Svensk lag anger inget klockslag för när det ska vara tyst. Den anger en norm, och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller campingen lägger till klockslaget. Så här hänger de ihop, vad som händer efter ett klagomål och vem du ska kontakta.
När du behöver det här
Du bor i en hyrd lägenhet, en korttidsuthyrd lägenhet eller ett fritidshus med grannar, och du planerar en middag, kommer fram sent eller ska tvätta på kvällen. Eller så bokar du en camping. Eller så har en granne just knackat på – eller så är det du som ligger vaken och lyssnar på en fest en våning upp.
Ingen lag om tysta timmar: den verkliga normen
Det finns ingen svensk lag som säger “tyst efter 22.00”. Vi har läst de tre lagar som styr ljud från bostäder, och ingen av dem innehåller ett klockslag.
Det lagen faktiskt säger är på ett sätt strängare och på ett annat friare. Jordabalken kräver att en hyresgäst ser till att grannarna inte utsätts för störningar som är så skadliga för hälsan, eller försämrar boendemiljön så mycket, att de “inte skäligen bör tålas”. Bostadsrättslagen lägger samma skyldighet på den som äger en bostadsrätt i en bostadsrättsförening (brf), som dessutom måste följa föreningens egna regler. Miljöbalken lägger till att bostäder ska användas så att ingen olägenhet för människors hälsa uppstår.
| Lag | Vem den gäller | Kravet |
|---|---|---|
| Jordabalken 12 kap. | Hyresgäster | Störningar som grannarna inte skäligen ska behöva tåla |
| Bostadsrättslagen 7 kap. | Bostadsrättshavare | Samma krav, plus föreningens egna regler |
| Miljöbalken 9 kap. | Alla som använder en bostad | Ingen olägenhet för människors hälsa (som inte är ringa eller helt tillfällig) |
Normen gäller dygnet runt. Hög musik en hel eftermiddag kan också vara en störning; på natten är det bara lättare att bevisa.
Folkhälsomyndigheten ger ut riktvärden för buller inomhus: 30 dBA som medelvärde, 45 dBA som maxvärde och 25 dBA för musikanläggningar. De hjälper kommunen att bedöma om det rör sig om en olägenhet för människors hälsa. De är allmänna råd, inte en skala för att mäta grannar.
22.00 och 23.00: var tiderna kommer ifrån
De välkända tiderna är ordningsregler. De är inte lag, men de är inskrivna i hyresavtalet, föreningens regler eller de bokningsvillkor du godkänner.
- Flerbostadshus: ordningsreglerna ber ofta om extra hänsyn 22.00–07.00. En stor bostadsförening i Stockholm uttrycker det som att man ska undvika aktiviteter som kan störa grannarna, “främst mellan 22.00 och 07.00”.
- Campingar: bokningsvillkoren anger ofta nattro 23.00–07.00 – en kommunal campings villkor för 2026 säger precis det – men varje camping bestämmer själv.
Samma ordningsregler brukar också ange tvättstugetider och tider för renovering, så läs dem när du kommer fram. De sitter på anslagstavlan i trapphuset eller står i annonsen för boendet.
Vad som räknas som störning
Inte alla ljud. Bostadsbolagens vägledning räknar upp ljud du måste acceptera i ett flerbostadshus: en kolikbebis som gråter på natten, barn som springer och leker, någon som jobbar natt och lagar mat och spolar på natten, och musik på dagtid.
Det som räknas: hög musik, fester, bankande, hundskall och ljud i trapphuset, särskilt sent. Och bedömningen är objektiv – den beror inte på hur känslig den som klagar är.
Vanliga orsaker till klagomål i svenska hus:
- Ytterskor inomhus – ta av dem
- Stolar som skrapar – filttassar hjälper
- Diskmaskin eller tvättmaskin sent på kvällen
- Dörrar som slår igen
- Hög tv eller högtalare på natten – hörlurar löser det
Ska du ha fest? En lapp i trapphuset i förväg är den vanliga artigheten, och den gör en högljudd kväll mycket lättare att acceptera.
Vad som händer efter ett klagomål
Oftast: en knackning eller en lapp. Be om ursäkt, sänk volymen, och där slutar det – bostadsbolagen säger att de flesta störningar beror på ren tanklöshet.
Upprepas det vänder sig grannen till hyresvärden eller föreningens styrelse, och lagen anger stegen:
- Hyresvärden eller föreningen måste uppmana den boende att sluta (en tillsägelse, alltså en formell varning) och underrätta socialnämnden i kommunen.
- Fortsätter störningarna utan rättelse kan hyresavtalet eller nyttjanderätten till bostadsrätten sägas upp.
- Särskilt allvarliga störningar kan leda till uppsägning utan föregående varning.
Det finns inga böter för ljud inne i en lägenhet. Det man riskerar är bostaden. Och hämnas inte genom att banka i taket eller sätta upp arga lappar – då kan det bli du som blir anmäld.
Ditt ljud blir din värds problem
Det här är den del som besökare missar. Hyresgästen ansvarar för alla som hon eller han släpper in i lägenheten: familjemedlemmar, gäster och alla som får bo där. Bostadsrättshavare har samma tillsynsplikt.
I en andrahandsuthyrning eller korttidsuthyrning går varningarna alltså till din värd – och det gör även risken att förlora kontraktet. En enda högljudd kväll räcker inte till det, men upprepade klagomål på gäster är just det mönster som hyresvärdar agerar på. Uppstår det problem med en granne, säg till din värd i stället för att diskutera i trapphuset.
På campingar är följden direkt: villkoren kan ge campingen rätt att avvisa gäster som stör andra, utan återbetalning.
Om det är du som inte kan sova
Boverket beskriver ordningen så här:
- Prata med grannen – ofta vet de inte om det.
