Gamla Uppsala var säte för sveakungarna och, enligt en berömd skildring, platsen för ett hedniskt tempel av guld. Kvar finns ett landskap av stora gravhögar, terrasser där hallar stod och en medeltida kyrka. Här går vi igenom vad varje del är, vad som är legend och hur du besöker platsen.
När du behöver det här
Du tillbringar en dag i Uppsala och undrar om bussturen norrut är värd det. Du har läst om människooffer i ett tempel i Uppsala och vill veta vad som är belagt och vad som är berättelse. Eller så kommer du i oktober och behöver veta vilka dagar museet har öppet. Vill du ha den större bilden av vikingatiden börjar du med vår guide till vikingaplatser i Sverige. Den här sidan går på djupet med en enda plats.
Vad finns i Gamla Uppsala
Gamla Uppsala är det ursprungliga Uppsala. Det var en kungsgård under järnåldern, några kilometer norr om dagens stad, som fick namnet först när ärkebiskopen flyttade söderut på 1270-talet. Statens fastighetsverk, som äger marken, beskriver platsen som sveakungarnas säte från mitten av 500-talet till slutet av 1200-talet. Det var ingen stad utan en centralplats för religion, rätt, handel, hantverk och politik, och länsmuseet kallar området för ett riksintresse.
Några ruiner att tala om finns inte. Platsen är ett landskap, och det består av sex delar:
| Del | Vad det är | Biljett |
|---|---|---|
| Kungshögarna | Tre stora gravhögar på en ås, Östhögen, Mitthögen och Västhögen; markägaren räknar Tingshögen till dem | Gratis; högarna är inhägnade |
| Gravfältet | Mindre högar och gravar runt de stora, med gångstigar | Gratis |
| Kungsgården | Upphöjda platåer bakom kyrkan där stora hallar stod | Gratis |
| Gamla Uppsala kyrka | Det som finns kvar av Sveriges första ärkebiskops domkyrka (1164), i dag församlingskyrka | Öppen alla dagar |
| Gamla Uppsala museum | Fynd från högarna; basutställningen öppnade 2022 | Avgift |
| Disagården | Friluftsmuseum med en uppländsk bondby från 1800-talet | Gratis (utom midsommarafton); bara sommartid |
Äldre än vikingarna
De stora högarna byggdes på 500- och 600-talen. Länsmuseet förlägger gravfältets huvudsakliga användning till vendeltiden, ungefär 550–750, två sekler före vikingatiden. Att kalla dem vikingagravar är det vanligaste misstaget i texter om platsen.
De är enorma. Varje hög rymmer omkring 10 000 kubikmeter jord, sand och grus, är nästan tio meter hög och upp till 80 meter i diameter. Vilka som ligger där vet ingen. De döda brändes på bål tillsammans med sina ägodelar, så när arkeologerna öppnade Östhögen 1846 och Västhögen 1874 hittade de brända ben och fragment, ingen skattkammare.
Fragmenten berättar ändå om en rik elit:
- Jakt: ben från hästar, hundar och tränade rovfåglar; i Västhögen fanns en duvhök, troligen en jaktfågel.
- Fest och spel: dryckesglas och spelpjäser av elfenben.
- Långväga kontakter: granater som troligen kommer från Sri Lanka och onyxkaméer tillverkade i Konstantinopel.
- Status: i Östhögen fanns rester av en hjälm och guldfragment.
Vill du se föremålen går du till museet. Själva högarna är gräs.
Får man gå upp på högarna?
Inte på egen hand. Stigar som trampats upp i den mjuka marken höll på att nöta ner högarna, så markägaren hägnade in de stora högarna. Sedan 2019 är hållningen att besökare i stället går upp tillsammans med en guide. Stängslet stod kvar i december 2025. Många äldre guider uppmanar dig fortfarande att gå upp till toppen, men det rådet är inaktuellt.
Högarna är dessutom skyddade fornlämningar enligt kulturmiljölagen. Lagen gör vissa saker till brott, inte bara till dålig stil:
| Du får inte | Lag |
|---|---|
| Flytta, ta bort, gräva ut, täcka över eller skada en fornlämning utan tillstånd | Kulturmiljölagen 2 kap. 6 § |
| Använda metallsökare utan tillstånd, eller ta med en till en fornlämning annat än längs allmän väg | Kulturmiljölagen 2 kap. 18 § |
| Gräva, söka med detektor eller på annat sätt ingripa i gravfältet utan länsstyrelsens tillstånd | Enligt museet |
Den som bryter mot reglerna gör sig skyldig till fornminnesbrott, som ger böter eller fängelse i högst sex månader, och upp till fyra år om brottet är grovt. Det här är ingen teori. I december 2025 hittade museets personal ett 40-tal grävda hål innanför stängslet runt Mitthögen, troligen gjorda med metallsökare, och polisanmälde det. Museet ber alla som ser någon gräva eller söka med detektor i eller nära området att kontakta polisen.
