Sveriges skärgårdar är i grunden öppna för paddlare och seglare. Det som stänger dem är lokalt: säsongsvisa fågel- och sälskyddsområden, reservatsföreskrifter och militära skyddsobjekt, vart och ett med egna datum och gränser. Så här vet du vad som gäller innan fören tar i berget.
När du behöver det här
Du paddlar förbi ett tomt skär i maj och vill äta lunch där. Det står en gul skylt på en holme och du förstår inte vad den säger. Du har hittat en brygga på en ö och vill förtöja över natten. Eller så har du fått syn på en slät berghäll som passar för en lägereld. Den här sidan svarar på alla fyra.
Huvudregeln: du får gå i land
Allemansrätten följer med dig ut på öarna. Enligt Naturvårdsverket får du gå i land, bada, ankra och tillfälligt förtöja vid alla stränder som inte hör till någons tomt och inte är skyddade för fågellivet eller av andra skäl.
- Inget fast avstånd till hus. Det som avgör hur nära du får komma är risken att störa dem som bor där.
- Tältning: en eller två nätter, två eller tre tält, en bit från bostäder – Naturvårdsverkets tumregel. Större grupper behöver markägarens tillstånd.
- Att sova ombord: ett dygn eller så på samma plats. Ingen regel sätter en gräns; samma princip som för tältning tillämpas. Längre tid vid någons strand? Fråga markägaren.
Hela allemansrätten finns i allemansrätten; detaljer om tält i regler för vildcamping.
Fågel- och sälskyddsområden
Enligt miljöbalken (7 kap. 12 §) får länsstyrelser och kommuner begränsa allmänhetens – och markägarens – rätt att vistas i ett område för att skydda en art. Resultatet blir fågelskyddsområden och sälskyddsområden. Naturvårdsverket räknade 2024 till 1 644 djur- och växtskyddsområden.
Det finns inget gemensamt nationellt datum för när områdena stänger. Varje områdes beslut anger sina egna. Naturvårdsverkets vägledning:
| Skydd | Vanlig period med tillträdesförbud |
|---|---|
| Fåglar, vanligast | 1 april – 15 juli |
| Fåglar, i norr | 1 maj – 31 juli |
| Tidigt häckande arter | från 1 februari |
| Sent häckande arter | 15 april – 31 augusti |
| Sälar, vanligast | 1 februari – 31 augusti |
Verkliga exempel visar spridningen. I Stockholms skärgård förbjuder Nåttarö naturreservat landstigning på utpekade holmar – och båtar inom 100 m från dem – från 1 februari till 15 augusti, medan två andra holmar där är stängda 1 april–31 juli. Längs norrlandskusten förbjuder Holmöarna och Örefjärden i Västerbotten vistelse inom 100 m från namngivna öar från 15 april till 15 augusti.
Varning: Förbudet sträcker sig ofta ut över vattnet. Många beslut förbjuder båtar inom 50 eller 100 m från holmarna, så att paddla förbi för nära är redan ett brott mot föreskrifterna – även om du aldrig sätter foten i land.
Att bryta mot ett områdes föreskrifter är straffbart med böter, även om ingen fågel syns till. Att utan tillstånd vistas i ett skyddat område på ett sätt som skadar det som skyddas kan räknas som brott mot områdesskydd: böter eller fängelse i upp till två år. Markägarens tillstånd hjälper inte – föreskrifterna gäller även markägare.
Så vet du innan du går i land
- Läs sjökortet. Gränserna för skyddsområden finns utmärkta där – kolla innan du väljer lunchplats.
- Kolla den officiella kartan. Naturvårdsverkets karta Skyddad natur visar fågel- och sälskyddsområden och reservat; länsstyrelserna länkar till den och listar sina områden med datum. Den kostnadsfria appen Naturkartan visar reservat, parker och leder.
- Håll utkik efter skylten. Förbuden är oftast utmärkta med gula eller rödgula skyltar som anger perioden. Utseendet kan ändras med säsongen, så läs dem i stället för att lita på att du känner igen dem.
- Gå runt, inte förbi. Informationstavlor står vid populära landstigningsplatser; går du i land på en avlägsen sida av en ö kan du missa dem. Okunskap är ingen ursäkt.
- Lyssna på fåglarna. Varningsläten, oroligt flygande eller skenattacker betyder att du är för nära – lämna platsen direkt.
I många områden är markerade leder, gömslen och fågeltorn öppna även under förbudsperioden. De vanliga förbudsperioderna slutar alla senast 31 augusti, men enskilda zoner i reservat kan gälla längre – skylten har sista ordet.
Bryggor, ankring och övernattning
Regeln om bryggor är mer nyanserad än “privat betyder nej”:
| Brygga | Får du använda den? |
|---|---|
| Hör till husets tomt (eller ett båthus) | Nej – privat mark, utanför allemansrätten |
| Utanför tomten, utom synhåll från huset | Ja, tillfälligt – lämna den när ägaren kommer, och blockera aldrig ägarens tillträde |
| Längre vistelse vid någons strand | Fråga markägaren först |
Reservat och nationalparker lägger till egna begränsningar. I Nämdöskärgårdens nationalpark utanför Värmdö får du tälta och ankra upp till två dygn på samma plats i större delen av parken, och upp till sju dygn på Bullerös tältplats; i vissa delar är tältning helt förbjuden. För nätter i hamn med service, läs gästhamnar; för ankring och reglerna om toalettavfall, båtliv i Sverige.
