En svensk godisvägg ser bekant ut tills du kommer fram till de svarta lådorna. Det här är en guide till vad som finns i dem: godissorterna, vad namnen på chokladen betyder juridiskt, polkagrisstaden Gränna och hur du får hem allt.
När du behöver det här
Du står vid en lösgodisvägg och hälften av lådorna är ett mysterium. En svensk vän har just bjudit dig på en svart godisbit och studerar din min. Du kör längs Vättern och ser skyltar mot Gränna. Eller så vill du ta med en påse hem och undrar om den klarar resan – eller tullen.
Varför svenskar äter godis på lördagar, och hur skopan, vågen, prisskylten och allergenfrågorna fungerar, tar vi upp i guiden om lördagsgodis och lösgodisrutinen. Den här sidan handlar om själva godiset.
Godissorterna på väggen
Lösgodiset kom till svenska butiker på 1980-talet, och enligt Nordiska museet äter svenskar i dag ungefär 17–18 kg godis per person och år. Utbudet är i stort sett detsamma i alla svenska städer. Det delas in i några familjer, och skyltarna på lådorna anger dem ofta:
| Sort | På skylten | Vad du kan vänta dig |
|---|---|---|
| Saltlakrits | saltlakrits, salmiak | Svart eller mörkgrå, skarpt salt; från mild till mycket stark |
| Söt lakrits | lakrits | Mjuk och söt; den snälla änden av de svarta lådorna |
| Surt godis | sura, surt godis | Gelébitar med surt socker; ofta mycket sura |
| Skumgodis | skumgodis | Lätt, marshmallowliknande |
| Gelé och vingummi | gelé, vingummi | Sega fruktbitar, ofta med gelatin |
| Kola | kola | Mjuk eller seg karamell |
| Choklad | choklad | Bitar och fyllningar; innehåller mjölk |
Det är lakritsen och syrligheten som överraskar de flesta besökare. Smaka en bit av varje svart sort innan du tar en hel handfull – styrkan på salmiaken varierar mycket och de starkaste är en smak man får vänja sig vid.
Två saker om ingredienserna spelar roll för många. Gelatin är vanligt i gelégodis och skumgodis, och det hör inte till de fjorton allergener som en butik måste deklarera, så ingen är skyldig att märka ut det vid lådan. Chokladbitar innehåller mjölk. Spelar något av det roll för dig, fråga personalen innan du skopar eller köp förpackat godis med ingrediensförteckning – våra guider om halalmat i Sverige och allergener och lördagsgodis går djupare.
Saltlakrits och hälsan
Lakrits har varit populärt i hela Norden sedan slutet av 1800-talet, och Finland är känt för sin tillverkning. Den salta varianten, saltlakrits, smaksätts oftast med salmiak, alltså ammoniumklorid.
Lakrits innehåller också glycyrrhizinsyra, som i större mängder påverkar kroppens saltbalans. Livsmedelsverket har inget gränsvärde, men rådet är tydligt:
| Livsmedelsverkets råd om lakrits | Varför |
|---|---|
| Känsliga personer som äter omkring 50 g lakritsgodis eller mer om dagen riskerar biverkningar | Vätskeansamling, höjt blodtryck, belastning på hjärtat |
| Möjliga känsliga grupper: högt blodtryck, hjärtsvikt, njursjukdom, graviditet | Större effekt vid lägre doser |
| Barn under fem år bör inte äta lakrits eller salmiak regelbundet | Några bitar då och då går bra |
Förpackad lakrits måste märkas med “innehåller lakrits” när halten glycyrrhizinsyra når 100 mg/kg, och få en varning för personer med högt blodtryck vid 4 g/kg. En lösgodislåda har ingen sådan varning, så den starkaste salmiaken kan ligga i en omärkt låda.
Surt godis har sitt eget pris: 1177 nämner surt godis som en orsak till syraskador på tandemaljen. Ät upp påsen vid ett tillfälle i stället för att småäta, och ge tänderna två timmar emellan.
