Plocka i naturen: vad allemansrätten låter dig ta

Bär och svamp är den kända delen av allemansrätten. Allt annat – ramslök, hasselnötter, björkris, stenar från stranden, horn – styrs av en kort lista i brottsbalken. Lär dig listan, så följer resten.

När du behöver det här

Du har hittat en skogsbotten täckt av ramslök i maj, eller en hassel full av nötter i september. Du vill ha björkkvistar till en basturuska, ett fossil från en gotländsk strand eller mossa till en adventsljusstake. Eller så har du plockat upp ett älghorn och undrar om det är ditt. För bär och svamp som växer på marken går du direkt till vår guide till bärplockning och guide till svampplockning – den här sidan handlar om allt annat.

Listan som avgör allt

Allemansrätten har ingen egen lag. Den nämns i grundlagen och avgränsas av andra lagar. För den som plockar i naturen är den avgränsning som spelar roll brottsbalken 12 kap. 2 a §, paragrafen om åverkan – det ringa brottet att ta naturprodukter från någon annans mark.

Den räknar upp två grupper:

Tar du något av det här utan tillstånd gör du dig skyldig till åverkan, som straffas med böter. Paragrafen gäller bara ringa fall, så allt större bedöms som ett allvarligare brott.

Läs nu listan baklänges. Bär, svamp, blommor och blad från vilda örter står inte med, och det är därför de är fria. Högsta domstolen resonerade precis så i vitlavsdomen från 1986, som Naturvårdsverket fortfarande hänvisar till.

Två lager till ligger ovanpå:

• Fridlysta arter får inte plockas, inte ens om markägaren säger ja. Bara länsstyrelsen kan ge dispens.
• Naturreservat, nationalparker och fornlämningsområden kan begränsa plockning av växter och insamling av sten. Skylten vid gränsen gäller.

Vilda örter och ramslök

Blad, blommor och andra delar ovan jord av vilda växter som inte är fridlysta får plockas utan att du frågar, så länge du inte skadar växten. Det du aldrig får göra med stöd av allemansrätten är att gräva. Rötter, lökar och hela växter kräver markägarens tillstånd, och det gäller även ätbara rötter som kaveldun.

Ramslök följer den regeln. Naturvårdsverket säger att du får plocka bladen så länge du inte skadar växten eller gräver upp lökarna. Plocka måttligt, så att beståndet finns kvar. Undantaget gäller platsen. Till och med 31 oktober 2026 är ramslök helt fridlyst i Blekinge län, så där får du inte plocka alls. Från 1 november ändras reglerna (se nedan).

Den verkliga faran är en förväxling. Giftinformationscentralen rapporterar att ramslöksblad har förväxlats med liljekonvalj och tidlösa. Tidlösa är mycket giftig, och förväxlingar med ramslök har orsakat allvarliga förgiftningar och dödsfall. Ramslök luktar och smakar lök eller vitlök, så krossa ett blad från varje planta innan det hamnar i påsen.

Nötter, träd och ved

Nötter och ollon ingår inte i allemansrätten. Att ta dem från ett växande träd är åverkan. Naturvårdsverket godtar en mindre mängd hasselnötter som plockas upp från marken. För mer än så, eller direkt från trädet, ska du fråga markägaren.

Det är vid träden som besökare oftast går över gränsen utan att veta om det:

Ett vindfälle tillhör fortfarande markägaren, så du får inte ta ved från det eller bygga ett vindskydd av det. Ta med en presenning i stället, som Naturvårdsverket behandlar som ett tält. Vår guide till lägereldar tar upp var lösa kvistar faktiskt får eldas.

Mossa, tång och julgrönt

Mossa och lav som inte är fridlysta får plockas i små mängder för eget bruk utan att du frågar. Plockning i större skala, till exempel för att sälja på en julmarknad, kan kräva både markägarens tillstånd och samråd med länsstyrelsen.

