillfället”, så länge giltighetstiden täcker behandlingsdagen.

Ett digitalt kort är inte heller på väg inom kort. Den 6 mars 2026 gav regeringen Försäkringskassan och E-hälsomyndigheten i uppdrag att bara utreda förutsättningarna för att införa ett, med redovisning senast 16 november 2026. På EU-nivå pågick kommissionens samråd om det europeiska socialförsäkringspasset (ESSPASS) från 3 februari till 16 april 2026, inför ett förslag i hösten 2026 års paket om arbetskraftens rörlighet. Ingenting är i drift. Packa plastkortet.

Om du inte hade kortet med dig

Du kan inte nekas vård. EU:s egen vägledning är att du inte kan nekas behandling, men att du kan behöva betala i förväg och begära ersättning när du kommit hem – och svensk lag går parallellt: en region måste erbjuda omedelbar vård till alla som vistas där, bosatta eller inte.

Det du förlorar är avgiften. Region Västmanlands regel är rak: “Om patienten inte kan uppvisa EU-kort eller något annat giltigt intyg har patienten inte rätt till subventionerad vård. Patienten betalar då hela vårdkostnaden själv.” Region Kalmar prissätter det som vårdens verkliga kostnad, enligt regionens egen prislista och utanför högkostnadsskyddet.

Och pengarna kommer inte tillbaka över en svensk disk. Europeiska kommissionens sida om Sverige är tydlig: det finns inget ersättningssystem i Sverige. Betalar du sparar du alla kvitton och begär ersättning från institutionen i ditt eget land när du är hemma. Ordningen när kortet saknas är alltså: ring först institutionen i ditt hemland och be om ett provisoriskt intyg, gå sedan till receptionen. Gör du tvärtom kostar det dig mellanskillnaden.

Brittiska GHIC efter brexit

Brexit ändrade dokumentet, inte rättigheten. Det brittiska Global Health Insurance Card ger nödvändig offentlig vård i EES på samma villkor som för bosatta, och omfattar akutvård, rutinvård vid långvariga sjukdomar och mödravård. Det är gratis, gäller i upp till fem år och kommer bara från NHS – ingen seriös aktör tar betalt för det.

Svenska regioner godtar alla dessa; Västra Götalandsregionens landshandbok anger utträdesavtalet från 2019 och handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien från 24 december 2020 som grund, och noterar att ett brittiskt pass i vissa fall räcker. För nödvändig vård betalar du “samma vårdavgift som bosatta”. För planerad vård utan S2 betalar du allt.

Det lönar sig att läsa avtalstexten, eftersom den avgör frågan folk faktiskt oroar sig för. Handels- och samarbetsavtalets protokoll om samordning av social trygghet, artikel SSC.17.1 a, ger dig rätt till vård som av medicinska skäl blir nödvändig under vistelsen, enligt vårdgivarens bedömning och med hänsyn till förmånernas art och vistelsens förväntade längd. Det är samma mening, ord för ord, som gäller för en EU-besökare enligt förordning 883/2004. Vad brexit än ändrade bedöms en brittisk och en tysk resenär i ett svenskt väntrum med identiska formuleringar.

En begränsning i samma avtal är bra att känna till innan du bokar. Tillägg SSCI-2 bekräftar att kronisk sjukdom, graviditet och förlossning omfattas – men inte när syftet med vistelsen i den andra staten är att få just den behandlingen, och livsviktig behandling som bara finns på en specialiserad enhet måste föregås av en överenskommelse mellan den försäkrade och den enhet som ger behandlingen. Behöver du dialys eller syrgas medan du är här är det den överenskommelsen avtalet förväntar sig att du ordnar i förväg.

Bosatta i Norden, konventionsländer och alla andra

• Den som bor i ett nordiskt land behöver inget kort. En giltig id-handling och en hemadress i Danmark, Finland, Norge, Island, Färöarna eller Grönland räcker. Den nordiska konventionen om social trygghet ger dessutom något som EU-kortet aldrig ger: enligt artikel 7 står vistelselandet för den extra kostnaden för din hemresa om ditt tillstånd tvingar dig att resa på ett dyrare sätt. Det är resekostnad, inte medicinsk hemtransport – men det är mer än kortet erbjuder.
• Fem konventionsländer har sjukvårdsavtal med Sverige: Australien, Algeriet, Israel, Turkiet och Québec (Kanada). Viss vård ges till avgiften för bosatta.
• Alla andra betalar regionens fulla kostnad. Med 1177:s ord: “De flesta som kommer från ett land som inte tillhör EU, EES eller Schweiz får betala hela kostnaden själv.” Det finns inget kort att ansöka om och ingen svensk motsvarighet. Reseförsäkringen är det enda som står mellan dig och en obegränsad räkning.

Praktisk information

Vi publicerar medvetet inga kronbelopp på den här sidan. Patientavgifterna bestäms av 21 olika regioner och ändras varje år, och det lagstadgade taket flyttas varje januari. Varje fast siffra – även de som står på EU:s portaler – är fel någonstans i Sverige den dag du läser den. Kolla din region på 1177.se, eller fråga i receptionen före behandlingen.