Choklad: namnen är lag
Namnen på svenska chokladförpackningar är juridiska kategorier, fastställda i Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2003:13, som genomför ett EU-direktiv. Det är inga reklamord:
| Beteckning | Minsta innehåll |
|---|---|
| Mörk choklad | 35 % kakaotorrsubstans totalt, varav 18 % kakaosmör |
| Mjölkchoklad | 25 % kakaotorrsubstans totalt, 14 % mjölktorrsubstans, 3,5 % mjölkfett |
| Gräddchoklad | Mjölkchoklad med minst 5,5 % mjölkfett |
| Vit choklad | 20 % kakaosmör, 14 % mjölktorrsubstans |
Choklad får innehålla upp till 5 % andra vegetabiliska fetter än kakaosmör, men då måste förpackningen ange “Innehåller också andra vegetabiliska fetter än kakaosmör”.
Polkagris och Gränna
Polkagrisen är det enda svenska godiset med en hemstad. Det är en pepparmintskaramell av socker, vatten och ättika: en del av massan färgas röd, resten smaksätts med pepparmintolja och bearbetas tills den blir vit, och resultatet blir den välkända randiga stången.
Staden är Gränna, på Vätterns östra strand ungefär 40 km norr om Jönköping. Greve Per Brahe den yngre gav den stadsprivilegier 1652 som “Brahe-Grenna” och lade ut torget samma år. Gränna har hört till Jönköpings kommun sedan 1971 och är känt för sin fruktodling lika mycket som för godiset. Färjorna till Visingsö går från hamnen.
Godisets historia är dokumenterad:
- 1859: Den 10 januari gav magistraten i Gränna änkan Amalia Eriksson tillstånd att baka och tillverka “så kallade polkagrisar”. Namnet är första gången belagt i det dokumentet.
- Strax därefter: hon gjorde godiset i långa stänger, först bara till helger och högtider, och andra bagare i Gränna följde efter.
- Fram till 1945: dottern Ida fortsatte tillverkningen.
- 1997: en bronsstaty av Amalia Eriksson restes i staden.
Om hon uppfann godiset eller bara var först med att sälja det är oklart; Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) skriver bara att hon var den första som tillverkade polkagrisar för försäljning. I dag är polkagrisen Grännas kännetecken, och på flera bagerier kan du se när de drar den.
Äkta Gränna Polkagrisar är en skyddad geografisk beteckning inom EU: minst ett led i tillverkningen måste ske i området. Skyddet gäller det namnet, inte ordet polkagris, så en randig stång som säljs någon annanstans kommer inte nödvändigtvis från Gränna.
Ta med godis hem
Inom EU är det enkelt. Varor som du köper för eget bruk i ett EU-land beskattas inte igen i ett annat, och mat för eget bruk får föras fritt mellan medlemsländerna.
För länder utanför EU – även Norge, Schweiz och Storbritannien – avgör det landets tullregler. Mjölk i choklad och gelatin i gelégodis är de ingredienser som regler om animaliska produkter troligast tittar på, så kontrollera med tullmyndigheten hemma innan du packar. Att ta med mat in i Sverige är en annan fråga, som vi tar upp i guiden om tullfria mängder till Sverige.
Inför själva resan:
- Förslut lösgodiset i en påse eller burk; i papperspåsen torkar det eller klibbar ihop.
- Håll choklad borta från varma bilar och incheckat bagage på sommaren.
- På en lång resa klarar sig förpackat godis bättre än lösgodis.
Praktisk information
| Vad | Bra att veta |
|---|---|
| Pris på lösgodis | Efter vikt; butiken måste visa ett jämförpris per kilo, ofta anslaget per hekto (100 g) – multiplicera med tio. Inget belopp här: priserna varierar mellan butiker och veckans kampanjer |
| Förpackat godis | Hyllpris plus jämförpris i kr/kg |
| Märkning av lakrits | “Innehåller lakrits” från 100 mg/kg glycyrrhizinsyra; blodtrycksvarning från 4 g/kg; inte på lösgodislådor |
| Barn under fem år | Ingen regelbunden lakrits eller salmiak |
| Gränna | Ungefär 40 km norr om Jönköping på Vätterns östra strand; färja till Visingsö |
| Ta med godis hem | Ingen ytterligare skatt inom EU för eget bruk; utanför EU gäller ditt lands regler |
Vanliga frågor
Vad är saltlakrits?
