Bromsar, getingar, knott och älgflugor: Sveriges bitande insekter utöver myggen

Myggen är inte ensamma om att bita under den svenska sommaren. Fem andra insektsgrupper sticks eller bits, var och en med sin egen säsong och sina egna marker. Här får du veta vilken du har stött på, vilket skydd som faktiskt fungerar mot den och när ett stick inte längre är något du sköter själv.

När du behöver det här

Du äter ute i augusti och getingarna har hittat saften. Eller så har du blivit stucken och måste avgöra om det räcker med något kallt, om du ska till apoteket, ringa någon eller ringa 112. Kanske packar du inför en vandring eller en stugvecka och vill veta vad som bits förutom myggen. Eller så är det september, du plockar bär eller svamp och små platta flugor kryper omkring i håret.

Guiden är också till för dig som reser med känd geting- eller biallergi, och för föräldrar vars barn just har tagit upp en hårig larv.

Alla sex i korthet

Myggen har en egen guide: hur illa de svenska myggen egentligen är.

Getingar och bin: de enda som kan vara farliga

För nästan alla är ett stick bara smärtsamt. Enligt 1177 behöver de flesta som blir stuckna eller bitna av insekter i Sverige ingen vård alls. Ändå förtjänar getingar och bin mest uppmärksamhet, eftersom de är de enda insekterna här som kan utlösa en livshotande allergisk reaktion, anafylaxi. Svåra reaktioner är ovanliga och drabbar främst vuxna, sällan barn. Humlor sticks sällan och ger oftast lindrigare besvär.

Därför är augusti getingmånaden. Ett samhälle grundas på våren av en enda drottning som har övervintrat. I slutet av juli och början av augusti kan det ha upp till ungefär tusen arbetare som jagar socker som “flygbränsle”: glass, saft, soptunnor. Arbetarna dör av i augusti och september, och bara parade drottningar överlever vintern. Antalet sociala getingar går dessutom i en ungefär tvåårig, ibland treårig cykel, enligt SLU Artdatabanken. En getingsommar betyder helt enkelt fler getingar än förra året.

Så undviker du stick, enligt 1177 och Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog:

• Håll dig lugn. Slag och viftande gör getingarna försvarsberedda.
• Döda inte en geting nära andra människor. En dödad geting eller ett dödat bi avger doftsignaler som lockar dit fler.
• Täck över söt mat och dryck, och ät mindre utomhus när det går.
• Drick aldrig ur en öppen burk eller flaska som du inte kan se ner i. Ett stick i munnen eller svalget kan svullna så mycket att det blir svårt att andas, allergi eller inte.
• Låt nedfallen frukt vara, täck huvudet och gå inte barfota.

Alla randiga insekter är inte getingar. Blomflugor härmar de gulsvarta ränderna, sitter på blommor och kan inte sticka.

Efter ett stick: tre nivåer

Egenvård. Kyl stället med is inlindad i en handduk eller med kallt vatten. Ett honungsbi lämnar ofta gadden och giftblåsan kvar i huden, och de fortsätter pumpa in gift i ungefär en minut. Skrapa ut dem från sidan med en nagel eller en bordskniv. Receptfri hydrokortisonkräm, kylande gel eller lokalbedövande salva lindrar klådan. Antihistamintabletter hjälper, och ett plåster hindrar dig från att klia upp stället. Fråga en läkare innan du ger små barn lokalbedövande salva under 18 månader eller hydrokortison under 2 år. Åldersgränser för antihistamin står på förpackningen, och personalen på apoteket ger råd.

Stor svullnad är inte allergi. Ett vanligt stick svullnar och rodnar allt mer och når sin topp efter 12–24 timmar. Oftast är det borta efter ett dygn, men det kan ta upp till en vecka. Allergiska reaktioner visar sig oftast 10–30 minuter efter sticket, med symtom på andra ställen än där du blev stucken: nässelutslag, svullna läppar eller ögon, illamående, svimningskänsla. Många stick på en gång kan likna allergi. Barn, äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom är känsligare. Giftinformationscentralen säger också att du ska söka läkare efter ett stick i ögat.

Att resa med stickallergi. Ta med dina adrenalinpennor hemifrån. I Sverige skrivs de ut av läkare, så du kan inte köpa en receptfritt. Den vanliga utrustningen är två pennor och antihistamintabletter, och regionala svenska riktlinjer säger att du alltid ska bära med dig fler än en, eftersom adrenalinet går ur kroppen snabbt och du kan behöva en andra dos. Var inte ensam den första halvtimmen efter ett stick. Om hur du använder ett utländskt recept läser du i apotek i Sverige.

