Socialtjänsten i Sverige är lokal, har ett brett uppdrag och är för den som bor här det sista skyddsnätet. Här går vi igenom vad den gör, vem som kan få pengar, vad som ändrades 2026, hur besökare i kris får hjälp och vad en orosanmälan om ett barn faktiskt innebär.
När du behöver det här
Du bor i Sverige och pengarna är slut: ingen lön, ingen ersättning, inga sparpengar kvar. Eller så är du på besök, har blivit rånad eller strandsatt, och ambassaden och banken har stängt till måndag. En lärare eller sjuksköterska har nämnt en orosanmälan om ditt barn, eller så är du själv orolig för ett barn. Någon behöver en trygg plats att sova på i natt på grund av våld i hemmet. Eller så får du redan stöd och har fått ett brev om ett nytt aktivitetskrav.
Vad socialtjänsten gör
Socialtjänsten drivs av varje svensk kommun genom en politiskt vald nämnd, socialnämnden. Lagen ger den ett brett uppdrag: nämnden ska erbjuda råd, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. I praktiken omfattar det:
| Område | Vad det betyder för dig |
|---|---|
| Försörjningsstöd | Pengar som sista utväg för den som inte kan försörja sig själv |
| Brottsoffer och våldsutsatta | Stöd till brottsoffer och deras anhöriga, även den som skadats av en närstående |
| Budget- och skuldrådgivning | Kostnadsfri vägledning för den som har skulder, även under skuldsanering |
| Familjerådgivning | Hjälp för par och familjer i konflikt |
| Barn och unga | Bedömning av orosanmälningar och erbjudande om stöd eller skydd |
| Vård och omsorg | Missbruksvård, äldreomsorg och stöd vid funktionsnedsättning |
Reglerna finns i en ny socialtjänstlag, socialtjänstlag (2025:400), som ersatte 2001 års lag den 1 juli 2025. Kapitelnumren ändrades samtidigt: rätten till bistånd som äldre sidor anger som “4 kap. 1 §” finns nu i 12 kap. 1 §, och skyldigheten att anmäla oro för ett barn finns nu i 19 kap. Hänvisar en sida du läser fortfarande till 2001 års lag bör du ta detaljerna med en nypa salt.
Socialtjänsten är inte samma sak som Försäkringskassan, som sköter de statliga socialförsäkringarna (se Försäkringskassan förklarad), eller a-kassorna (se a-kassa och arbetslöshetsförsäkring). De kommer först; socialtjänsten går in när inget annat täcker dina behov.
Försörjningsstöd: vem får det
Grundregeln är kort. Den som inte själv kan tillgodose sina behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska ge en skälig levnadsnivå. Nämnden får också ge bistånd utöver det om det finns skäl för det.
Orden “på annat sätt” är viktiga. Lön, ersättningar, sparpengar och annan hjälp räknas först, och det är därför försörjningsstödet kallas det yttersta skyddsnätet. Villkor följer med:
- Stå till arbetsmarknadens förfogande: kan du arbeta måste du stå till arbetsmarknadens förfogande, och det kan innebära att läsa svenska för invandrare (sfi) om det behövs.
- Anmäl varje förändring: ny inkomst eller ny adress ska anmälas direkt. Stöd som betalats ut på felaktiga uppgifter, eller som du borde ha förstått var för mycket, kan krävas tillbaka.
- Asylsökande som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande har ingen rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen; de får i stället stöd genom det systemet.
Stödet täcker livsmedel, kläder, fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning och telefon, plus boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgifter till fack och a-kassa. Regeringen fastställer en nationell norm, riksnormen, för den första gruppen av kostnader, och beloppen ändras varje januari.
Två regler belönar arbete. Efter sex månader med stöd räknas 25 procent av ny arbetsinkomst bort under två år. Och inkomster för barn och skolungdomar under 21 år som bor hemma räknas inte med upp till ett prisbasbelopp per år.
Ändringarna 2026–2027
Försörjningsstödet förändras snabbare än de flesta engelskspråkiga sidor visar. Regeringens reformpaket kommer i två steg, och båda är nu lag.
Sedan 1 juli 2026: aktivitetskravet. Efter tre månader i följd med försörjningsstöd ska nämnden som huvudregel kräva att du deltar i aktiviteter som för dig närmare arbete: arbetsinriktade aktiviteter, språkinsatser, jobbsökande eller praktik på en arbetsplats. Kravet gäller den tid du kan delta, högst 40 timmar i veckan. Det minskas vid deltidsarbete eller studier, och med tio timmar i veckan om du har små barn hemma. Det gäller första gången för stöd avseende oktober 2026, så det slår igenom just nu.
