Sverige har ingen egentlig kultur av gatubedrägerier, och rån mot turister är ovanliga. Det du troligast stöter på är en ficktjuv i trängseln eller ett bedrägeri-sms i mobilen. Här är var det händer, hur det går till och vilka vanor som stoppar det.
När du behöver det här
- Du planerar en storstadsresa och vill veta hur försiktig du behöver vara med mobil, plånbok och pass
- Ett sms säger att du har en obetald trafikbot, parkeringsavgift eller paketavgift i Sverige
- En förare på en flygplats eller station erbjuder dig skjuts innan du har kommit fram till taxikön
- En kortterminal frågar om du vill betala i din egen valuta
- En privat stuguthyrare vill ha pengar i förskott
- Någon har just knuffat till dig, spillt något på dig eller bett om hjälp i trängseln
Så arbetar ficktjuvar i Sverige
Fickstölderna minskar. Brottsförebyggande rådet (Brå) registrerade 16 611 anmälda fall 2025, 13 % färre än 2024 och två tredjedelar färre än 2016. Det brittiska utrikesdepartementet varnar ändå för att ficktjuvar i Sveriges storstäder ofta riktar in sig på turister för att komma åt pass och kontanter, så det är värt att ta på allvar.
Polisen är tydlig med var det händer: i butiker, kaféer, restauranger, kollektivtrafik, på stationer, flygplatser och biljettkontor och i hotellens lobbyer och frukostmatsalar. Lika tydlig är Polisen med hur. Tjuvarna arbetar ofta i par: den ena avleder uppmärksamheten, till exempel genom att spilla något på dig, och den andra tar plånboken eller väskan. Tjuvar håller också koll på var du stoppar plånboken efter att du har betalat och följer sedan efter dig.
Det säger dig när du ska vara uppmärksam: i trängsel, direkt efter att du har betalat eller tagit ut kontanter, och så fort en främling ger dig anledning att titta bort. Polisen beskriver spill-tricket. En fråga med en karta, en skrivplatta som hålls upp framför dig eller en knuff i rulltrappan fungerar på samma sätt. De är vanliga i Europa, men Polisen har inte dokumenterat dem i Sverige. Lägg handen på dina värdesaker innan du svarar.
| Vana | Varför |
|---|---|
| Ha väskan stängd och framför dig | Det är i yttre fickor och väskor bakom dig som tjuvarna sträcker sig |
| Ha plånbok och mobil i innerfickor, aldrig i bakfickan | Polisens första råd |
| Ha väskan i knät på kaféet, inte på stolsryggen | Kaféer och restauranger är utpekade som riskplatser |
| Dela upp pass, kort och kontanter | En stöld tar inte allt |
| Skydda pinkoden och förvara den aldrig tillsammans med kortet | Polisens råd vid varje kassa och uttagsautomat |
| Ha en hand eller fot på bagaget på stationer och vid frukosten | Obevakade väskor är lättast att ta |
Bedrägerierna i mobilen
De flesta bedrägerier i Sverige riktar sig inte mot turister. De når alla, och ett utländskt nummer skyddar dig inte.
Falska sms om böter från polisen. Den 24 april 2026 varnade Polisen för en landsomfattande våg av sms där mottagaren uppmanas att betala trafikböter via en länk. Polisens besked är tydligt: Polisen skickar inte sms där du uppmanas att betala via en länk. Kör du hyrbil kan ett sådant meddelande verka trovärdigt. Det är ändå falskt.
Nätfiske. Polisen räknar upp de avsändare som bedragarna utger sig för att vara: Skatteverket som erbjuder en återbetalning, banker som ber dig “verifiera”, polisen på falska webbplatser och leveransföretag. Webbadresser som nästan stämmer är ett standardknep. Polisens exempel är “polisens.se” i stället för “polisen.se”. Med ett svenskt SIM-kort kan du vidarebefordra ett bedrägeri-sms till 7726, det gemensamma anmälningsnumret för Sveriges mobiloperatörer.
