Svenska bedrägerier bryter sällan sig in någonstans. De övertalar dig att öppna dörren själv. Här får du veta hur samtalen, sms:en, QR-koderna och hembesöken går till, vilka som drabbas, vad du gör de första minuterna och när banken måste betala tillbaka.
När du behöver det här
Någon ringer och säger sig vara från din bank, Polisen eller ett företag och ber dig öppna BankID. Ett sms påstår att du har en obetald trafikbot, en paketavgift eller tull att betala och ger dig en länk. “Ditt barn” skriver från ett nytt nummer och behöver pengar till en räkning i dag. Någon ber dig skanna en QR-kod för att “verifiera dig”. Eller så har det redan hänt, och du behöver veta vad du ska göra först.
En och samma mekanism bakom varje bedrägeri
Bedrägeri är den enda stora brottstypen som fortfarande ökar i Sverige. Brå, Brottsförebyggande rådet, räknade 232 322 anmälda bedrägeribrott 2025, 1 % fler än året innan, medan de anmälda brotten totalt minskade med 3 %. Bedrägerier står nu för 16 % av alla anmälda brott.
Orsaken är BankID. Svenska bankärenden bygger på den här e-legitimationen, som är både en juridisk id-handling och din underskrift. Bedragarna kan inte knäcka den, så de får dig att använda den åt dem. Bankernas branschorganisation pekar ut fyra vägar: telefonsamtal (vishing), sms (smishing, bluff-sms), sociala medier och knackningar på dörren, som Polisen kallar fysisk vishing.
Polisen beskriver uppringare som utger sig för att vara en anhörig, din bank, ett företag eller en myndighet. De skapar stress, verkar trovärdiga och känner ofta till ditt namn, din adress eller din bank. Varje variant slutar likadant: du godkänner en inloggning, skannar en kod, läser upp ett nummer eller lämnar ifrån dig ett kort, och de agerar som du.
Vilka som drabbas: turister och nyinflyttade
| Du är | Kan BankID missbrukas? | Bedrägerier du möter |
|---|---|---|
| Turist med utländskt kort | Nej: BankID kräver svenskt personnummer | Sms om paket och tull, falska sms om polisböter, kortnätfiske, samtal på engelska |
| Turist med svenskt SIM-kort | Nej | Allt ovan, och du kan vidarebefordra bluff-sms till 7726 |
| Utbytesstudent, arbetstagare eller nyinflyttad som är folkbokförd i Sverige | Ja, från den dag du får det | Alla varianter nedan |
Nyinflyttade är den grupp som de flesta guider glömmer. Inom några veckor efter folkbokföringen har du personnummer, svenskt bankkonto, BankID och Swish, och från och med då möter du allt som svenskar möter (se personnumret och BankID för besökare).
De fem bedrägerier du kommer att möta
1. Det falska samtalet från banken eller Polisen. Någon säger att ditt kort har kopierats, att någon har beställt saker i ditt namn eller att det finns ett ärende mot dig. Du uppmanas att öppna BankID “för att stoppa det” eller att läsa upp ditt kortnummer. Polisen skriver att den aldrig ringer och ber dig legitimera dig med BankID eller läsa upp ett kortnummer. Det gör inte din bank heller. Numret som visas bevisar ingenting: bedragarna förfalskar namnet eller numret i displayen, ofta till en riktig bank eller myndighet. Polisen kontaktar heller aldrig någon med en automatisk röst på engelska, så ett inspelat meddelande om en “arresteringsorder” är falskt.
2. Sms:et om paket, tull eller böter. Det här är det bedrägeri en turist troligast ser. Sms:et ber om en liten avgift via en länk. Tullverket skickar aldrig sms och ber dig aldrig klicka på en länk eller logga in med BankID. Polisen skickar inga sms där du ombeds betala via länk, och varnade i april 2026 för en landsomfattande våg av falska sms om trafikböter. Riktig tull och moms på ett paket finns, men fraktbolaget räknar ut dem, och Tullverket meddelar dig alltid om myndigheten håller kvar ett paket (se ta emot paket i Sverige).
3. Familje-sms:et om ett “nytt nummer”. Ett meddelande från “ditt barn” säger att det har ett nytt nummer, ber dig radera det gamla och behöver sedan pengar till en brådskande räkning. Polisen kallar dem sms-barn. Ring personen på det nummer du redan har sparat, eller kom överens med familjen om en kontrollfråga i förväg.
4. QR-koden. Ett sms om en obetald faktura ger dig ett nummer att ringa. Du kopplas till “banken”, som ber dig skanna QR-koder eller installera program. Polisregion Nord beskrev precis det här i oktober 2025. Nästa avsnitt förklarar varför det fungerar.
5. Kuriren vid dörren. Ett samtal varnar för en inbrottsvåg i ditt område eller ett “virus” på ditt kort, och sedan kommer någon för att hämta kort, kontanter eller värdesaker för förvaring. Polisen kommer aldrig hem till någon för att hämta bankkort, kreditkort eller värdesaker. Polisregion Väst varnade i juli 2026 för att besöken fortsätter under sommaren.
