Schengens 90/180-dagarsregel förklarad

Om ditt pass ger dig visumfrihet i Sverige – eller om du har ett Schengenvisum – handlar den här sidan om räknestycket: hur de 90 dagarna faktiskt fungerar, hur du räknar dem och vad som händer när räkningen slår fel.

När du behöver det här

Du planerar en andra eller tredje Europaresa samma år. Du övervintrar i Spanien och tillbringar sommaren i Sverige på en och samma gemensamma kvot. Du sitter på en bokningssida och undrar om september fortfarande ryms efter juni och juli. Eller så har du läst att “man nollställer klockan genom att resa ut” och tvivlar på det – med rätta. Behöver du först ta reda på vilken kategori ditt pass alls hör till, börja med om du behöver visum till Sverige.

Regeln i en mening

Hela regeln finns i en enda bestämmelse i kodexen om Schengengränserna: vistelser på högst 90 dagar under en period om 180 dagar, vilket innebär att man ska beakta den period om 180 dagar som föregår varje dag av vistelsen.

Varje ord väger tungt. Perioden om 180 dagar är rullande. Det finns inget fast block, inget kalenderår och ingen omstart vid gränsen. För varje dag du befinner dig i Schengenområdet ser du exakt 180 dagar bakåt och räknar de dagar du har vistats inom området i det fönstret. Summan får aldrig överstiga 90 – och kontrollen gäller varenda dag av vistelsen, inte bara den dag du reser in.

Samma artikel avgör den detalj som får fler resenärer att räkna fel än någon annan: inresedagen räknas som din första vistelsedag och utresedagen som din sista. Landar du 23.50 en fredag och flyger hem 00.30 på söndagen har du förbrukat tre dagar av kvoten på knappt 25 timmar. Regeln räknar dagar, aldrig nätter eller timmar.

Och det är en enda gemensam pott. De 90 dagarna gäller hela Schengenområdet – 29 länder – inte varje land för sig. En junimånad i Frankrike dras från exakt samma konto som en junimånad i Sverige. Regeln gäller både visumfria resenärer och personer med Schengenvisum: ett visum låter dig använda kvoten, aldrig utöka den. Medborgare i Norden och i EU/EES står helt utanför det här systemet.

Så räknar du dina dagar

1. Lista varje dag du har befunnit dig i något Schengenland de senaste 180 dagarna. Passuppgifter, boardingkort, bokningsbekräftelser – alla 29 länder förs in i samma räkning.
2. Räkna ankomst- och avresedagar som hela dagar, oavsett vad klockan var.
3. Ta bort det som inte räknas: dagar i Irland, Storbritannien eller Cypern, och alla dagar då du omfattades av ett uppehållstillstånd eller ett nationellt visum för längre vistelse (D-visum) i ett Schengenland – lagen undantar de perioderna från beräkningen.
4. Pröva dagens fönster: i dag plus de 179 föregående dagarna. Räkna ihop dina Schengendagar i det fönstret. Ligger du på 90 eller färre, med utrymme för dina planer, är allt i sin ordning.
5. Planera framåt med den officiella kalkylatorn (nästa avsnitt) innan du bokar – inte vid gaten.
6. Notera din sista möjliga utresedag och lägg in marginal. Fönstret fortsätter att rulla under vistelsen: gamla dagar faller bort en i taget, 180 dagar efter att de inträffade. Det kan förlänga en vistelse – men räkna om, anta aldrig.
7. Spara dina bevis. Uppgifterna i EES gäller nu, men det är boardingkort och biljetter som avgör en tvist – eller täcker en resa före EES som fortfarande ligger inom ditt fönster.

Tre räkneexempel

Mittenraden är det mest googlade misstaget i ämnet. Att lämna Schengenområdet stoppar mätaren; det nollställer den aldrig. Dagar faller ur ditt fönster en och en, 180 dagar efter att de inträffade – ingenting annat flyttar dem.

