Miljonprogrammet: därför ser svenska förorter likadana ut

Åk pendeltåg ut från vilken svensk stad som helst, så passerar du samma sorts hus om och om igen. Här får du veta varför de byggdes, varför de liknar varandra och vad polisens beteckning som du läser om i nyheterna faktiskt betyder.

När du behöver det här

Du ska ta tunnelbanan i Stockholm ut till Tensta för att se konsten på stationen. Du har fått erbjudande om en hyreslägenhet i en förort från 1960- eller 70-talet. Du ser rader av likadana flerbostadshus från tåget och undrar varför. Eller så har du läst en rubrik om ett “utsatt område”, någon har sagt åt dig att “undvika förorterna”, och du vill ha den officiella bilden i stället.

En miljon bostäder på tio år

Miljonprogrammet är namnet på årtiondet mellan 1965 och 1974. Enligt Boverket färdigställde Sverige 1 005 578 bostäder under de åren – alla typer av bostäder, i hela landet. Tillsammans utgör de nästan en femtedel av Sveriges bostadsbestånd i dag.

Orsaken var en bostadsbrist som hade präglat politiken sedan kriget. Ekonomisk tillväxt, urbanisering, stigande löner och hyresreglerade bostäder drev upp efterfrågan, samtidigt som byggkvoter höll tillbaka byggandet till förmån för andra investeringar. Redan 1963 byggde Sverige 80 000 bostäder om året.

Det som överraskar många: enligt Boverket fanns det inget egentligt “program”. Det fanns ingen enskild lag eller plan. Namnet markerade ett uttalat mål att bygga ännu snabbare, och att göra det rationellt och industriellt. Nästan alla bostäder byggdes med statliga lån, så riksdagen styrde produktionen genom de medel den beviljade.

Därför ser förorterna likadana ut

Från 1966 gynnade statens förhandsbesked om lån stora projekt: minst 1 000 lägenheter, byggda efter en enhetlig utformning med låga arbets- och produktionskostnader. Långa serier, upprepade planlösningar och industriella metoder gav områdena deras släktdrag – hus kring bilfria gårdar, med ett centrum och en hållplats i mitten.

Bilden av höghus stämmer bara till hälften. Den vanligaste hustypen var lamellhuset i tre våningar, och en tredjedel av allt som byggdes var friliggande hus och radhus (småhus). Höghus med fem våningar eller fler ökade visserligen sin andel efter 1967, trots växande kritik. 1970 var rekordåret: 109 843 nya bostäder, varav 75 226 lägenheter och 34 617 småhus.

Från bostadsbrist till tomma lägenheter

Sedan rasade efterfrågan. I början av 1970-talet blev nya lägenheter svåra att hyra ut, och i mitten av 1970-talet stod ungefär hälften av lägenheterna i Rosengård och Kroksbäck i Malmö tomma, och nästan en tredjedel i Navestad i Norrköping. I slutet av årtiondet hade lägenhetsbyggandet sjunkit till omkring 15 000 om året.

Kritiken kom tidigt: för höga hyror, för dålig service och kollektivtrafik, för enformig arkitektur och eftersatta utemiljöer. Boverkets egen bedömning är att priset för att bygga snabbt och billigt blev årtionden av återkommande sociala och fysiska insatser.

I dag är husen femtio till sextio år gamla. Boverket beskriver lägenheterna som ofta välplanerade och funktionella, men många behöver stambyte, nya elledningar och ny ventilation, bättre fönster, balkonger och fasader samt energieffektivisering. De kommunala bostadsbolagen, allmännyttan, vill oftast åtgärda klimatskalet först, men har inte alltid pengar till det.

Vad “utsatt område” betyder

Vissa miljonprogramsområden finns med på Polisens lista över utsatta områden. Det är en polisiär klassning, ingen varning till turister:

Polisens lägesbild från december 2025 tar upp 65 områden: 46 utsatta och 19 särskilt utsatta, i 29 kommuner, alla i södra och mellersta Sverige. Har du läst “61” eller “59” någon annanstans är det siffrorna från 2021 och 2023. Ökningen till 65 är mest teknisk: stora områden har delats upp i mindre, ett område har lagts till och ett har tagits bort.

Polisen beskriver den övergripande utvecklingen som svagt positiv: 12 av 47 utsatta områden har förbättrats sedan året innan, och 4 har försämrats. Polisen konstaterar också att den nu kan arbeta utan problem i de flesta områden och att upplopp och oroligheter inte längre är återkommande inslag.

Två saker är bra att hålla isär. Polisens lista bygger på kriminell påverkan, inte på husens ålder – över en miljon bostäder byggdes, och 65 områden finns på listan. Och Sverige har ett annat, separat begrepp: utanförskapsområden, en statistisk klassning från Statistiska centralbyrån (SCB) och Boverket som bygger på arbetslöshet, skolresultat, bidragsberoende och valdeltagande.

Att besöka förorterna

Det här är bostadsområden där tiotusentals människor bor, handlar och går i skolan. Rinkeby, Tensta, Hammarkullen och Rosengård finns alla på polisens karta från 2025, och polisen säger att skjutningarna är geografiskt koncentrerade till sådana områden, även om de inte är begränsade till dem. Det är ett skäl att använda vanligt storstadsförnuft, inte att betrakta en hel förort som förbjuden mark. Den nationella brottsbilden ur ett besökarperspektiv hittar du i är Sverige säkert.