Templet i Uppsala
Den mest kända beskrivningen av Gamla Uppsala skrevs av en tysk kyrkoman, Adam av Bremen, på 1070-talet. Hans krönika beskriver:
- ett tempel ”helt byggt av guld”, med gudabilder av Tor i mitten och Oden och Frö vid hans sida;
- ett ständigt grönt träd och en källa där man offrade;
- en fest vart nionde år, som varade i nio dagar, då nio hanar av varje levande varelse offrades och kropparna hängdes upp i en helig lund.
Läs honom som ett fientligt vittne. Adam skrev för Hamburg-Bremens mission, som försökte kristna svearna, och han återger festen genom sagesmän, bland andra ”en kristen” som sa sig ha sett 72 kroppar. Församlingen som i dag ansvarar för kyrkan säger rakt ut att det inte är belagt att templet fanns. Museet föreslår att en stor festhall på kungsgården kan ha gett upphov till berättelsen.
Det arkeologerna faktiskt har hittat är hallen, och den är imponerande nog.
Kungsgården och stolpraderna
Gå norrut förbi kyrkan till Kungsgården. Bakom kyrkan reser sig konstgjorda platåer där byggnader stod. På en av dem låg en hall på omkring 600 kvadratmeter, bland de största i Skandinavien, byggd samtidigt med högarna. Utgrävningarna visar att flera hallar byggdes där efter varandra och att platån höjdes varje gång. Forskare vid Uppsala universitet beskriver en kungsgård från 500- till 700-talen med hallar, verkstäder, stenlagda gårdsplaner och stängsel.
Den största överraskningen på senare år kom från utgrävningarna 2012–2013 inför ett nytt dubbelspår för järnvägen, på en yta av omkring 70 000 kvadratmeter. Där hittades två rader av höga trästolpar, var och en nästan en kilometer lång: omkring 270 tallstammar satta med ungefär sex meters mellanrum, den ena raden öster om högarna och den andra på åkern söderut. Ingen vet vad de var till för. En gräns och en processionsväg är de vanligaste tolkningarna. Museets basutställning, som öppnade 2022, tar upp dem.
Gravar från vikingatiden dyker också fortfarande upp. Hösten 2018 hittade arkeologer två båtgravar vid prästgården. Den orörda graven, som undersöktes 2019, innehöll en man med svärd, spjut och sköld, begravd tillsammans med en häst och en hund. Bara ett tiotal gravfält med båtgravar är kända i hela Sverige.
Från hednisk kultplats till första domkyrkan
En första kyrka byggdes troligen i Gamla Uppsala på 1000-talet. År 1164 blev den domkyrka för Sveriges första ärkestift, under cisterciensermunken Stefan från Alvastra. Efter en brand flyttade ärkesätet på 1270-talet till Östra Aros, dagens Uppsala, och den gamla domkyrkan blev församlingskyrka. Kyrkan du ser i dag är bara en del av den ursprungliga byggnaden.
Platsen fortsatte att locka. Gustav Vasa höll tal här, Olof Rudbeck hävdade på 1600-talet att den var det sjunkna Atlantis, studenter på 1800-talet drack mjöd på högarna, och 1943 blev det upplopp när nazister tågade till högarna med fanor. Påven Johannes Paulus II kom på besök 1989. Någon har alltid gjort anspråk på Gamla Uppsala; bevisen finns på museet.
Högarnas torra, soliga sluttningar sköts också för att gynna sällsynta växter, hotade fjärilar och vilda bin, sida vid sida med fornlämningarna.
Hitta hit och öppettider
Med buss: UL:s buss 2 går från Uppsala centrum, från hållplatsen utanför Uppsala Konsert & Kongress vid Centralstationen, till ändhållplatsen Kungshögarna, omkring 100 meter från museet på Disavägen 15. Buss 110 och 115 mot Storvreta stannar vid Regins väg. På UL:s bussar betalar du inte kontant: köp biljett i UL-appen eller med kort ombord. En SL-biljett gäller inte ensam på UL:s bussar, så ett Stockholmskort behöver ett UL-tillägg; vår guide till Uppsala förklarar biljetterna.
Med cykel eller bil: en cykelväg går längs Vattholmavägen. Med bil följer du skyltarna mot Gamla Uppsala från E4. Parkeringen vid museet är gratis.
Från Stockholm eller flygplatsen: ta först tåget till Uppsala. Läs Arlanda till Uppsala om du kommer direkt från ett flyg.
Vilka dagar du kommer avgör vad du får se:
| Säsong | Museet | Kyrkan |
|---|---|---|
| Maj–september | Alla dagar 11.00–17.00 | Juni–augusti mån–lör 09.00–17.00, sön 09.00–18.00 |
| Oktober–april | Ons–sön 12.00–16.00, extra dagar under skollov | September–maj mån–lör 09.00–16.00, sön 09.00–18.00 |
Museet är stängt på valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton, juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, så en Uppsalatur den 30 april kan inte inkludera det. En måndag eller tisdag på vintern får du se högarna och stigarna men inga av fynden. I kyrkan görs ett uppehåll för turister under söndagens kvällsgudstjänst, från 17.00 till ungefär 18.00.
