Runstenar i Sverige: var du ser dem och hur du läser dem

Runstenar är det enda från vikingatiden som du stöter på av en slump: vid en väg, utanför en kyrka, i kanten av en åker. Här är var de finns flest, hur du läser stenen framför dig och vad lagen kräver av dig medan du står där.

När du behöver det här

Du kör eller cyklar runt i Uppland och passerar gång på gång gråa stenar med ristade band. Du planerar en dag norr om Stockholm, eller ett stopp vid Rök på väg genom Östergötland. Eller så står du framför en sten och undrar vad det står, om den röda färgen är original och om du får röra den.

Hur många runstenar finns det, och var?

En runsten är en rest sten med inristade runor. De flesta svenska restes under ungefär ett sekel, från slutet av 900-talet till början av 1100-talet, till minne av döda. De stod oftast vid vägar, broar och vattenleder, där så många som möjligt skulle passera och läsa dem. De var minnesstenar, inte gravstenar, och fungerade troligen också som dokument över vem som ärvde vad.

Inget annat land har så många. Danmark har omkring 300 från vikingatiden och Norge högst omkring 50. Upplandsmuseets handbok från 2023 räknar nästan 2 900 runstenar i Sverige av knappt 3 400 kända i världen, inräknat ristningar på fasta block och berghällar. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) publicerar ingen siffra för antalet runstenar. Myndighetens siffra är över 4 000 runinskrifter av alla slag. Har du läst “omkring 2 500 runstenar” kommer den siffran från äldre guider och en snävare definition.

Var du ser dem

Nära Stockholm börjar du med Jarlabanke. Hövdingen från Täby lät resa sex stenar till minne av sig själv medan han fortfarande levde. Fyra stod vid hans bro i Täby och förkunnar att han “ensam ägde hela Täby”. En femte står vid Vallentuna kyrka, och den sjätte är försvunnen. I Danderyd finns Norahällen (U 130), en ristad berghäll av runristaren Åsmund Kåresson. Den låg en gång vid vattnet men ligger i dag långt inåt land, eftersom landet har höjts sedan vikingatiden.

Sigtuna har omkring 30 stenar längs gatorna, och museet ger ut en kostnadsfri runstensvandring på engelska. Vår guide om Sigtuna går igenom staden och hur du tar dig dit.

Rök, Östergötland. Rökstenen (Ög 136) står utanför Röks kyrka. RAÄ kallar den Sveriges mest berömda runsten och den längsta runinskrift som finns, med över 760 tecken. Den ristades på 800-talet, omkring 200 år före de flesta svenska runstenar, och en utställning på platsen förklarar den.

Adelsö, nära Birka. Runstenen vid Hovgårdens gamla hamn ristades omkring 1070, och ytterligare två är inmurade i sakristians vägg i Adelsö kyrka. Se Birka och Hovgården.

Skansen, Stockholm. RAÄ:s runenhet har målat en runsten på Skansen i flera färger för att visa hur en mångfärgad sten kan ha sett ut.

Överallt annars öppnar du Fornsök, RAÄ:s kostnadsfria sök- och karttjänst över alla registrerade fornlämningar i Sverige. Zooma in där du är; i Uppland har du sällan långt till en sten. RAÄ beskriver runstenar som utmärkta besöksmål, särskilt på sommaren.

Så läser du en runsten

Du behöver inte lära dig runorna för att veta vad en sten säger.

1. Hitta koden. Varje sten har en kod, ofta angiven på skylten, till exempel U 379 (Uppland) eller Ög 136 (Östergötland). Koderna kommer från Sveriges runinskrifter, den nationella utgåvan som getts ut sedan 1900.
2. Slå upp den i Runor, RAÄ:s databas med omkring 7 000 inskrifter, för läsning, översättning och foton.
3. Följ slingan. Texten är oftast ristad inuti ett slingrande band, runslingan.
4. Räkna med formeln. De flesta inskrifter nämner vem som reste stenen, den döde och deras släktskap, ofta med en bön. RAÄ:s exempel: “Halvdan lät resa denna sten efter Joger, sin broder, och Gudfrid efter sin son. Gud hjälpe hans själ.”
5. Leta efter korset. Under den mest intensiva perioden bär de flesta stenar kristna tecken: ett kors eller en bön för själen.

Vill du ändå ge dig på själva runorna hjälper det att veta vilket alfabet du tittar på:

Namnet futhark kommer från de sex första runorna, f u þ a r k. Den yngre futharken hade betydligt färre runor än språket hade ljud, så en runa stod ofta för flera ljud. Varje runa hade ett namn och stod för det ljud som namnet började med: s-runan hette sol, n-runan nöd. Därför slår Runors läsningar en runtabell från en souvenirbutik.

Många stenar saknar skylt helt. En inventering i Stockholms län 2017 hittade informationsskyltar vid bara 58 % av de stenar som fortfarande står ute i landskapet, och många av dem var slitna eller vandaliserade. Fornsök och Runor fyller luckan.

Den röda färgen: då och nu

Runstenarna var målade under vikingatiden. Enligt RAÄ målades en färdig sten också: bevarade fragment visar de ristade linjerna ifyllda med rött, gjort på järn- eller blyoxid, och sot för svart. En sten som hittades vid Spånga kyrka i Stockholm har spår av cinnober, ett rött pigment som måste importeras.

