Renar ser vilda ut och lever på öppna betesmarker, men varje djur tillhör någon, och renskötseln är en samisk rättighet. Det påverkar hur du kör förbi dem, vandrar nära dem, sköter din hund och väljer var du träffar dem på nära håll.
När du behöver det här
Du kör norrut och en gul varningstriangel med en ren dyker upp, eller så står en grupp renar på vägen och vägrar flytta sig. Du vandrar eller åker skidor i fjällen på våren, reser med hund någonstans i norra halvan av Sverige eller undrar om det är okej att mata eller följa efter en hjord för att få en bild.
Ägda, inte vilda
Renarna vid vägen i Norrbotten eller på en fjällhed i Jämtland är tamdjur som betar fritt på naturbete. Varje djur bär sin ägares renmärke, ett mönster av snitt i båda öronen som är registrerat hos Sametinget. Du kan slå upp märkena i Sametingets register och app.
Rätten att sköta renarna tillhör det samiska folket. Enligt rennäringslagen grundar den sig på urminnes hävd och utövas av medlemmar i en sameby. En sameby är ingen by, utan ett område och en förening med egen styrelse. Enligt regeringsformen ska samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas, och rätten att bedriva renskötsel regleras i lag.
Omfattningen överraskar de flesta besökare:
| Renskötseln i Sverige | Siffra |
|---|---|
| Samebyar | 51: 33 fjällsamebyar, 10 skogssamebyar, 8 koncessionssamebyar |
| Renar i vinterhjorden | 225 000–280 000 |
| Registrerade renägare | Fler än 4 500 |
| Andel av Sverige med betesrätt | Ungefär hälften |
Renskötseln är också en levande del av den samiska kulturen, ingen kulturarvsuppvisning. Sametinget beskriver den som både en näring och ett oersättligt kulturarv.
Vem som äger dem och vem som sköter dem
Det sägs ofta att bara samer får äga renar. Sametinget kallar själv det för en utbredd missuppfattning. Vem som helst får äga en ren, och renmärkesregistret innehåller ägare som inte är samer. Det som är förbehållet samerna är själva renskötseln: ingen får låta renar beta fritt utan att vara medlem i en sameby.
I koncessionsområdena i Torne och Kalix älvdalar får samiska koncessionshavare också sköta renar som ägs av bofasta jordbrukare. Hur som helst tillhör varje djur du ser någon, och dess bete är någons arbete.
Därför är det en rättslig fråga att störa renar, inte bara dåligt uppförande. Att skrämma eller ofreda renar där renskötsel är tillåten, driva bort dem eller hindra dem från att beta kan ge böter, och det räcker med oaktsamhet. Att stänga av en flyttled kan också ge böter.
Renar på vägen
Renar beter sig inte som älgar på vägen. De är flockdjur, så en ren på vägen betyder sällan bara en. De står ofta i grupp, och renskötare och deras hundar kan arbeta precis intill vägen.
Det här ber renskötarna bilister att göra:
- Sakta ned i god tid vid varningsskyltar för ren, färska spår i vägkanten och svarta sopsäckar som hänger längs vägen – renskötarnas egen varning för renar.
- Blända av på natten så fort du ser djur.
- Renar i diket: kör förbi i låg fart.
- Renar på vägen: stanna och vänta, och ge dem en chans att kliva av vägen.
- Tuta inte och tränga dig inte förbi. Stressade renar brukar springa längs vägen framför dig, ibland långt.
Vintern är den farligaste årstiden. Vägsaltet lockar ut renarna på körbanan, djup snö tvingar dem upp på plogade vägar, och isen förlänger din bromssträcka. Resten hittar du i vår guide till vinterkörning.
Du kan rapportera renar på vägen till Trafikverkets dygnet runt-nummer 0771-921 921, som skickar varningar vidare till andra bilister. Trafikverket bygger renstängsel och renpassager längs stora vägar i norr som E10 och E4, och sträckor med många kollisioner kan få tillfälliga hastighetsgränser för renarnas skull.
Om du kör på en ren: ren finns inte med bland jaktlagens viltarter, men en ren är egendom, och trafikreglerna kräver att du underrättar ägaren eller polisen. Polisen uppmanar bilister att ringa 112, även om djuret sprang i väg. Markera platsen, på den sida där djuret försvann. Hela rutinen finns i vad du gör efter en viltolycka.