Varför QR-koden blev vapnet
BankID ändrade sitt inloggningsflöde till Säker start, med 1 maj 2024 som slutdatum. Om tjänsten och BankID finns på samma enhet öppnar tjänsten BankID automatiskt. Är de på olika skärmar skannar du en QR-kod som hela tiden byts ut, vilket visar att du sitter vid båda. Den gamla statiska QR-koden fasades ut. Syftet är att den som startar en inloggning också ska vara den som använder tjänsten.
Det stängde det gamla knepet att be om ditt personnummer och säga åt dig att “öppna BankID”. Därför startar bedragarna nu inloggningen på sin egen skärm och får dig att skanna deras kod. Godkänner du har du loggat in dem som dig. Regeln blir: skanna bara en BankID-kod på en webbplats som du själv har öppnat, och läs texten i BankID-appen innan du godkänner. Där står vad du skriver under och för vem.
Bra att veta: äldre guider, skrivna före 2024, kan fortfarande beskriva knepet med personnumret. Polisens varningar från 2025–2026 beskriver QR-skanning.
Vad Polisen, bankerna och Tullverket aldrig gör
| De gör aldrig så här … | Källa till regeln |
|---|---|
| Ringer och ber dig logga in med BankID eller läsa upp ett kortnummer | Polisen |
| Kontaktar dig med en automatisk röst på engelska | Polisen |
| Kommer hem till dig för att hämta kort eller värdesaker | Polisen |
| Skickar sms där du ombeds betala via länk | Polisen |
| Ringer och ber dig logga in eller lämna ut personuppgifter | Din bank |
| Skickar sms, eller ber dig klicka på en länk eller logga in med BankID | Tullverket |
Två regler till från Polisen: låt aldrig någon fjärrstyra din telefon eller dator, och använd aldrig BankID för att någon har kontaktat dig. Du behöver inte vara artig. Lägg på, och ha en fras redo.
Sedan 2024 hjälper också telenäten till. Operatörerna blockerar samtal från utlandet som visar ett förfalskat svenskt fast nummer (sedan 4 november 2024) eller mobilnummer (sedan 3 mars 2025). Sedan 1 augusti 2026 måste de stoppa samtal och sms som trafikdata tyder på är bedrägerier. En del bedrägerier slinker ändå igenom, och därför spelar reglerna ovan roll (se telefonnummer i Sverige).
Varning: Att låna ut ditt konto eller ditt BankID till någon, även “bara för att ta emot en betalning”, är att bli så kallad målvakt, den roll som bankerna ser i bedrägerikedjorna. Ditt konto för stulna pengar vidare, och det är du som bär den rättsliga risken.
Lurad? Gör så här, i den här ordningen
- Ring banken först, på numret på kortet eller i bankens app, inte ett nummer från meddelandet. Banken kan fortfarande stoppa betalningar; det kan inte Polisen. Spärra kort och Mobilt BankID i appen eller internetbanken om du kan.
- Anmäl till Polisen på 114 14, eller +46 77 114 14 00 från en utländsk telefon. Ring 112 om brottet pågår just nu (se anmäla brott som turist).
- Spara allt: sms, numret som ringde, vad som sades, uppgifter om överföringar.
- Få stöd från Brottsofferjouren, gratis, på 116 006.
- Har din identitet missbrukats, fråga ett kreditupplysningsföretag som UC om dess kostnadsfria tillfälliga spärr mot kreditupplysningar för bedrägeridrabbade.
Ett utländskt kort spärrar du via din egen bank, och de kommersiella svenska spärrtjänsterna gäller bara för sina egna abonnenter (se förlorad plånbok eller stulna kort). Vidarebefordra bluff-sms:et till 7726 om du har ett svenskt SIM-kort.
Betalar banken tillbaka?
Svensk lag hänger på ett ord: obehörig, alltså gjord utan ditt samtycke. Vid en obehörig transaktion måste banken återställa kontot senast vid slutet av bankdagen efter att den fått veta om den, om den inte har skäl att misstänka att du godkände den.
| Läge | Din del enligt svensk lag (oktober 2026) |
|---|---|
| Du skyddade inte dina koder | Högst 400 kronor |
| Grov oaktsamhet | Högst 12 000 kronor för en konsument |
| “Särskilt klandervärt” handlande | Hela beloppet |
| Dragningar efter att du anmält för spärr | Inget, om du inte handlat bedrägligt |
| Du väntade efter att du upptäckt det | Hela beloppet; yttersta gräns 13 månader |
År 2022 avgjorde Högsta domstolen ett mål där en man lämnat koder från en kortläsare till en bedragare. Domstolen bedömde det som grov oaktsamhet, inte särskilt klandervärt, så hans del blev 12 000 kronor. Banken måste bevisa att du förstod och accepterade risken.