Saltlakrits är lakritsgodis smaksatt med salmiak, saltet ammoniumklorid, och smakar skarpt salt snarare än sött. Det är vanligt i hela Norden. I vanliga mängder går det bra för vuxna, men Livsmedelsverket säger att barn under fem år inte bör äta lakrits eller salmiak regelbundet. Smaka en bit innan du skopar upp en handfull.
Vilka sorters godis finns i ett svenskt lösgodis?
Räkna med gelébitar och vingummi, mycket sura sockrade gelébitar, mjukt skumgodis, chokladbitar, kola och flera nyanser av lakrits, från söt till kraftigt salt. Det är lakritsen och syrligheten som överraskar de flesta besökare. Mycket gelégodis innehåller gelatin och chokladen innehåller mjölk, så fråga personalen om något av det spelar roll för dig.
Vad är polkagris?
Polkagris är en pepparmintskaramell av socker, vatten och ättika, delvis färgad röd och i övrigt dragen vit, oftast såld som randiga stänger. Amalia Eriksson i Gränna var den första som tillverkade den för försäljning, med tillstånd från staden 1859. Äkta Gränna Polkagrisar är ett namn som är skyddat inom EU.
Är Gränna värt ett stopp?
Reser du längs Vättern är Gränna en liten stad ungefär 40 km norr om Jönköping, grundad 1652 av greve Per Brahe den yngre. Den är känd som polkagrisstaden och för sin fruktodling, och färjorna till Visingsö går från hamnen. På flera bagerier kan du se hur polkagrisarna dras för hand.
Kan jag ta med svenskt godis hem?
Ja. Inom EU beskattas godis för eget bruk inte igen, och mat för eget bruk får föras fritt mellan medlemsländerna. För länder utanför EU, även Norge, Schweiz och Storbritannien, avgör det landets tullregler. Mjölk i choklad och gelatin i gelégodis är de ingredienser som regler om animaliska produkter troligast tittar på, så kontrollera innan du packar.
Är svensk lakrits farlig att äta?
I normala mängder är den inte det. Livsmedelsverket säger att känsliga personer som äter omkring 50 gram lakritsgodis eller mer om dagen riskerar höjt blodtryck, och nämner personer med högt blodtryck, hjärtsvikt eller njursjukdom samt gravida som möjliga känsliga grupper. Förpackad lakrits med hög halt glycyrrhizin måste ha en varning; lösgodislådor har det inte.
Vad betyder gräddchoklad?
Gräddchoklad är en juridisk beteckning i Sverige för mjölkchoklad med minst 5,5 procent mjölkfett. Även andra namn är reglerade: mörk choklad måste innehålla minst 35 procent kakaotorrsubstans, mjölkchoklad minst 25 procent och vit choklad minst 20 procent kakaosmör. Namnet på förpackningen säger alltså något konkret om innehållet.
Relaterade guider
- Lördagsgodis – varför svenskar äter godis på lördagar och hur väggen, priset och allergenfrågorna fungerar.
- Svenska matvaror att prova – fler upptäckter i mataffären utöver godishyllan.
- Svenska souvenirer – annat som är värt att ta med hem.
- Påsk i Sverige – årets största godishögtid.
- Jönköping och Vättern – trakten runt Gränna.
Fakta kontrollerade 2026-09-25. Källor: Livsmedelsverket, 1177, EU-förordning 1169/2011, Jönköpings kommun, Tekniska museet, SKBL, Nordiska museet och Europeiska kommissionen – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Inga varumärken, butiker eller priser publiceras. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.