Tång och alger som inte är fridlysta får oftast plockas i små mängder för eget bruk. Skär av dem i stället för att dra upp hela växten. Mer än ett par nävar död tång till trädgården kräver markägarens tillstånd.

Vilda frukter är det mer generöst med. Du får plocka slånbär, havtorn och vilda hallon om de inte växer på någons tomt eller i en plantering. På en övergiven tomt utan byggnader är förvildade äpplen och körsbär fria att ta. Finns det hus eller staket, hur igenvuxna de än är, är det fortfarande en tomt.

En julgran eller granris från någon annans skog räknas som ett växande träd eller dess grenar, och det är åtminstone åverkan.

Stenar, fossil och strandfynd

Sten står på brottsbalkens lista, så att samla sten kräver markägarens tillstånd. Men Naturvårdsverket säger att det kan vara godtagbart att plocka upp en enstaka lös sten. Att bryta loss sten från berggrunden omfattas aldrig.

Länsstyrelsen Gotland tillämpar samma logik på fossil på kalkstensöarna. Att knacka loss fossil ur berget är förbjudet. Ett enstaka fossil som minne, utan ekonomiskt värde, får följa med hem. För att samla för försäljning krävs att både markägaren och länsstyrelsen går med på det.

På stranden får stenar, snäckskal, vass och pinnar tas i små mängder, enligt Naturskyddsföreningens tidning. Ingen källa vi hittat tar upp drivved direkt. I praktiken behandlas lösa bitar som nedfallna grenar, medan hela stockar kan vara någons virke – låt dem ligga.

En skarp gräns: ta aldrig stenar från ett röse, en stensättning eller något med en kulturhistorisk skylt. Kulturmiljölagen förbjuder att flytta, ta bort eller skada en fornlämning utan tillstånd, och vissa ser inte ut som något mer än en stenhög.

Horn, ägg och döda djur

• Fällhorn är inte reglerade i lag, och ingen domstol har prövat frågan. Naturvårdsverket har sagt att ett fällt horn inte längre är vilt och kan jämföras med spillning, som vem som helst får plocka upp. Ett horn som sitter kvar på en skalle är en annan sak: enligt Jägareförbundet tillhör det jakträttshavaren eller staten.
• Vilda fåglars ägg får inte samlas, inte ens tomma, och bon får inte tas bort. Det står i artskyddsförordningen.
• En död björn, varg, järv, lo, utter, örn, falk eller någon av flera ugglearter tillhör staten. Fyndet ska anmälas till polisen så snart som möjligt. Fjädrar, klor och skallar ska ligga kvar.

Det här ändras 1 november 2026

En ny nationell lista över fridlysta arter börjar gälla 1 november 2026 (SFS 2026:1504). Vår guide till bärplockning förklarar de fyra skyddsnivåerna. För den som plockar i naturen flyttas tre växter:

Begränsat skydd innebär att du får plocka växten, men inte gräva eller dra upp den med rötterna och inte samla in den för försäljning. För mistel finns en hake. Naturvårdsverkets vägledning, skriven före reformen, säger att du behöver markägarens tillstånd eftersom misteln växer på någons träd. De nya reglerna låter också markägare skörda den för försäljning när det skyddar värdträdet. Så tolka inte 1 november som “fri mistel åt alla”.

Misstag att undvika

• Att behandla nötter som bär. Brottsbalken nämner nötter. Den nämner inte bär.
• Att bryta björkkvistar till en basturuska eller en midsommarstång. Löv och kvistar från ett växande träd kräver tillstånd.
• Att gräva upp ramslök, pepparrot eller en vacker växt till trädgården hemma.
• Att elda upp ett vindfälle eller bygga ett vindskydd av det.
• Att fylla en hink med strandstenar eller gotländska fossil. Ett minne godtas; att samla gör det inte.
• Att tro att plockade örter kan säljas skattefritt. Skattefriheten på 12 500 kr gäller bara vilda bär, svamp och kottar.
• Att använda fel lista för datumet. Före 1 november gäller den gamla listan; från 1 november den nya.