Falska samtal från polis eller bank. Bedragarna använder stress och personuppgifter för att verka trovärdiga, och numret som visas i din telefon kan vara förfalskat. Polisens regel är att seriösa företag, organisationer och myndigheter aldrig kontaktar dig för att be dig logga in eller lämna ut personuppgifter. I juli 2026 upprepade Polisen i region Väst rådet och konstaterade att bedragarna nu arbetar året runt, även under helger och semestrar. Lägg på, leta upp numret själv och ring tillbaka.
Parkeringsknep
Två aktuella knep riktar sig mot bilister:
- Förfalskade parkeringsböter. I maj 2026 rapporterade polisen i Västerås om falska parkeringsböter som satts på bilar, “välgjorda” och lätta att ta för äkta. Kontrollera utfärdaren mot parkeringsskylten och operatörens egen webbplats, inte via en länk eller kod på lappen.
- QR-klistermärken på automater. Polisen kallar det quishing: ett klistermärke över den riktiga QR-koden skickar din betalning till en kriminell. Öppna parkeringsappen själv och skriv in zonkoden från skylten. Läs vår guide till parkering i Sverige.
De tre plånboksfällorna
De här tre är lagliga, eller ser lagliga ut, och var och en har en egen guide.
Taxi. Taxipriserna i Sverige är fria, utan pristak, så en bil i samma taxikö kan ta flera gånger mer än nästa och ändå göra helt rätt enligt lagen. Enligt lag måste varje taxi visa sina priser både i och utanför bilen, med jämförpriset överst: vad en resa på 10 km och 15 minuter kostar i just den bilen. Det är inget maxpris. Konsumentverket påpekar att resenärer ofta tror att det är det. Klagomålen mer än fördubblades från 2024 till 2025, främst från Arlanda och de stora järnvägsstationerna. Ligger jämförpriset över gränsen (710 kr för resor beställda 2026) måste föraren ge dig ett bindande högsta pris innan ni åker. På Arlanda får bara taxibilar med avtal med Swedavia hämta upp resenärer, och Swedavia avråder från att någonsin tacka ja till skjuts som erbjuds inne i ankomsthallen. Allt i detalj finns i vår taxiguide.
“Betala i din valuta?” När en terminal eller uttagsautomat erbjuder sig att dra beloppet i din hemvaluta kallas det dynamisk valutaväxling (DCC). Växlingen sköts av butikens betalleverantör, inte av din bank, och marginalen är inbakad i kursen. Det är lagligt, och ingen kommer att stoppa dig. Välj alltid kronor (SEK). Läs mer om kort i Sverige.
Falska stugannonser. Polisen beskriver ett fast mönster: en lockande annons, en ägare som bor utomlands eller inte kan träffas och ett krav på hyra eller deposition i förskott. Betala med kort eller via bokningsplattformens egen betalning, eftersom kortbetalningar kan bestridas hos kortutgivaren. För aldrig över pengar till någon du inte kan kontrollera. Läs mer om att hyra stuga.
Var och när
Det brittiska utrikesdepartementet placerar risken för fickstöld i Stockholm, Göteborg och Malmö, i turistområden, vid kollektivtrafikens knutpunkter och i folkmassor. I mindre orter förekommer få stölder som drabbar besökare, men bedrägeri-sms når din mobil var du än är. Sommarfestivaler, fullsatta färjor och julmarknader ger ficktjuvarna skydd. Den här sidan pekar inte ut några stadsdelar eller grupper, eftersom Polisens råd handlar om situationer, inte platser eller människor.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Nödläge, pågående brott | 112 (avgiftsfritt) |
| Anmäla stöld eller bedrägeri i efterhand | 114 14; från utländsk mobil +46 77 114 14 00 |
| Vidarebefordra bedrägeri-sms (svenskt SIM-kort) | 7726 |
| Ditt ansvar för ett stulet kort utfärdat i EU innan du anmäler | Högst 50 EUR; inget efter att du har kontaktat kortutgivaren (utom vid bedrägeri eller grov oaktsamhet) |
| Gräns för bindande taxipris, resor beställda 2026 | Jämförpris över 710 kr |
| Genomsnittligt anmält överpris för taxi, 2025 | Omkring 1 410 kr (Konsumentverket) |
| Växling till hemvaluta i terminaler | Onödigt påslag som går att undvika; välj SEK |
Har något redan hänt: spärra korten hos din egen bank först, anmäl sedan till polisen och spara diarienumret. Våra guider om borttappad plånbok eller stulna kort och om att anmäla brott går igenom båda stegen.