En historisk notering till, eftersom gamla sidor fortfarande förstör sökresultaten: den rullande definitionen kom med en EU-ändring 2013. Innan dess var regeln verkligen “tre månader inom sex månader från första inresan” – och det avskaffade sättet att räkna cirkulerar fortfarande på forum som om det vore gällande rätt. Det enda ställe där den gamla definitionen lever kvar är EU:s avtal om visumundantag med Brasilien, som enligt kommissionen fortfarande räknas från första inresan.

Den officiella kalkylatorn

Du behöver inte lita på din egen huvudräkning. Europeiska kommissionen publicerar en kostnadsfri kalkylator för kortare vistelser – samma logik som gränssystemen använder – på sina sidor om gränspassage. Den har två lägen:

• Kontrolläge – ange dina tidigare in- och utresedatum så får du veta om du följer reglerna och hur länge du får stanna (“Possible stay until…”).
• Planeringsläge – ange ett framtida inresedatum plus din resehistorik så får du det högsta antal dagar du får stanna från det datumet.

Datumen anges som dd/mm/åå. Verktyget bortser medvetet från perioder med uppehållstillstånd och D-visum, precis som lagen gör. Ta en skärmbild av resultatet när du bokar: daterade bevis på att du räknat i god tro kostar ingenting, och ett fönster som har rullat vidare sedan i våras kan ha ätit upp dagar som du minns att du hade – så kör kalkylatorn igen dagen innan du flyger.

Vilka länder som räknas – och vilka som inte gör det

Två gränsfall är värda att uppmärksamma. Gränsen mellan Sverige och Norge ligger inne i potten: en roadtrip i Norden förbrukar kvot även där ingen kontrollerar passet. Och Cypern är gränsfallet som rör sig: Europeiska kommissionen bedömde formellt att landet var redo för Schengen den 14 juli 2026, och rådets beslut väntas under hösten 2026. Dagar på Cypern räknas inte i dag – men kontrollera innan du bygger planer för 2027 på en paus på Cypern. Guider skrivna före 2025 som utelämnar Bulgarien och Rumänien ur potten har fel åt andra hållet.

Dagar som aldrig räknas

Kodexen om Schengengränserna undantar uttryckligen en kategori: vistelseperioder som omfattas av ett uppehållstillstånd eller ett visum för längre vistelse ska inte räknas in.

Bor du i Sverige med uppehållstillstånd förbrukar de dagarna ingenting. Tillståndet ger dessutom en egen rätt att resa: så länge det gäller får du besöka de andra Schengenländerna i upp till 90 dagar under en period om 180 – en separat kvot som dina dagar hemma aldrig rör. Den officiella kalkylatorn bortser från perioder med uppehållstillstånd av just det skälet. Vad tillståndet däremot inte gör är att förvandlas till extra visumfria dagar när det har gått ut: från den tidpunkten gäller den vanliga räkningen, och den ser bara till dagar du har vistats här på kortare vistelse.

Vad EES har ändrat i kontrollen

Sedan 10 april 2026 har EU:s in- och utresesystem – EES – ersatt passtämplarna vid varje yttre Schengengräns. Enligt kommissionen gör systemet det möjligt att automatiskt upptäcka personer som stannat för länge. Varje in- och utresa registreras mot ditt ansikte och dina fingeravtryck, och EES-förordningen bygger in en kalkylator i själva gränsen: tjänstemännen ser hur många dagar du har kvar vid varje kontroll, och en överskriden vistelse flaggas automatiskt vid utresan.

Tre praktiska följder. Att räkna med ett ostämplat, oinspekterat pass fungerar inte längre. Ett nytt pass ändrar ingenting – uppgifterna är biometriska och knutna till dig, inte till ditt dokument. Och det finns ingen frist: varken kodexen om Schengengränserna eller EES-förordningen innehåller någon, och systemet flaggar en dags överskridande precis som det flaggar en månad. Att lämna biometriska uppgifter är numera i sig ett villkor för inresa; registreringen är kostnadsfri och du behöver inte ansöka om något i förväg.