Tillgänglighet, barnfamiljer och en hel dag
Museet föreslår att du gör en heldag av besöket: gravfältet, kyrkan och på sommaren Disagården, ett friluftsmuseum med 1800-talsbyggnader som flyttats hit från hela Uppland, och med djur. Säsongen 2026 öppnade den 30 maj med gratis visningar, och i september hade den stängt för säsongen. När grindarna är öppna får du ändå gå in.
- Visningar: på engelska kl. 15.00 lördagar och söndagar, på svenska kl. 13.00 och en familjeaktivitet kl. 14.00, allt ingår i entrén. Grupper kan boka visningar av utställningen och fornlämningsområdet.
- Rullstol och barnvagn: museet har hiss med automatiska dörrar, en tillgänglig toalett med skötbord och rullstolsåtkomst genom hela utställningen. Två parkeringsplatser för rörelsehindrade ligger 15–20 meter från entrén, längs grus och stenplattor. Barnvagnar kan lämnas obevakade på entréplanet.
- Disagården: gångarna är av grus eller gräs, och husen har trappsteg in. Det finns en tillgänglig toalett med skötbord.
- Hundar: inte tillåtna inne i museet, utom ledarhundar.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Gamla Uppsala museum, vuxen | 150 kr |
| Student eller pensionär | 120 kr |
| 0–19 år | Gratis |
| Årskort (detta museum och Upplandsmuseet, ett år) | 280 kr |
| Helgvisningar, även på engelska kl. 15.00 | Ingår i entrén |
| Gravfältet, högarna, Kungsgården | Gratis, utomhus, året runt |
| Disagården | Gratis utom midsommarafton; sommarsäsong |
| Parkering | Gratis |
| Bussbiljett på UL | Anges inte här; kolla UL |
Priser och tider från museets och församlingens egna sidor, kontrollerade 2026-10-15.
Vanliga frågor
Hur tar jag mig till Gamla Uppsala från Uppsala?
Ta UL:s buss 2 från Uppsala centrum till ändhållplatsen Kungshögarna, omkring 100 meter från museet. Buss 110 och 115 mot Storvreta stannar också i närheten, vid Regins väg. Bussarna tar inte kontanter, så köp biljett i UL-appen eller med kort ombord, och tänk på att en SL-biljett inte gäller ensam. Med cykel följer du cykelvägen längs Vattholmavägen.
Får man gå upp på kungshögarna i Gamla Uppsala?
Inte på egen hand. De stora högarna hägnades in eftersom stigarna nötte ner dem, och markägarens hållning är att besökare går upp med guide. Stängslet stod kvar i december 2025. Högarna är skyddade fornlämningar, och 2025 grävde plundrare ett 40-tal hål innanför stängslet, vilket blev ett polisärende.
Är högarna i Gamla Uppsala vikingagravar?
Nej, de är äldre. De stora högarna byggdes på 500- och 600-talen, och gravfältet användes främst under vendeltiden, ungefär 550–750, innan vikingatiden började. I dem ligger brandgravar efter högt uppsatta personer vars namn ingen känner till. Gravar från vikingatiden finns dock i närheten: två båtgravar hittades vid prästgården 2018.
Fanns det verkligen ett hedniskt tempel i Gamla Uppsala?
Det vet ingen. Adam av Bremen skrev på 1070-talet om ett gyllene tempel med gudabilder av Tor, Oden och Frö och om offer vart nionde år, men han byggde på sagesmän och skrev som missionerande kyrkoman. Församlingen säger att templet inte är belagt, och museet föreslår att en stor festhall kan ha gett upphov till berättelsen.
Kostar det något att besöka Gamla Uppsala?
Oftast inte. Gravfältet, kungshögarna, Kungsgården och gångstigarna ligger utomhus utan biljett, parkeringen är gratis och Disagården är gratis utom på midsommarafton. Kyrkan är öppen alla dagar. Bara museet tar entré, och besökare mellan 0 och 19 år går in gratis. Se tabellen under Praktisk information för aktuella vuxenpriser.
När har Gamla Uppsala museum öppet?
I maj–september alla dagar 11.00–17.00. I oktober–april onsdag till söndag 12.00–16.00, med extra dagar under sportlovet, påsklovet och höstlovet. Museet är stängt på valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton, juldagen, nyårsafton och nyårsdagen. Själva fornlämningsområdet utomhus stänger aldrig.
Relaterade guider
- Vikingaplatser i Sverige – Historiska museet, Birka och Sigtuna, och hur Gamla Uppsala passar in i en kort resa.
- Uppsala – staden intill: domkyrkan, tågen och vilken biljett som gäller på bussen.
- Runstenar i Sverige – Upplands stenar, från vikingatiden som följde efter högarna.
- Birka – vikingatidens stad i Mälaren, nästa kapitel i berättelsen.
- Sigtuna – den kristna staden där Adam av Bremens biskop hade sitt säte.
Fakta kontrollerade 2026-10-15. Källor: Stiftelsen Upplandsmuseet, Statens fastighetsverk, Svenska kyrkan (Uppsala), Arkeologerna vid Statens historiska museer, Uppsala universitet, Nationalmuseet i Danmark (Adam av Bremen i översättning), Sveriges riksdag (kulturmiljölagen), UL och SL – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Priser och tider gäller 2026. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.