Vanliga frågor
Finns det många ficktjuvar i Sverige?
Färre än för tio år sedan. Brå registrerade 16 611 anmälda fickstölder 2025, 13 % färre än 2024 och 67 % färre än 2016. De är koncentrerade till Stockholm, Göteborg och Malmö: i folkmassor, i kollektivtrafiken, på stationer och flygplatser och på kaféer, restauranger och i hotellens frukostmatsalar. En stängd väska framför dig och en mobil som inte ligger på bordet förebygger det mesta.
Vilka är de vanligaste bedrägerierna i Sverige?
Mest digitala, inte gatubedrägerier. Sms där avsändaren låtsas vara polisen och kräver betalning av en trafikbot, nätfiske som efterliknar Skatteverket, banker eller leveransföretag, och samtal från falska poliser eller bankanställda. Besökare stöter också på dyra taxibilar vid flygplatser och stationer, erbjudanden om hemvaluta i kortterminaler, falska QR-koder på parkeringsautomater och stugannonser som kräver pengar i förskott.
Jag fick ett sms om en svensk trafikbot. Är det äkta?
Nästan säkert inte, om du uppmanas att betala via en länk. Polisen säger att den inte skickar sms där du ska betala via en länk, och varnade för en landsomfattande våg av sådana meddelanden i april 2026. Klicka inte. Med ett svenskt SIM-kort kan du vidarebefordra sms:et till 7726. Har du redan betalat: ring din bank direkt och anmäl sedan till 114 14.
Hur undviker jag taxibedrägerier i Sverige?
Använd den officiella taxikön eller boka via en app med fast pris, och läs jämförpriset på rutan innan du sätter dig i bilen. Det är priset för en resa på 10 km och 15 minuter, så jämför bilarna. Är det över 710 kr under 2026 måste föraren först ge dig ett bindande högsta pris. På Arlanda ska du aldrig tacka ja till skjuts som erbjuds inne i ankomsthallen.
Ska jag betala i min egen valuta eller i kronor?
Alltid i kronor. När en kortterminal eller uttagsautomat erbjuder sig att dra beloppet i din hemvaluta är det dynamisk valutaväxling via butikens betalleverantör, med marginalen inbakad i kursen. Hallå konsument konstaterar att det oftast blir billigast att betala i lokal valuta. Det är lagligt, så ingen stoppar dig, men det är pengar du förlorar på att trycka på fel knapp.
Hur känner jag igen en falsk stuga eller semesterbostad i Sverige?
Polisen beskriver ett fast mönster: en lockande annons till ett bra pris, en ägare som bor utomlands eller inte kan träffas och ett krav på hyra eller deposition i förskott, ofta via en betalväg som inte går att spåra. Betala med kort eller via plattformens egen betalning, aldrig genom överföring till någon du inte kan kontrollera. Har du blivit lurad: ring banken först, sedan polisen.
Vad gör jag om jag har blivit bestulen eller lurad?
Spärra korten hos din egen bank först – Sverige har inget gemensamt spärrnummer för utländska kort. Anmäl sedan till polisen på 114 14, eller +46 77 114 14 00 från en utländsk telefon, och skriv upp diarienumret som ditt försäkringsbolag kommer att vilja ha. Besökare kan inte använda anmälningsformuläret på nätet. Ring 112 om brottet pågår just nu.
Relaterade guider
- Borttappad plånbok eller stulna kort: vad du gör den första timmen efter en stöld
- Anmäla brott som besökare: telefonvägen, tolk och diarienumret
- Taxi i Sverige: så läser du prisdekalen och klagar på en taxiresa
- Hyra stuga: boka en privat stuga utan att bli lurad
- Är Sverige säkert?: den större bilden av riskerna, med officiella siffror
Fakta kontrollerade 2026-09-24. Källor: Polismyndigheten, Brå, brittiska utrikesdepartementet (FCDO), Konsumentverket, Swedavia, Visa, Sveriges riksdag, SVT – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Bedrägerimönstren ändras snabbt, och vi stämmer av dem mot Polisens varningar. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.