- Kontakta hyresvärden, fastighetsförvaltaren eller föreningens styrelse (i ett hyrt boende: din värd).
- Kontakta kommunens miljöförvaltning eller miljökontor, som bedömer ljudet och fattar beslut. Beslutet kan du överklaga.
Upprepas problemet, för en logg – datum, tid, typ av ljud och hur länge det pågick. Hyresvärdar ber om en sådan innan de agerar.
Polisen är till för fara och allmän ordning: 112 bara vid hot, våld eller annan fara för liv, egendom eller miljö; 114 14 för andra polisärenden, dygnet runt.
Ljud på allmän plats och fyrverkerier
Utanför hemmet är brottsbalken tydlig: att föra oljud på allmän plats är förargelseväckande beteende och kan ge böter. Att skrika på gatan efter en fest räknas. Polisen kan också avlägsna en person som stör den allmänna ordningen.
Kommunerna har dessutom lokala ordningsföreskrifter för allmänna platser – som ofta kräver polistillstånd för bullrande arbeten som pålning och stenkrossning, och för högtalarutsändningar. De gäller inte i din lägenhet.
Fyrverkerier kräver polistillstånd överallt där tid och plats gör att det finns risk för skada eller betydande olägenhet. Många orter tillåter fyrverkerier utan tillstånd under en bestämd tid kring nyår; tiderna skiljer sig, så kolla kommunens föreskrifter. Vår guide till nyårsafton har alla regler.
Praktisk information
| Situation | Regel eller vanlig tid | Typ |
|---|---|---|
| Nationella tysta timmar | Finns inte – skälighetsnormen gäller dygnet runt | Lag |
| Ordningsregler i flerbostadshus | Ofta 22.00–07.00 | Ordningsregel |
| Nattro på camping | Ofta 23.00–07.00; kolla campingen | Ordningsregel |
| Ljud inne i en lägenhet | Inga böter; tillsägelse, sedan möjlig uppsägning | Lag |
| Störa på en camping | Kan avvisas utan återbetalning (exempelvillkor) | Ordningsregel |
| Oljud på allmän plats | Böter, bestäms från fall till fall | Lag |
| Fyrverkerier utanför den lokala tiden | Polistillstånd krävs; annars böter | Lag |
| Nödläge (fara, hot) | 112 | – |
| Andra polisärenden | 114 14 | – |
| Återkommande störningar | Granne → hyresvärd/brf → kommunens miljöförvaltning | Vägledning |
Vanliga frågor
Finns det en lag om tysta timmar i Sverige?
Nej. Ingen svensk lag anger en tid då du måste vara tyst. Lagen säger att hyresgäster och bostadsrättshavare inte får utsätta grannar för störningar som inte skäligen bör tålas, oavsett tid på dygnet. De välkända 22.00–07.00 kommer från ordningsregler i flerbostadshus, som du godkänner genom ditt hyresavtal, och domstolar väger ljud på natten tyngre.
När måste man vara tyst i en svensk lägenhet?
Ordningsreglerna ber oftast om extra hänsyn 22.00–07.00, och vissa hus har egna tider. Vanliga vardagsljud – barn som leker, en bebis som gråter, någon som kommer hem sent – räknas inte som störning. Hög musik, fester och bankande gör det, särskilt på natten, och skyldigheten att visa hänsyn gäller även på dagen.
Vilka tider gäller för nattro på svenska campingar?
Varje camping bestämmer själv, i sina bokningsvillkor eller anslagna regler. Nattron gäller ofta 23.00–07.00, men tiderna skiljer sig mellan campingar. Villkoren kan ge campingen rätt att avvisa gäster som stör andra, utan återbetalning. Platserna ligger tätt, så röster hörs långt. Läs reglerna som sitter uppe i receptionen när du kommer fram.
Vad händer om grannarna klagar på ljud?
Oftast en knackning eller en lapp – be om ursäkt och sänk volymen. Upprepade klagomål går till hyresvärden eller föreningen, som måste uppmana hyresgästen att sluta och underrätta socialnämnden; fortsätter det kan kontraktet sägas upp. Mycket allvarliga störningar kan leda till uppsägning utan varning. Är du gäst är det din värd som bär den risken.
Kan jag ringa polisen om störande grannar?
Ja, men välj rätt nummer. Ring 112 bara vid fara för liv, egendom eller miljö, till exempel hot eller våld. Andra polisärenden går till 114 14, som är öppet dygnet runt. Vid vanliga ljudstörningar är hyresvärden, fastighetsförvaltaren eller föreningens styrelse första steget, därefter kommunens miljöförvaltning.
Får jag ha fest i en svensk lägenhet?
Ja. Säg till grannarna i förväg med en lapp i trapphuset, håll fönstren stängda sent och sänk volymen på kvällen – ordningsreglerna ber oftast om tystnad från 22.00. En aviserad fest då och då tolereras betydligt lättare än återkommande sena kvällar, som kan leda till varningar för den som står på kontraktet.
Relaterade guider
- Bo i en svensk lägenhet – portkoder, tvättstugor och soprum i huset där du bor
- Svenska campingar – kedjor, bokning och campingkortet
- Varför svenskar är tysta med främlingar – den sociala sidan av tystnaden, från bussar till tåg
- Hyra stuga – fritidshus, grannar och ordningsregler
- Nyårsafton i Sverige – åldersgränser, tillstånd och lokala tider för fyrverkerier
Fakta kontrollerade 2026-10-05. Källor: Sveriges riksdag (jordabalken, bostadsrättslagen, miljöbalken, ordningslagen, brottsbalken, polislagen), Folkhälsomyndigheten, Boverket, Polisen, Södertälje kommun, Mullsjö kommun, SKB – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.