Eld på berghällar
Skärgårdens berghällar ser brandsäkra ut. Det är de inte. Naturvårdsverket avråder från eld på berghällar och stora stenblock eftersom de kan spricka och skadas för alltid. Använd grus eller sand, en fast eldplats eller ett kök. Många reservat tillåter eld bara på anvisade platser, och ett gällande eldningsförbud gäller även i skyddade områden – vid skärpt eldningsförbud kan även fasta grillplatser stängas. Mer i regler för lägereld.
Militära skyddsobjekt
Vissa öar och anläggningar längs kusten är skyddsobjekt enligt skyddslagen. Obehöriga har inget tillträde – drönare inräknade – och ett beslut kan dessutom förbjuda fotografering, eller i stället förbjuda bad, dykning, ankring eller fiske. Ägaren måste märka ut objektet med tydliga skyltar.
Varning: Olovligt tillträde till ett skyddsobjekt kan ge fängelse i upp till två år; i ringa fall böter eller fängelse i upp till sex månader. Skyltade skyddsobjekt är inget du kan välja bort. Läs också regler för drönare.
Misstag att undvika
- Att tro att det finns ett nationellt datum. Förbuden gäller från februari till augusti beroende på område och art.
- Att tro att alla privata bryggor är förbjudna – eller att alla bryggor är fria att använda. Det beror på tomten och synhållet.
- Att se ett tomt skär som fritt i maj. Fågelskär som ser övergivna ut är häckningsskär.
- Att gå längs stranden på en liten holme. Fåglarna häckar på stränder och strandängar; håll dig på berget.
- Att släppa i land hunden på ett litet skär. Behåll den i båten; i hela landet ska hundar hindras från att springa lösa 1 mars–20 augusti.
- Att göra upp eld på en slät häll. Den spricker.
- Att köra fort förbi fågelfamiljer. Svall och fart kan splittra en kull ungar.
Praktisk information
| Sak | Kostnad / följd |
|---|---|
| Landstigning, bad och kort förtöjning enligt allemansrätten | 0 kr |
| Brott mot ett skyddsområdes föreskrifter | Böter, bestäms från fall till fall |
| Brott mot områdesskydd | Böter eller fängelse i upp till två år |
| Olovligt tillträde till ett skyddsobjekt | Fängelse i upp till två år; i ringa fall böter eller fängelse i upp till sex månader |
Om säsongerna: de tidigaste vanliga förbuden börjar 1 februari; den vanligaste förbudsperioden för fåglar är 1 april–15 juli (1 maj–31 juli i norr); sälskyddsområden oftast 1 februari–31 augusti; hundar ska hållas under uppsikt 1 mars–20 augusti; eldningsförbud under sommaren – kolla samma dag.
Vanliga frågor
Får jag gå i land med kajaken på vilken ö som helst?
På de flesta, ja. Allemansrätten låter dig gå i land, bada och förtöja tillfälligt där stranden inte hör till en privat tomt. Undantagen är fågel- och sälskyddsområden under förbudsperioden, delar av naturreservat och nationalparker samt militära skyddsobjekt. Kolla sjökortet och länsstyrelsens lista innan du väljer holme, och håll utkik efter gula skyltar.
När är fågelskyddsområdena stängda?
Varje områdes eget beslut anger datumen. Enligt Naturvårdsverkets vägledning är 1 april–15 juli den vanligaste förbudsperioden för fåglar, och 1 maj–31 juli i norr. Tidigt häckande arter kan skyddas från 1 februari och sent häckande till 31 augusti; sälskyddsområden gäller oftast 1 februari–31 augusti. Datumen står på de gula skyltarna.
Vad betyder de gula skyltarna på öarna?
En gul eller rödgul skylt på en svensk holme markerar oftast ett fågel- eller sälskyddsområde med säsongsvist landstigningsförbud, och ofta också förbud för båtar nära land. Skylten anger perioden och området. Utformningen kan ändras med säsongen, så läs den i stället för att förlita dig på att känna igen den, och se en skylt du inte förstår som en stoppskylt.
Får jag förtöja vid en privat brygga i skärgården?
Bara ibland. En brygga som hör till ett hus och dess tomt är privat och ligger utanför allemansrätten. En brygga utanför tomten, utom synhåll från huset, får användas tillfälligt – men du måste lämna den om ägaren kommer och får aldrig blockera ägarens tillträde. För en längre vistelse vid någon annans strand, fråga markägaren först.
Hur länge får jag övernatta på en ö?
För tält är en eller två nätter med två eller tre tält Naturvårdsverkets tumregel, en bit från hus. Att sova ombord för ankar följer samma tanke: ett dygn eller så på samma plats, även om ingen regel sätter en gräns. Reservat och nationalparker kan ha egna gränser, ofta två dygn, och vissa förbjuder tältning helt.
Får jag göra upp eld på klipporna?
Helst inte. Naturvårdsverket avråder från eld på berghällar och stora stenblock eftersom de kan spricka och skadas för alltid; välj grus eller sand eller en fast eldplats, och ta med ett kök. Många reservat tillåter eld bara på anvisade platser, och ett gällande eldningsförbud gäller även i skyddade områden. Släck elden helt innan du går.
Relaterade guider
- Paddla kajak i Stockholms skärgård – rutter, farleder, vind och skyddsområdena sedda från sittbrunnen
- Båtliv i Sverige – ankring, förtöjning och förbudet mot att tömma toalettavfall
- Regler i naturreservat – hur reservatsföreskrifter går före allemansrätten
- Strandskydd – varför stränderna hålls öppna och nya bryggor kräver dispens
- Fågelskådning i Sverige – var du ser fåglarna som de här förbuden skyddar
Fakta kontrollerade 2026-10-06. Källor: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms och Västerbottens län samt miljöbalken och skyddslagen som de publiceras av riksdagen – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Hittat något som är inaktuellt? Säg till så rättar vi det.