Skulpturen utanför en svensk skola eller mosaiken på en station är sällan en slump. Här får du veta hur enprocentsregeln egentligen fungerar, vad som ändrades 2026 och hur du själv hittar konsten.
När du behöver det här
Du har lagt märke till att svenska sjukhus, skolor, äldreboenden och stationer har riktiga konstverk, och undrar vem som har betalat för dem. Kanske vill du gå en gratis konstpromenad i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund eller Umeå. Eller så har du läst att “svensk lag kräver 1 % till konst” och vill veta om det stämmer – eller så är du konstnär, arkitekt eller planerare på väg till Sverige och kommer att möta regeln i jobbet.
Vad enprocentsregeln är
Enprocentsregeln är en finansieringsprincip. När en offentlig aktör bygger nytt, bygger om eller bygger till går ungefär en procent av budgeten till konstnärlig gestaltning – konst som utformas för just den platsen. Statens konstråd, statens organ för offentlig konst, kallar den en ekonomisk princip och understryker att det aldrig har funnits en enda modell.
Idén kom från Axel Romdahl, chef för Göteborgs konstmuseum, som i en tidningsartikel 1933 hävdade att en demokratisk stat borde ta över den roll som beställare som furstar och kyrkan en gång hade haft. En statlig utredning följde, och 1937 antog riksdagen proposition 1937:157. Det beslutet slog fast finansieringsprincipen och inrättade Statens konstråd.
| År | Vad som hände |
|---|---|
| 1933 | Axel Romdahl föreslår att en andel av de offentliga byggkostnaderna avsätts till konst |
| 1937 | Riksdagen antar principen och inrättar Statens konstråd |
| 1947 | Staten slutar räkna med en procent; Statens konstråd får i stället en fast årlig budget |
| 1957 | Gotland blir den första kommunen som inför regeln |
| 1963 | Stockholms stad inför den |
| 2018 | Den nationella politiken för gestaltad livsmiljö kallar regeln “riktningsgivande” för statliga byggherrar |
| 2026 | Statens konstråd blir en del av Moderna Museet (1 januari) |
Det är en princip, inte en lag
Det är här de flesta sammanfattningar blir fel. Ingen lag kräver att någon lägger en procent på konst. Och staten själv använde procentsatsen som beräkningsregel i bara tio år, från 1937 till 1947. Sedan dess har Statens konstråd arbetat med ett årligt anslag, och statliga byggherrar ansöker hos konstrådet om konstprojekt som det finansierar helt eller delvis.
Den nationella politiken från 2018, Politik för gestaltad livsmiljö, skrev in regeln igen som riktningsgivande för statliga myndigheter. Den visar vägen; den förpliktar inte. Påståendet att “sedan 1937 får varje offentlig byggnad i Sverige 1 % till konst” låter bra, men det är inte vad källorna säger.
Vem som faktiskt tillämpar den
I dag lever regeln främst kvar i kommuner och regioner, var och en genom eget beslut i fullmäktige. Statens konstråd uppger att 41 % av Sveriges 290 kommuner och 55 % av de 21 regionerna tillämpar den. Siffrorna bygger på de senaste nationella enkäterna, så se dem som en storleksordning snarare än årets siffra.
“En procent” betyder också olika saker på olika håll:
| Variation | Hur det fungerar |
|---|---|
| Beräkningsgrund | Ungefär 30 % av kommunerna och regionerna räknar på projektets investeringsbudget, 38 % bara på byggbudgeten och några på hela investeringsbudgeten |
| Storlek | Vissa använder en halv procent eller mindre; andra lägger mer än en procent |
| Privata byggherrar | Vara kräver att byggherrar som köper kommunal mark lägger minst 1 % av markpriset på konst; Årjäng tillämpar regeln på privata företag som bygger åt kommunen |
De tre storstäderna visar spännvidden:
- Stockholm avsätter en procent till konstnärlig gestaltning vid all ny-, om- och tillbyggnad som staden själv genomför. Stockholm konst sköter uppdragen och förvaltar ungefär 430 verk på gator, torg och i parker.
- Göteborg tillämpar en procent av byggkostnaden vid stadens investeringar, enligt ett beslut i kommunfullmäktige 2013. År 2026 lämnade moderata ledamöter in en motion om att avskaffa regeln; kulturförvaltningen avrådde från det i mars 2026. Kontrollera det aktuella läget innan du hänvisar till det.