Vissa är undantagna: den som är under 18 år, 18–20-åringar som fortfarande går i skolan, den som arbetar heltid, deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller läser sfi, pensionärer, den som får sjukersättning eller liknande i den mån hen får den, och föräldralediga med ett barn under ett år. Tackar du nej till eller uteblir från anvisade aktiviteter utan godtagbart skäl ska fortsatt stöd nekas eller sättas ned, men nämnden får avstå om det finns särskilda skäl. Sedan samma datum måste sjukdom som hindrar dig från arbete eller aktiviteter i mer än sju dagar i följd styrkas med läkarintyg.
Från 1 januari 2027: bidragstaket. Socialstyrelsen sammanfattar det som ett bidragstak plus en ändrad riksnorm. I lagtexten innebär det:
| Ändring från 1 januari 2027 | Vad den gör |
|---|---|
| Större hushåll | Stödet begränsas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn under 21 år |
| Över normen | Stöd för vardagskostnader får inte längre beräknas över riksnormen, utom av särskilda eller synnerliga skäl |
| Andrahandsuthyrning | Hyran täcks vid andrahandsboende bara om hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har gett sitt samtycke, om inte särskilda skäl finns |
| Inte lagligen i Sverige | Bara det stöd som behövs i akuta situationer |
Bra att veta: aktivitetskravet kommer från lag (2026:730) och bidragstaket från lag (2026:897). Sidor som skrevs före mitten av 2026 beskriver de tidigare reglerna.
Besökare och EU-medborgare i kris
Lagen avgör vilken kommun som hjälper dig. Normalt är det den där du bor eller har din starkaste anknytning. Men uppstår behovet under en tillfällig vistelse ska den kommun du befinner dig i, vistelsekommunen, ge den hjälp som behövs i en akut situation. Den regeln omfattar turister.
Vad du kan få utöver akut hjälp beror på din rätt att vistas i Sverige. EU-medborgare får vistas här i upp till tre månader, och en EU-medborgare kan avvisas under den tiden om hen blir en orimlig belastning för det sociala biståndssystemet. Socialstyrelsens vägledning räknar turister, studenter och pensionärer som icke ekonomiskt aktiva, så de behöver egna medel och en sjukförsäkring för att ha uppehållsrätt. Utan den kan hjälpen begränsas till akuta insatser:
| Vem du är | Vad socialtjänsten oftast kan erbjuda |
|---|---|
| Turist eller EU-medborgare utan uppehållsrätt | Pengar till hemresan, tryggt boende fram till avresan, pengar till det nödvändigaste |
| EU-arbetstagare, eller arbetssökande med verklig chans till arbete | Bedöms som andra som bor här |
| Alla, oavsett status | Akut hjälp i en nödsituation; skydd för barn och för offer för våld eller människohandel |
Rakt på sak: socialtjänsten finansierar inte en semester där pengarna har tagit slut. För en besökare går det snabbare via ambassaden, banken och reseförsäkringen (se borttappad plånbok i Sverige). Om du som EU-medborgare har uppehållsrätt går vi igenom i EU-medborgares uppehållsrätt.
Orosanmälan om ett barn
Hälso- och sjukvården, tandvården, skolan, socialtjänsten, polisen och andra uppräknade myndigheter måste genast anmäla till socialtjänsten när de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Alla andra bör anmäla. Det kostar ingenting att göra en anmälan, och som privatperson kan du vara anonym genom att inte uppge ditt namn.
Efter en anmälan måste socialtjänsten genast bedöma om barnet behöver skydd omedelbart och sedan besluta om en utredning ska inledas. En anmälan kan avslutas utan utredning. Hjälp erbjuds i första hand med familjens samtycke, och nämnden bör erbjuda barnet, föräldrarna och den som anmält ett möte när det är förenligt med barnets bästa. En anmälan startar en bedömning, inte ett omhändertagande. Hur svensk lag ser på aga, och vad en fullständig utredning innebär, står i barnets rättigheter och agaförbudet.
Varning: ett barn som är i fara just nu behöver 112, inte en blankett. Att vänta kan innebära skada som hade gått att stoppa.
Så får du hjälp
- Vid akut fara: ring 112. Ett samtal når polis, ambulans och socialjouren (se nödnummer i Sverige).
- Utanför kontorstid: kontakta kommunens socialjour. Malmös svarar till exempel kvällar, nätter och helger, kostnadsfritt och med tolk om du ber om det.
- Under kontorstid: ring eller besök socialtjänstens mottagning i den kommun där du befinner dig.
- Berätta om din situation och be att få ansöka. Socialtjänsten bedömer hela din situation; andra inkomster, ersättningar och sparpengar räknas först.
- Be om tolk om du behöver det. En myndighet ska använda tolk när det behövs för någon som inte talar svenska.