Till fots, på skidor och med hund
Naturvårdsverkets råd till besökare är korta och praktiska:
- Håll avstånd. Om hjorden börjar röra sig bort från dig har du kommit för nära.
- Ge renarna gott om utrymme. De är vandrande djur som behöver kunna förflytta sig och beta ostört.
- Gå runt en hjord i stället för att vandra eller åka skidor rakt igenom den.
- Fråga lokalt. Den berörda samebyn, ortsbor eller personalen på fjällstationen vet var hjordarna finns.
Hundarna är den tydligaste regeln. Enligt rennäringslagen ska hundar som inte används i renskötseln hållas kopplade eller instängda när det finns renar i betesområdet, oavsett månad, om inte länsstyrelsen har beslutat något annat. En hund som ertappas med att jaga renar får dödas av renens ägare om den inte går att fånga, och att släppa den lös kan i sig ge böter. Fjällens nationalparker kan ha strängare hundregler; de går vi igenom i guiden om kopplingstvång.
Vill du fotografera är ett långt objektiv från där du står det respektfulla sättet. Renskötare i arbete är människor på jobbet, så fråga innan du fotograferar dem.
Renens år
| Årstid | Vad som händer | Vad det betyder för dig |
|---|---|---|
| Vinter (vinterbetesmarker 1 okt – 30 apr) | Hjordarna på vinterbete i skogen och vid kusten | Flest renar på vägarna |
| April–juni | Kalvning; kalvarna föds i maj | Håll största möjliga avstånd; undvik renbetesmarkerna |
| Tidig till mitten av sommaren | Kalvmärkning; hjordarna samlas i fjällen | Vänta om en hjord samlas ihop; tälta inte i botten av en trång dal |
| Hösten | Skiljning av hjordarna, slakt; brunst i oktober | Hjordarna på väg igen |
Kalvningen är viktigast. En vaja som störs på våren kan förlora sin ofödda kalv eller överge en nyfödd, och en skingrad hjord kan förstöra flera dagars arbete för renskötarna. Våren 2023 bad länsstyrelsen i Dalarna skidåkare att välja andra fjäll än de öster och norr om Idre, där dräktiga renar betade.
Renskötselområdet omfattar Norrbotten, Västerbotten och Jämtland och sträcker sig in i norra Dalarna; Sámiid Riikkasearvi, Svenska Samernas Riksförbund, räknar även Västernorrland till det traditionella betesområdet. De flesta renägare, 85 % enligt Sametinget, bor i Norrbotten.
Att träffa renar på nära håll
Låt renarna du möter vid vägen eller på en led vara i fred. Matning lär djuren att närma sig människor och trafik, och att följa efter dem för en bild är precis den sortens störning som lagen handlar om.
Vill du komma nära: välj ett renbesök som drivs av samer, där renskötarna bestämmer hur nära du får komma och om du får mata eller klappa djuren. Leta efter värdar som berättar om renskötseln och det samiska livet med egna ord, inte ett upplägg som påminner om en djurpark. Vinterbesök innehåller ofta en slädtur eller en måltid i en lavvu (kåta); sommarbesöken handlar oftare om hjorden på betet. Utbud och priser varierar mellan värdarna, så kontrollera var och ens egen sida.
En verksamhet där allmänheten har direktkontakt med djur måste anmäla det till länsstyrelsen, och en som visar djur för allmänheten sju dagar eller mer per år behöver länsstyrelsens godkännande. Hur respektfull samisk turism ser ut bortom renarna går vi igenom i vår guide till samisk kultur.
Misstag att undvika
- Att behandla renar som vilda djur som du får följa efter för en bild.
- Att tro att bara samer får äga renar.
- Att tuta för att få bort renar från vägen.
- Att släppa hunden lös för att det är höst. Kopplingsregeln vid renar gäller året om.
- Att åka skidor eller vandra rakt genom en hjord i april–juni.
- Att strunta i att anmäla en påkörd ren för att den inte räknas som vilt.