Bromsar: myggmedel räddar dig inte

Bromsar förökar sig i fuktig, sank mark och håller till vid kanten av våtmarker, vid sjöstränder och i betesmarker. Bara honorna bits. De är mest aktiva i solsken och har sin topp kring midsommar, men en grupp, regnbromsarna, bits även i mulet väder. Norska data för samma familj visar att aktiviteten sjunker till nästan noll från mitten av augusti.

De hittar dig med luktsinnet på avstånd och med synen på nära håll. Stora, mörka former som rör sig lockar dem mest. Deras sågliknande mundelar skär upp huden, så bettet gör skarpt ont och kan svullna och bli rött; en del reagerar allergiskt. Bettet gör så ont att du slår efter flugan, och då landar den och bits igen.

Norska Folkehelseinstituttet säger det rakt ut: myggmedel och andra insektsmedel har mycket liten effekt på bromsar, och under deras högsäsong skyddar bara kläder. Klä dig i långa, ljusa kläder och undvik soliga våtmarkskanter mitt på dagen.

Knott och svidknott

Knott förökar sig i rinnande vatten och finns därför längs älvar och bäckar, och en tidig, varm vår kan ge en massuppkläckning. De bits i stället för att sticka, själva bettet kan göra ont och de kommer sällan ensamma. Svidknott förökar sig i fuktigt ytjordlager. De kläcks från slutet av april i södra Sverige och så sent som i juli norr om polcirkeln.

Båda är färre på blåsig, öppen och högre belägen mark. Det är Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) råd för betesdjur, och det fungerar lika bra när du väljer lunchplats eller tältplats. Betten brukar lägga sig inom några dagar med samma egenvård som myggbett. Kontakta en vårdcentral om svullnad, rodnad och smärta fortsätter att förvärras under flera dagar, eller efter många bett med kraftig svullnad och klåda.

Älgflugor: höstens hårkrypare

Landar små, platta flugor på dig i en septemberskog och kryper in i håret är det nästan säkert älgflugor, även kallade hjortlusflugor. Parasiterna på älg och hjort flyger från augusti till oktober, från mitten av juli under varma somrar, och blir inaktiva under ungefär 5 °C. När en älgfluga har landat på ett värddjur fäller den vingarna och flyger aldrig mer. Bärplockare, svampplockare och jägare stöter oftast på dem. De är vanliga i södra och mellersta Sverige och har spridit sig norrut i takt med mildare vintrar. Huvudutbredningen når ungefär Moras breddgrad, med enstaka fynd längre norrut.

De biter bara människor ibland. För de flesta är det krypandet som är problemet, men ett bett kan klia intensivt i 14–20 dagar. Vanligt insektsmedel ger dåligt skydd. En finsk studie visade att älgflugor föredrar svarta och röda kläder framför vita och oftast landar på överkroppen, så en ljus jacka och keps kan hjälpa. Plocka bort dem direkt, innan de når håret eller kommer in under kläderna. De är för platta och sega för att krossas mot huden, så nyp tag i dem mellan fingrarna och knäpp bort dem. Läs också om att vandra under jaktsäsongen, eftersom älgflugesäsongen är jaktsäsong.

Håriga larver

Larven till gräsulven, som är vanlig i större delen av Sverige, har långa hår kopplade till små giftkörtlar. Tallprocessionsspinnare och ekprocessionsspinnare är sällsynta och finns i södra Sverige och framför allt på Gotland. Deras mikroskopiska, hullingförsedda hår tränger in i hud och slemhinnor. Reaktionerna kommer inom några timmar och kan sitta i upp till en vecka. Efter kontakt: ta av påverkade kläder, ringar och klockor och skölj med mycket vatten. Torka med hårtork i stället för handduk, plocka bort hår med pincett eller tejp och använd hydrokortisonkräm.

Kan man bli smittad?

Sällan, men “ofarligt” är inte heller helt rätt. Många engelskspråkiga sidor påstår att knott och bromsar inte bär på något som spelar roll för människor i Sverige. På 1177:s nuvarande sida, uppdaterad 1 februari 2026, står att harpest (tularemi) kan spridas av myggor och knott i delar av Sverige. Folkhälsomyndigheten anger bett av en smittad mygga “eller annan insekt” som smittväg. Norska Folkehelseinstituttet beskriver bromsar som möjliga smittbärare, med mycket låg risk för människor.