- Få beslutet skriftligt. Ett beslut som berör dig ska innehålla skälen och tala om hur du överklagar.
- Överklaga inom tre veckor om du inte håller med. Beslut om försörjningsstöd, och om nekat eller nedsatt stöd, prövas av förvaltningsrätten, och överklagandet måste ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet.
Lagen är nationell men verksamheten lokal: varje kommun har sin egen mottagning, sina e-tjänster och sin socialjour, och skriver egna riktlinjer för försörjningsstöd. Vid våld i nära relationer svarar Kvinnofridslinjen på 116 016 dygnet runt, och stödlinjer i Sverige listar fler. Även om du inte har rätt till pengar kan du be om budget- och skuldrådgivning.
Praktisk information
| Vad | Bra att veta | Kontrollerat |
|---|---|---|
| Ansöka om försörjningsstöd | Ingen ansökningsavgift i lagen eller på informationssidan | 2026-10-14 |
| Socialjour utanför kontorstid (Malmö) | Kostnadsfritt | 2026-10-14 |
| Göra en orosanmälan | Kostnadsfritt | 2026-10-14 |
| Riksnormens belopp | Fastställs årligen av regeringen; fråga din kommun om de aktuella beloppen | 2026-10-14 |
| Tid för överklagande | Tre veckor från den dag du fick del av beslutet | 2026-10-14 |
Vanliga frågor
Vad gör socialtjänsten i Sverige?
Socialtjänsten är kommunens sociala verksamhet och leds av en politiskt vald socialnämnd. Den betalar ut försörjningsstöd som sista utväg, stöder brottsoffer och våldsutsatta, ger budget- och skuldrådgivning och familjerådgivning, ansvarar för missbruksvård, äldreomsorg och stöd vid funktionsnedsättning och skyddar barn. Reglerna finns i 2025 års socialtjänstlag, och alla kommuner måste följa dem.
Vem kan få försörjningsstöd?
Den som inte kan täcka sina levnadskostnader själv eller på annat sätt, efter att lön, ersättningar och sparpengar har använts. Kan du arbeta måste du stå till arbetsmarknadens förfogande, och sedan 1 juli 2026 ska socialtjänsten normalt kräva aktiviteter efter tre månader med stöd. Du ansöker hos kommunen där du bor. Besökare kan bara få akut hjälp.
Kan en turist få pengar från socialtjänsten i Sverige?
Bara i en akut situation. Den kommun du befinner dig i måste hjälpa dig om du hamnar i kris under en tillfällig vistelse, men enligt Socialstyrelsens vägledning begränsas hjälpen till den som saknar uppehållsrätt till akuta insatser: en biljett hem, tryggt boende fram till avresan och pengar till det nödvändigaste. Ambassaden, banken och reseförsäkringen är snabbare vägar.
Vad händer efter en orosanmälan?
Socialtjänsten måste genast bedöma om barnet behöver skydd omedelbart och sedan besluta om en utredning ska inledas. En anmälan kan avslutas utan utredning. Hjälp erbjuds i första hand med familjens samtycke. Nämnden bör erbjuda barnet, föräldrarna och den som gjorde anmälan ett möte när det är förenligt med barnets bästa.
Vad är det nya aktivitetskravet för försörjningsstöd?
Sedan 1 juli 2026 ska den som har fått försörjningsstöd i tre månader i följd som huvudregel delta i aktiviteter som för hen närmare arbete: jobbsökande, språkinsatser, motiverande insatser eller praktik på en arbetsplats, upp till 40 timmar i veckan. Vissa grupper är undantagna. Att tacka nej utan godtagbart skäl innebär att stödet nekas eller sätts ned.
Kan jag överklaga ett beslut från socialtjänsten?
Ja. Beslut om försörjningsstöd, och om nekat eller nedsatt stöd, kan överklagas till förvaltningsrätten. Överklagandet måste ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, och av beslutet ska det framgå hur du gör. Du kan be om tolk. Spara kuvertet eller notera datumet du fick beskedet.
Relaterade guider
- Barnets rättigheter och agaförbudet – vad en orosanmälan leder till och varför en lätt örfil är olaglig
- Försäkringskassan förklarad – ersättningarna som kommer före försörjningsstödet
- A-kassa och arbetslöshetsförsäkring – det första skyddet när du förlorar jobbet
- Stödlinjer i Sverige – någon att prata med i kväll, även på engelska
- Borttappad plånbok i Sverige – besökarens pengakris, löst utan socialtjänsten
Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Sveriges riksdag (socialtjänstlag 2025:400, förvaltningslag 2017:900), Regeringskansliet, Socialstyrelsen, Information Sverige, Malmö stad, SOS Alarm och Kvinnofridslinjen – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.