Stanna längre än 90 dagar – de lagliga vägarna

Den praktiska vägen är ett tillstånd. För ett besök i Sverige längre än 90 dagar ansöker du hos Migrationsverket om uppehållstillstånd för besök innan du reser. Då hamnar du helt utanför räknesystemet – se om du behöver visum till Sverige för vägvalet, och notera att ETIAS, när det än startar, inte ändrar något av den här räkningen.

Den exotiska vägen finns – och är smalare än internet påstår. Schengenkonventionen bevarar bilaterala avtal om visumundantag från tiden före Schengen, och Sverige har anmält tjugo sådana till EU: Argentina, Australien, Barbados, Brasilien, Kanada, Chile, Costa Rica, Honduras, Israel, Japan, Malaysia, Mauritius, Mexiko, Nya Zeeland, Nicaragua, Paraguay, Singapore, Sydkorea, Trinidad och Tobago samt Uruguay. De ger ungefär tre extra månader i Sverige utöver Schengens 90 dagar, och gäller bara vanliga pass. Det äldsta – Nya Zeelands – är från 1948. USA finns inte på Sveriges lista: Danmark och Norge har anmält avtal med USA, men inte Sverige, så det “Danmarkstrick” som amerikaner på långa vistelser tipsar varandra om fungerar inte här.

Sedan EES infördes är maskineriet strikt: förlängningen finns bara om du begär den hos myndigheterna i det land som förlänger innan dina 90 Schengendagar tar slut – senast den sista arbetsdagen av vistelsen. Den förs in i dina uppgifter i EES, den gäller bara på svenskt territorium, och du måste lämna området via Sveriges yttre gränser – med ett direktflyg ut, inte genom att köra via Danmark. Och här går vår ärliga gräns: Sverige publicerar inget förfarande för hur en sådan begäran görs. Migrationsverkets sidor om besök säger ingenting, och de ambassadsidor som en gång beskrev avtalet med Nya Zeeland gick inte att nå när vi kontrollerade. Tänker du förlita dig på ett bilateralt avtal, skaffa skriftlig bekräftelse från den svenska ambassaden i ditt land i god tid före resan. Improvisera inte det här på dag 85.

Vad en överskriden vistelse faktiskt kostar

Det här är lag, inte skrönor, så här kommer det med källorna på bordet.

• Upptäckten sker automatiskt. EES flaggar överskridandet vid utresan och registrerar det i dina biometriska uppgifter, synligt vid varje framtida gränskontroll i Schengen.
• Utvisning. Enligt utlänningslagen får en utlänning som vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd utvisas; att komma hit utan tillräckligt med dagar kvar är skäl för avvisning.
• En frist, sedan ett förbud. Ett beslut om avvisning eller utvisning kommer normalt med en tidsfrist för frivillig avresa – två veckor vid avvisning, fyra vid utvisning. Om ingen frist ges, eller om du missar den, förenas beslutet med ett återreseförbud i upp till fem år.
• Förbudet gäller i hela Schengen. EU-rätten kräver att inreseförbud som meddelas vid återvändande förs in i Schengens informationssystem (SIS) – alla 29 länder nekar dig inresa, inte bara Sverige.
• Det är också ett brott. Att uppsåtligen eller av oaktsamhet vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd kan ge böter, som bestäms från fall till fall.

Hur hårt ett enskilt fall slår varierar, och ingen svensk myndighet publicerar statistik över hur mindre överskridanden hanteras – så vi påstår ingenting om vad som är det “vanliga” utfallet. Brotten ovan och den automatiska upptäckten är fakta.

Praktisk information

Vanliga frågor

Hur fungerar Schengens 90/180-dagarsregel egentligen?

Du får vistas högst 90 dagar i hela Schengenområdet under varje period om 180 dagar. Fönstret rullar: för varje dag av vistelsen ser du 180 dagar bakåt och räknar dina vistelsedagar – summan får aldrig överstiga 90. Det är en gemensam kvot för alla 29 länder, inte 90 dagar per land, och både inrese- och utresedagen räknas fullt ut.

Nollställs de 90 dagarna om jag lämnar Schengenområdet?