Dagens röda färg är modern konservering. Länsstyrelsen beställer och ger tillstånd till allt arbete på runstenar. En målerikonservator kan bättra på bleknad färg. Där det mesta har försvunnit kallas en runolog från RAÄ in för att måla runorna, eftersom det krävs språklig expertis för att avgöra vad en otydlig runa är. Allt som tillförs ska gå att ta bort. Djuprengöring och lagningar är arbete för utbildade konservatorer.

Vad lagen innebär vid stenen

Alla runstenar är skyddade fornlämningar. Kulturmiljölagen nämner uttryckligen “resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter”.

Lagen säger inte bokstavligen “rör inte”. Det den förbjuder är att ändra eller skada, och därför är krita, gnidbilder, färg och skrapande problemet. Skrapa inte heller bort lavar. De är ofta ett tecken på ren luft, och skrapar du tar du den ristade ytan med dig. Lokala frivilliga som vårdar stenar arbetar med markägarens tillstånd och efter länsmuseets regler: bara mjuk borste och kranvatten, inga högtryckstvättar, metallverktyg eller hushållskemikalier.

Misstag att undvika

• Att kalla dem gravstenar. De är minnesstenar, resta vid vägar och övergångar för att läsas.
• Att tro att de är hedniska. De flesta från den mest intensiva perioden har ett kors eller en kristen bön.
• Att tro att den röda färgen är uråldrig. Den är modern och påförd av specialister, även om vikingatidens målare också använde rött.
• Att krita runorna för en bättre bild. Vänta i stället på lågt, strykande ljus; omålade runor syns bäst när solen står lågt eller efter regn.
• Att citera “2 500 runstenar”. Räkningen från 2023 landar på nästan 2 900, med ristade block och berghällar inräknade.

Praktisk information

Vanliga frågor

Hur många runstenar finns det i Sverige?

Nästan 2 900, av knappt 3 400 kända i världen, enligt Upplandsmuseets räkning från 2023, som inkluderar ristningar på fasta block och berghällar. RAÄ publicerar ingen siffra för antalet runstenar, men anger att Sverige har över 4 000 runinskrifter av alla slag och fler runstenar än något annat land. Bara Uppland har över 1 300.

Var kan jag se runstenar nära Stockholm?

Uppland har över 1 300, så du behöver sällan åka långt. Bra startpunkter är Jarlabankes stenar vid hans bro i Täby och vid Vallentuna kyrka, den ristade berghällen Norahällen i Danderyd och Sigtuna, med omkring 30 stenar i staden och en kostnadsfri runstensvandring på engelska. Fornsök visar alla registrerade stenar på en karta.

Vad är Rökstenen?

Rökstenen (Ög 136) står utanför Röks kyrka i Östergötland. RAÄ kallar den Sveriges mest berömda runsten och den längsta runinskrift som finns, med över 760 tecken. Den ristades på 800-talet, omkring 200 år före de flesta svenska runstenar, och på platsen finns en utställning som förklarar den och dess långa, gåtfulla text.

Hur läser man en runsten?

Hitta koden på skylten, till exempel U 379, och slå upp den i RAÄ:s databas Runor för läsning och översättning. På stenen följer du runslingan. Vikingatidens stenar använder den yngre futharken med 16 runor, där en runa kan stå för flera ljud. De flesta berättar vem som reste stenen, för vem och vilket släktskap de hade.

Får jag röra, krita eller måla en runsten?

Att titta och fotografera går bra. Att ändra eller skada en fornlämning är ett brott, och länsmuseets handbok varnar för att den som själv målar en runsten gör sig skyldig till fornminnesbrott och riskerar åtal. Krita, gnid, skrapa eller klättra aldrig, och luta inget mot en sten. Ommålning är specialistarbete som länsstyrelsen beställer.

Var runstenarna målade från början?

Ja. Enligt RAÄ målades färdiga stenar under vikingatiden: fragment med originalfärg visar de ristade linjerna ifyllda med rött, gjort på järn- eller blyoxid, och sot för svart. En sten vid Spånga kyrka i Stockholm har spår av importerad cinnober. Dagens röda färg är modern konservering, inte originalet.

Hur hittar jag runstenar nära mig?

Använd Fornsök, RAÄ:s kostnadsfria sök- och karttjänst, som listar alla kända registrerade fornlämningar i Sverige. Zooma in där du är och leta efter runinskrifter, eller sök på en ort. Många stenar står vid vägar och kyrkor; i Stockholms län visade en inventering 2017 att 58 procent av dem hade informationsskyltar.

Relaterade guider

• Vikingaplatser i Sverige – Birka, Gamla Uppsala, Sigtuna och Ales stenar i en och samma plan.
• Sigtuna – staden med omkring 30 runstenar längs gatorna, och hur du tar dig dit.
• Birka och Hovgården – båtturen som också tar dig till runstenarna på Adelsö.
• Uppsala – utgångspunkten för att utforska Upplands runstensbygder.
• Hällristningarna i Tanum – den andra sortens forntida ristningar, med en egen debatt om röd färg.

Fakta kontrollerade 2026-10-06. Källor: Sveriges riksdag (kulturmiljölagen), Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Upplandsmuseet, Stockholms läns museum, Sigtuna Museum & Art, Ekerö kommun och Unesco – fullständig källförteckning i ämnets källfil. Hittat något som är inaktuellt? Säg till så rättar vi det.