Luckan är en betalning som du själv har gjort, till exempel en Swish till ett “säkert konto” som en falsk banktjänsteman gav dig. Den är inte obehörig enligt lagens definition, och om du får tillbaka pengarna beror då på banken och, om ni inte är överens, på ARN, Allmänna reklamationsnämnden, vars beslut är rekommendationer som de flesta företag följer (se tvister hos ARN). Kort som är utfärdade utomlands följer utgivarens villkor och reglerna i ditt hemland.
En förändring är på väg men har inte kommit än. EU:s betaltjänstförordning, som det nåddes en preliminär överenskommelse om i november 2025, skulle tvinga bankerna att betala tillbaka hela beloppet när en bedragare utgett sig för att vara bankpersonal och du har anmält till både Polisen och banken. I oktober 2026 gäller den inte.
Praktisk information
| Vad | Bra att veta | Kontrollerat |
|---|---|---|
| Polisen, ej akut | 114 14; +46 77 114 14 00 från en utländsk telefon | 2026-10-14 |
| Nödläge, pågående brott | 112 | 2026-10-14 |
| Bluff-sms | Vidarebefordra till 7726 från ett svenskt SIM-kort; ingen avgift angiven | 2026-10-14 |
| Stöd till brottsoffer | Brottsofferjouren 116 006, gratis | 2026-10-14 |
| Din del, koder inte skyddade | Högst 400 kronor | 2026-10-14 |
| Din del, grov oaktsamhet | Högst 12 000 kronor; hela beloppet om särskilt klandervärt | 2026-10-14 |
Vanliga frågor
Ber Polisen eller banken mig någonsin logga in med BankID?
Nej. Polisen skriver att den aldrig ringer och ber dig legitimera dig med BankID eller läsa upp ett kortnummer, och din bank ringer inte och ber dig logga in. Tullverket ber dig heller aldrig logga in med BankID. Ber någon som ringer dig om det, lägg på och ring banken på ett nummer som du själv letar upp.
Varför ber bedragare mig skanna en QR-kod?
Sedan maj 2024 kräver en BankID-inloggning som startas på en annan skärm att du skannar en QR-kod som hela tiden byts ut, vilket visar att du sitter vid båda enheterna. En bedragare som visar eller skickar dig sin kod får dig att godkänna sin inloggning i stället. Skanna bara en kod på en webbplats du själv öppnat, och läs texten i BankID innan du godkänner.
Jag fick ett sms om ett paket eller en tullavgift. Är det äkta?
Räkna med att det är falskt. Tullverket skickar aldrig sms och ber dig aldrig klicka på en länk eller logga in med BankID. Riktiga tullavgifter hanteras av fraktbolaget, och dem kontrollerar du i fraktbolagets egen app eller på dess webbplats, inte via en länk. Har du skrivit in kortuppgifter, ring banken och spärra kortet.
Vad gör jag om jag har blivit lurad i Sverige?
Ring banken först, på bankens eget nummer, för att stoppa betalningar och spärra kort och BankID. Anmäl sedan till Polisen på 114 14, eller +46 77 114 14 00 från en utländsk telefon; ring 112 om brottet pågår just nu. Spara sms, nummer och uppgifter om överföringar. Brottsofferjouren ger kostnadsfritt stöd på 116 006.
Betalar banken tillbaka pengar som förlorats i ett BankID-bedrägeri?
Det beror på. Vid en obehörig transaktion måste banken återställa kontot, och din del är högst 400 kronor, eller 12 000 kronor om du varit grovt oaktsam, vilket är hur Högsta domstolen bedömde att lämna koder till en bedragare. En betalning som du själv har gjort är inte obehörig, och då är det svårare att få tillbaka pengarna.
Kan turister drabbas av BankID-bedrägerier?
Inte direkt: BankID kräver svenskt personnummer, så besökare har inget BankID. Turister möter däremot falska sms om paket, tull och polisböter, kortnätfiske och samtal på engelska. Polisen ringer aldrig med en automatisk röst på engelska. Nyinflyttade som folkbokförs och får BankID blir måltavlor för alla varianter, så lär dig reglerna redan första veckan.
Relaterade guider
- Ficktjuvar och turistbedrägerier i Sverige – gatusidan: stölder, taxi, falska hyresannonser
- BankID för besökare – vad BankID är och varför turister inte kan få det
- Förlorad plånbok eller stulna kort – spärra korten i rätt ordning
- Anmäla brott som turist – 114 14 och diarienumret som ditt försäkringsbolag vill ha
- Telefonnummer i Sverige – förfalskade nummer, 078-nummer och skyldigheten att blockera bedrägerier från 2026
Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Polismyndigheten, Tullverket, Sveriges riksdag (lag 2010:751 om betaltjänster), Konsumenternas Bank- och finansbyrå, PTS, Brå, Svenska Bankföreningen, Brottsofferjouren, ARN och Europaparlamentet – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.