Praktisk information

Vanliga frågor

Får man plocka ramslök i Sverige?

Ja, i större delen av Sverige får du plocka ramslöksblad enligt allemansrätten, så länge du inte gräver upp lökarna och plockar måttligt. Till och med 31 oktober 2026 är ramslök helt fridlyst i Blekinge; från 1 november har den begränsat skydd i Kalmar och Stockholms län, där plockning är tillåten men inte uppgrävning och försäljning. Kolla reservatsregler och lukta på varje blad.

Får man plocka hasselnötter i Sverige?

Bara några från marken. Nötter och ollon ingår inte i allemansrätten: brottsbalken räknar nötter som tas från växande träd som åverkan, ett brott som straffas med böter. Naturvårdsverket godtar en mindre mängd hasselnötter som plockas upp från marken. För något mer än så, eller direkt från trädet, frågar du markägaren – de flesta säger ja.

Får man ta stenar, snäckskal eller drivved från stranden?

I små mängder, ja. Att samla sten kräver markägarens tillstånd, men en enstaka lös sten eller ett fossil som minne utan ekonomiskt värde är godtagbart, och snäckskal i små mängder går bra. Bryt aldrig loss sten eller fossil ur berggrunden, och ta aldrig stenar från ett röse eller en annan fornlämning. Naturreservat kan förbjuda även enstaka stenar.

Får jag behålla ett älghorn som jag hittar i skogen?

Troligen, men rättsläget är oklart. Ingen lag reglerar fällhorn och ingen domstol har prövat frågan; Naturvårdsverket har sagt att ett fällt horn inte längre är vilt och kan plockas upp som spillning. Ett horn som sitter kvar på en skalle tillhör jakträttshavaren eller staten. En död björn, varg, lo eller örn tillhör staten och ska anmälas till polisen.

Får man skära björkkvistar eller plocka granskott?

Inte utan tillstånd. Enligt brottsbalken är det ett brott att ta kvistar, grenar, löv, bark, näver eller kåda från ett växande träd, och Naturvårdsverket säger att granskott ligger utanför allemansrätten. Torra kvistar, grenar och kottar som ligger på marken får du ta fritt. En basturuska eller en flaska granskottssirap börjar alltså med en knackning på markägarens dörr.

Får man plocka mistel i Sverige?

Inte före 1 november 2026: misteln är helt fridlyst i hela landet, och inte ens bär som ligger på marken får tas. Från 1 november får den begränsat skydd, som tillåter plockning men förbjuder uppryckning och insamling för försäljning; Naturvårdsverkets vägledning säger också att du behöver markägarens tillstånd, eftersom misteln växer på någons träd. Markägare får under vissa villkor skörda den för försäljning.

Får jag ta mossa och lav till juldekorationer?

Lite, ja. Mossa och lav som inte är fridlysta får enligt Naturvårdsverket plockas i små mängder för eget bruk utan att du frågar markägaren. Plockning i större skala, till exempel för försäljning på en marknad, kan kräva både markägarens tillstånd och samråd med länsstyrelsen. Låt sådant som växer på träd i naturreservat vara, och plocka aldrig en hel fläck ren.

Relaterade guider

• Allemansrätten förklarad: hela allemansrätten, inte bara vad du får ta
• Plocka bär i Sverige: de fyra skyddsnivåerna och den skattefria gränsen på 12 500 kr
• Plocka svamp i Sverige: artbestämning och de arter som kan döda
• Lägereldar och eldningsförbud: var dina nedfallna kvistar faktiskt får brinna
• Fritt fiske i Sverige: den andra maten som naturen ger utan fiskekort

Fakta kontrollerade 2026-09-24. Källor: Sveriges riksdag, Regeringen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Gotland och Skåne, Giftinformationscentralen och Naturskyddsföreningen. Hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.