Det här är värt resan:

• Tunnelbanan. Tensta är en av blå linjens utsmyckade grottstationer, på linje 10 mot Hjulsta – lägg in den i rundan för konsten i Stockholms tunnelbana.
• Torg och mat. Centrumen mitt i förorterna är vardagliga platser med matbutiker, kaféer och butiker med mat från hela världen; åk dit på dagtid.
• Arkitekturen. Lamellhus i tre våningar, långa skivhus och låga radhus sida vid sida är epokens signum.

Ska du hyra här: fråga vad som har renoverats – stammar, fönster och ventilation är de stora posterna i hus i den här åldern. Bostadskön förklaras i att hyra i Stockholm och bostadskön, och vardagen i ett flerbostadshus – portkoder, tvättstugor och soprum – i att bo i ett svenskt flerbostadshus.

Misstag att undvika

• “Sverige stiftade en lag om att bygga en miljon bostäder.” Enligt Boverket fanns inget egentligt program – bara ett mål och ett sätt att bygga, finansierat med statliga lån.
• “Det var bara höghus.” Lamellhus i tre våningar var vanligast, och en tredjedel av bostäderna var småhus.
• Att säga “no go-zon” eller “getto”. Inget av dem är polisens begrepp, och de boende upplever dem som stigmatiserande. Använd områdets namn eller ordet förort.
• Att likställa “miljonprogram” med “utsatt område”. Polisens lista mäter brottslighet, inte arkitektur.
• Att citera en gammal lista. Allt som anger 61 eller 59 områden, eller riskområden som en aktuell kategori, är inaktuellt.
• Att fotografera de boende som sevärdheter. Det här är människors hem.

Praktisk information

Vanliga frågor

Vad var miljonprogrammet i Sverige?

Det är namnet på åren 1965–1974, då Sverige byggde 1 005 578 bostäder, nästan en femtedel av dagens bostadsbestånd, för att få slut på en lång bostadsbrist efter kriget. Boverket påpekar att det inte var en formell plan utan ett mål att bygga snabbare och mer industriellt, finansierat med statliga lån som riksdagen beviljade. Från 1966 gynnades stora, enhetliga områden.

Varför ser alla svenska förorter likadana ut?

För att de byggdes snabbt, i långa serier och med samma metoder. Från 1966 gynnade statens låneregler projekt med minst 1 000 lägenheter, enhetlig utformning och låga arbets- och produktionskostnader. Resultatet blev upprepade lamellhus i tre våningar och skivhus kring gårdar. En tredjedel av epokens bostäder var dock vanliga friliggande hus och radhus.

Är det säkert att besöka Rinkeby, Tensta eller Rosengård?

Det är bostadsområden där människor bor, handlar och går i skolan, och besökare åker dit för torghandel, mat och konsten i tunnelbanan. De finns med på polisens karta från 2025 över områden där kriminella påverkar de boende, och skjutningar är koncentrerade till sådana områden. Kartan är ett verktyg för polisen, ingen varning till besökare; använd vanligt storstadsförnuft.

Vad är ett “utsatt område”?

Det är Polisens begrepp för ett bostadsområde med låg socioekonomisk status där kriminella aktörer påverkar lokalsamhället, så att de boende känner sig otrygga och anmäler färre brott. Ett särskilt utsatt område har dessutom akuta förhållanden som parallella strukturer eller hot mot vittnen. Lägesbilden från december 2025 tar upp 65 områden, varav 19 särskilt utsatta.

Hur många utsatta områden finns det i Sverige?

Polisens lägesbild från december 2025 tar upp 65: 46 utsatta och 19 särskilt utsatta områden, i 29 kommuner. Mellankategorin riskområde har tagits bort. Ökningen från 59 år 2023 beror främst på att stora områden har delats upp i mindre; bara ett område har lagts till och ett tagits bort, och polisen beskriver en svagt positiv utveckling.

Renoveras miljonprogrammets hus?

Många gör det, och många behöver det fortfarande. Boverket skriver att lägenheterna ofta är välplanerade men behöver stambyte, nya elledningar och ny ventilation, bättre fönster, balkonger och fasader, för att inte nå slutet av sin tekniska livslängd. De kommunala bostadsbolagen vill främst förbättra klimatskalet, men har inte alltid pengar att renovera så mycket som de skulle vilja.

Relaterade guider

• Är Sverige säkert? – den nationella brottsstatistiken ur ett besökarperspektiv
• Konsten i Stockholms tunnelbana – en runda genom blå linjens grottstationer
• Att hyra i Stockholm och bostadskön – därför är det svårt att få en lägenhet
• Att bo i ett svenskt flerbostadshus – portkoder, tvättstugor och soprum
• Sommarstugekulturen – den andra sidan av det svenska boendet på 1960-talet

Fakta kontrollerade 2026-10-06. Källor: Boverket, Polismyndigheten, Göteborgs stads bostadsaktiebolag, SL – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.