Vanliga frågor

Täcker EU-kortet mig i Sverige?

Ja, om du är försäkrad i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz. Kortet ger dig rätt till vård som blir medicinskt nödvändig under vistelsen, till samma patientavgift som en person bosatt i Sverige betalar, och bara hos vårdgivare inom den offentligt finansierade vården. Du måste visa det fysiska kortet för vårdgivaren. Det är ingen försäkring och täcker inte hemtransport.

Vad betyder “nödvändig vård” egentligen i Sverige?

Vård som inte kan vänta tills du kommer hem, bedömd utifrån behandlingens art och hur lång din resa är. Det är bredare än akutvård: det omfattar fortlöpande behandling av kroniska sjukdomar, till exempel dialys, och vård som behövs på grund av graviditet och förlossning. Det är den behandlande vårdpersonalen som gör bedömningen, inte du och inte ditt försäkringsbolag.

Fungerar brittiska GHIC i Sverige efter brexit?

Ja. Brittiska GHIC ger nödvändig offentlig vård i hela EES på samma villkor som för bosatta, och svenska regioner godtar det liksom brittiskt EHIC, provisoriskt intyg eller S2 för planerad vård. Grunden är utträdesavtalet och handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien. Ett brittiskt EHIC som inte har gått ut gäller fortfarande.

Är vården gratis i Sverige med EU-kortet?

Nej. Kortet ger dig samma villkor som en person bosatt i Sverige, och den som bor i Sverige betalar en avgift vid varje besök. Var och en av de 21 regionerna bestämmer sina egna avgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen, så det finns inget nationellt pris. Besökare med rätt till vård omfattas av det årliga högkostnadsskyddet; besökare utan kort gör det inte.

Vad händer om jag inte har EU-kortet med mig i Sverige?

Du kan inte nekas vård, men utan giltig handling har du inte rätt till den subventionerade avgiften, och regionen fakturerar dig sin fulla kostnad. Ring först institutionen i ditt hemland: den kan utfärda ett provisoriskt intyg, som svenska regioner godtar eftersom det har ett startdatum. Ett fysiskt kort kan i regel inte visas i efterhand.

Kan jag använda EU-kortet på en privat klinik i Sverige?

Bara om kliniken har avtal med regionen. Många svenska vårdcentraler är privatägda men ligger ändå inom den skattefinansierade vården, och där fungerar kortet till den vanliga avgiften. Hos en privat vårdgivare utan avtal betalar du hela kostnaden, utan högkostnadsskydd. Fråga innan du träffar någon.

Finns det ett digitalt EU-kort som jag kan använda i Sverige?

Inte än. Två svenska regioner instruerar sin personal att digitala versioner av kortet inte är giltiga, så ta med plastkortet. Regeringen gav 6 mars 2026 två myndigheter i uppdrag att bara utreda ett digitalt kort, med redovisning senast 16 november 2026, och EU:s förslag på området var fortfarande på samrådsstadiet under 2026. Ingenting är i drift.

Vad gäller om jag inte kommer från EU, EES, Schweiz eller Storbritannien?

Det finns inget kort för dig och ingen svensk motsvarighet att ansöka om. Bor du i ett nordiskt land räcker id-handling och en hemadress. Bor du i Australien, Algeriet, Israel, Turkiet eller Québec täcker ett sjukvårdsavtal viss vård. Alla andra betalar regionens fulla kostnad, och därför spelar reseförsäkringen så stor roll.

Relaterade guider

• Sjuk i Sverige: vilken dörr du ska välja – den här sidan reder ut pengarna; den andra berättar vilken byggnad du ska gå till och hur du får vård utan svenskt personnummer.
• Rådgivningen 1177 – tjänsten som Europeiska kommissionen hänvisar besökare till för att ta reda på vilka mottagningar som tar emot kortet.
• Reseförsäkring för Sverige – försäkringen som täcker allt på den här sidans lista över vad som inte täcks.
• Akut tandvård i Sverige – akut tandvård ingår i kortets omfattning, men svensk tandvård debiterar enligt ett eget system.
• Apotek och recept i Sverige – vad läkemedlet kostar efter besöket som kortet just gav rabatt på.
• 90/180-regeln – hur länge du får stanna, alltså den “förväntade vistelselängd” som kortets rättsliga bedömning bygger på.

---

Fakta kontrollerade 2026-08-01. Källor: EUR-Lex (förordningarna 883/2004 och 987/2009), Europeiska kommissionen och Your Europe, Försäkringskassan, 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, avgiftshandböckerna från Region Västmanland, Region Kalmar och Västra Götalandsregionen, NHS, Sveriges riksdag, Regeringen, Europaparlamentet, Polismyndigheten och SKR – fullständig källförteckning i ämnets källfil. Vi publicerar medvetet inga kronbelopp: patientavgifterna bestäms av 21 regioner och ändras varje år. Hittat något som inte stämmer längre? Hör av dig så rättar vi det.