Harpest börjar plötsligt med hög feber, huvudvärk och illamående 2–10 dagar efter smittotillfället. Ofta finns ett sår vid bettet och svullna, ömma lymfkörtlar i närheten. Det är en bakteriell infektion som kräver läkare, så ring 1177 eller sök vård om du får de här symtomen efter en tur i naturen.

Praktisk information

Vanliga frågor

Finns det farliga insekter i Sverige?

För de flesta, nej. Sveriges stickande och bitande insekter – getingar, bin, bromsar, knott, svidknott och älgflugor – ger oftast smärta, svullnad och klåda som går över inom några dagar. De verkliga undantagen är en allergisk reaktion på ett geting- eller bistick, ett stick i munnen eller svalget och harpest, en bakteriell infektion som kan följa på ett insektsbett.

Vad ska jag göra efter ett getingstick i Sverige?

Kyl stället med is i en handduk eller med kallt vatten, och använd receptfri hydrokortisonkräm eller antihistamintabletter mot klåda och svullnad. Ring 112 direkt om du känner dig svimfärdig eller har svårt att andas. Kontakta en vårdcentral direkt om du blev stucken i munnen, om ansiktet svullnar eller om nässelutslag sprider sig över kroppen.

Varför finns det så många getingar i Sverige i augusti?

Varje samhälle grundas på våren av en enda drottning och växer till upp till ungefär tusen arbetare i slutet av juli och början av augusti. De vuxna getingarna jagar då socker i glass, saft och soptunnor. Antalet svänger dessutom i en cykel på två till tre år, så vissa somrar känns värre. Arbetarna dör av i augusti och september.

Fungerar myggmedel mot bromsar?

Knappt. Norska Folkehelseinstituttet konstaterar att myggmedel och andra insektsmedel har mycket liten effekt på bromsar och att bara kläder skyddar under deras högsäsong. Bromsar söker sig till värme, sol och stora mörka former som rör sig, så långa ljusa kläder och att undvika soliga våtmarkskanter mitt på dagen fungerar bättre än någon spray.

Vilka är de små platta flugorna som kryper i håret på hösten?

Nästan säkert älgflugor, även kallade hjortlusflugor: en parasit på älg och hjort som flyger från augusti till oktober, fäller vingarna när den landar och kryper in i håret och under kläderna. De biter bara människor ibland, men ett bett kan klia i flera veckor. Nyp bort dem snabbt – de är för platta och sega för att krossas.

Kan man bli sjuk av knott- eller bromsbett i Sverige?

Sällan, men det är möjligt. Enligt 1177 kan harpest (tularemi) spridas av myggor och knott i delar av Sverige, och bromsar beskrivs som möjliga smittbärare. Sök läkare eller ring 1177 om du får hög feber, huvudvärk och ett sår med svullna lymfkörtlar två till tio dagar efter att du blivit biten.

Jag är allergisk mot bi eller geting. Vad ska jag ta med till Sverige?

Ta med dina adrenalinpennor hemifrån, eftersom de i Sverige är receptbelagda läkemedel som skrivs ut av läkare. Enligt 1177 består den vanliga utrustningen av två pennor och antihistamintabletter, och regionala svenska riktlinjer säger att du alltid ska ha med dig fler än en penna. Om du blir stucken och reagerar: använd pennan först och ring sedan 112.

Relaterade guider

• Myggor i Sverige – var och när den andra halvan av problemet är som värst.
• Fästingar i Sverige – bettet som kan överföra TBE och borrelia.
• 112 och Sveriges nödnummer – vad som händer när du ringer.
• 1177: Sveriges sjukvårdsrådgivning – numret att ringa när ett stick inte är akut.
• Bärplockning i Sverige – höstturen där du träffar på älgflugor.

---

Fakta kontrollerade 2026-10-15. Källor: 1177 Vårdguiden, Giftinformationscentralen, Folkhälsomyndigheten, SVA, SLU Artdatabanken, Jordbruksverket, Folkehelseinstituttet (Norge), Region Sörmland – fullständig förteckning i ämnets källfil. Hittat något som är inaktuellt? Hör av dig så rättar vi det.