- Att mata renar som du möter vid vägen eller på leden.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Är de vilda? | Nej: tamdjur med registrerade ägare som betar fritt |
| Vem får sköta renar | Samer som är medlemmar i en sameby (koncessionsrenskötsel i Torne och Kalix älvdalar) |
| Se renar vid vägar och leder | Gratis |
| Renbesök hos samiska värdar | Varierar med värd, säsong och längd; kolla värdens sida |
| Renar på vägen | Stanna och vänta; rapportera till Trafikverket 0771-921 921 |
| Kollision | Ring 112; markera platsen; ägaren får ersättning via fordonets trafikförsäkring |
| Hundar | Kopplade eller instängda när det finns renar i området, oavsett månad |
| Känsligaste perioden | Kalvningen i april–juni |
| Störa eller ofreda renar | Böter, oaktsamhet räcker |
Vanliga frågor
Är renarna i Sverige vilda?
Nej. Alla renar i Sverige är tamdjur med en ägare, identifierade med renmärken som är registrerade hos Sametinget, även om de betar fritt över ungefär halva landet. Renskötseln är en samisk rättighet som utövas genom 51 samebyar. Se renarna som någons boskap: sakta ned, håll avstånd och jaga aldrig efter dem för att få en bild.
Vem äger renarna i Sverige?
Enskilda renägare, fler än 4 500 i Sametingets register. De flesta är samer, men inte alla, eftersom vem som helst får äga en ren. Att låta renar beta fritt är däremot förbehållet medlemmar i en sameby. I Torne och Kalix älvdalar får samiska koncessionshavare också sköta renar som ägs av bofasta jordbrukare. Hur som helst tillhör varje djur någon.
Vad ska jag göra om det står renar på vägen?
Sakta ned i god tid, blända av på natten, stanna och vänta tills de kliver av vägen. Tuta inte och försök inte tränga dig förbi: stressade renar brukar springa långt längs vägen. Räkna med fler djur än du först ser, och med renskötare i närheten. Du kan rapportera renar på vägen till Trafikverket på 0771-921 921.
Måste jag anmäla att jag kört på en ren?
Ja. Ren finns inte med bland jaktlagens viltarter, men en ren är egendom, och trafikreglerna kräver att du underrättar ägaren eller polisen. Polisen uppmanar bilister att ringa 112, även om djuret sprang i väg. Markera platsen, på den sida där djuret försvann, så att det går att hitta.
Får jag ta med hunden dit det finns renar?
Ja, men kopplad. Enligt rennäringslagen ska hundar som inte används i renskötseln hållas kopplade eller instängda när det finns renar i betesområdet, oavsett månad. En hund som ertappas med att jaga renar får dödas av ägaren om den inte går att fånga, och att släppa den lös kan ge böter. Nationalparker kan ha strängare hundregler.
När är renarna som känsligast?
Under kalvningen, från april till juni, då kalvarna föds i maj. Naturvårdsverket ber besökare att hålla avstånd och undvika renbetesmarkerna under den perioden, eftersom en störd vaja kan förlora sin kalv eller överge en nyfödd. Kalvmärkningen i början och mitten av sommaren är nästa intensiva period. På vägarna är vintern den farligaste årstiden.
Får jag mata eller klappa renar i Sverige?
Inte de renar du möter vid vägen eller på en led: låt dem vara och låt hjorden hålla sitt avstånd. Matning lär djuren att närma sig människor och trafik. Vill du komma nära kan du boka ett besök hos en samisk renskötare, där renskötarna bestämmer om du får mata eller klappa djuren och förklarar vad du ser.
Relaterade guider
- Djurliv i Sverige – vilka djur som faktiskt är vilda, och var du ser dem
- Efter en viltolycka – steg för steg, renar inräknade
- Kopplingstvånget i Sverige – hundreglerna utanför renskötselområdena, även i nationalparker
- Guide till samisk kultur – så besöker du Sápmi med respekt
- Svenska vägmärken – märke A19 och de andra varningarna på vägarna i norr
Fakta kontrollerade 2026-09-25. Källor: Sametinget, Naturvårdsverket, Riksdagen (rennäringslagen, regeringsformen), länsstyrelsen, Trafikverket, Polisen och Sámiid Riikkasearvi – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.