Nej. Att resa ut stoppar bara mätaren – den nollställs aldrig. Dagar faller ur fönstret en och en, 180 dagar efter att de inträffade. Har du använt alla 90 i ett sträck är den fulla kvoten tillbaka först 180 dagar efter din sista dag inne; 90 dagar ute återställer den bara en dag i taget. Gamla råd om nollställning beskriver regeln som avskaffades 2013.

Räknas dagar i Irland, på Cypern eller i Storbritannien mot de 90 dagarna?

Nej. Irland har ett permanent undantag från Schengen och Storbritannien har lämnat EU, så dagar där är pauser i Schengensammanhang – även om båda länderna har egna regler för besökare. Cypern räknas inte heller i augusti 2026, men landet är formellt bedömt som redo att ansluta sig och rådets beslut väntas under hösten 2026, så kontrollera innan du planerar 2027.

Hur räknas inrese- och utresedagar enligt 90/180-regeln?

Båda räknas som hela vistelsedagar, enligt en uttrycklig regel i kodexen om Schengengränserna: inresedagen är din första dag och utresedagen din sista. Landar du 23.50 en fredag och reser hem 00.30 på söndagen förbrukar du tre dagar av kvoten, trots att du varit på marken i knappt 25 timmar. Räkna dagar, aldrig nätter eller timmar.

Vad händer om jag stannar längre än 90 dagar i Sverige?

Sedan april 2026 upptäcker EES överskridandet automatiskt vid utresan och registrerar det i dina biometriska uppgifter. Enligt svensk lag är det grund för utvisning att vistas här utan tillstånd, och det kan ge böter. Ett beslut om utvisning eller avvisning förenas normalt med ett återreseförbud i upp till fem år – infört i Schengens informationssystem, vilket stänger alla 29 länder.

Hur kan jag stanna i Sverige längre än 90 dagar?

Ansök hos Migrationsverket om uppehållstillstånd för besök innan du reser – det är den lagliga vägen. Sverige har också bilaterala avtal om visumundantag från tiden före Schengen med tjugo länder, bland annat Australien, Kanada, Japan och Nya Zeeland. Men förlängningen måste begäras formellt innan dina 90 dagar tar slut, gäller bara Sverige, och något förfarande finns inte publicerat – skaffa skriftlig bekräftelse från en ambassad först.

Finns det en officiell kalkylator för Schengens 90/180-regel?

Ja – Europeiska kommissionen publicerar en kostnadsfri kalkylator för kortare vistelser. I kontrolläget anger du dina in- och utresedatum och får veta om du följer reglerna och hur länge du får stanna; i planeringsläget anger du ett framtida inresedatum och får din längsta tillåtna vistelse. Datumen anges som dd/mm/åå, och perioder med uppehållstillstånd eller D-visum räknas korrekt bort.

Relaterade guider

• Behöver du visum till Sverige? – den genomgång av passkategorier som den här sidan förutsätter att du redan har gjort.
• EES: Sveriges biometriska gränskontroller – systemet som nu sköter den här sidans räknestycke vid gränsen.
• ETIAS och Sverige – vad det kommande resetillståndet är, och varför det ännu inte gäller.
• Passregler för resor till Sverige – dokumentreglerna som kan stoppa en annars laglig resa.
• Sveriges tullregler – det andra regelverket vid samma gräns.
• Ta med läkemedel till Sverige – värt att läsa före en lång vistelse som tänjer på kvoten.

Fakta kontrollerade 2026-08-01. Källor: kodexen om Schengengränserna (konsoliderad 12 okt 2025) samt förordningarna om EES, visumlistan och SIS, lästa på EUR-Lex, Europeiska unionens officiella tidnings förteckning över bilaterala avtal (2019/C 130/07), Europeiska kommissionens sidor om Schengen och kalkylatorn, utlänningslagen (2005:716) via Sveriges riksdag och Migrationsverket – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Schengenländernas pott ändrades 2025 och kan ändras igen 2026 (Cypern); sidan granskas var sjätte månad. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.