- Malmö samlar pengarna i en pott: en procent av genomsnittet av de senaste tre årens bygginvesteringar bildar en årlig konstbudget, som styrs till stadsdelar som saknar offentlig konst.
Statens konstråd nämner Gävle, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uddevalla, Uppsala och Örebro som de största kommunala beställarna, och Akademiska Hus och Trafikverket som de viktigaste statliga – vilket förklarar varför universitet och stationer så ofta har beställd konst.
Statens konstråd 2026: nu en del av Moderna Museet
Sedan 1 januari 2026 är Statens konstråd inte längre en egen myndighet. En förordning från regeringen flyttade dess uppgifter – och uppgifterna för ArkDes, centrum för arkitektur och design – till Moderna Museet och upphävde de gamla instruktionerna. Statens konstråd arbetar nu som en avdelning inom museet och behåller sin engelska webbplats under namnet Public Art Agency Sweden.
Samlingen följde med: ungefär 100 000 verk som byggts upp sedan 1937, varav mer än 80 % är placerade hos statliga myndigheter. Moderna Museet har nu tillsyn över konst som tillhör staten och hänger hos statliga myndigheter. Äldre förteckningar och guider listar fortfarande Statens konstråd som en självständig myndighet – de är inaktuella.
Så hittar du offentlig konst
Offentlig konst utomhus kostar ingenting att titta på. De användbara verktygen är alla officiella:
| Var | Verktyg | Vad du får |
|---|---|---|
| Hela landet | Statens konstråds sökning i samlingen | Sök statligt beställda verk efter ort, konstnär eller byggnad |
| Lund, Stockholm, Umeå med flera | Statens konstråds audioguide-app (iOS, Android) | Konstnärer och curatorer berättar om ungefär 50 permanenta verk, med konstpromenader i tre städer |
| Göteborg | Konstkartan | En karta över stadens offentliga konst utomhus |
| Malmö | “Upptäck den offentliga konsten i Malmö” | Stadens urval av permanenta verk med guidning |
| Stockholm | Stockholm konsts lista över konst på offentliga platser | Från Ladislav Vlnas monument över Raoul Wallenberg till nya verk längs Årstastråket |
| Lund | Skissernas museum | Det som museet kallar världens största samling av skisser till offentlig konst |
I Stockholm är tunnelbanan en egen konstrunda – konst på 94 av 100 stationer, som du ser med en vanlig SL-biljett. Vår guide till konsten i Stockholms tunnelbana har rundan.
Under den mörka delen av året, ungefär november till februari, är det bäst att lägga konstpromenaden utomhus mitt på dagen. I stora delar av landet kan snön täcka verk i marknivå och texter på socklar under vintern.
Får du fotografera den?
Ja. Enligt upphovsrättslagen får vem som helst avbilda – fotografera, teckna eller måla – konstverk som stadigvarande är placerade utomhus på allmän plats, och byggnader får avbildas fritt.
Att publicera bilderna är en annan fråga. År 2016 slog Högsta domstolen fast, i ett mål som en organisation för konstnärers rättigheter drev mot Wikimedia Sverige, att undantaget inte omfattar att göra bilder av offentlig konst tillgängliga för allmänheten i en databas på internet – oavsett om det handlar om pengar eller inte. Ska du använda bilder kommersiellt eller i stor skala på nätet, kontakta först konstnärens upphovsrättsorganisation.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Se offentlig konst utomhus | Gratis – på gator, torg och i parker |
| Statens konstråds sökning i samlingen | Gratis på nätet |
| Statens konstråds audioguide-app | iOS och Android; ingen avgift angiven på konstrådets sida (kontrollerat 2026-10-06) |
| Konsten i Stockholms tunnelbana | Priset för en SL-biljett – se guiden till tunnelbanekonsten |
| Organ för statens offentliga konst | Statens konstråd, del av Moderna Museet sedan 1 januari 2026 |
| Andel som tillämpar regeln | 41 % av kommunerna, 55 % av regionerna (Statens konstråd) |
Vanliga frågor
Vad är enprocentsregeln?
Det är en finansieringsprincip för offentlig konst: när en offentlig aktör bygger nytt, bygger om eller bygger till avsätts ungefär en procent av budgeten till konst som utformas för platsen. Den började med ett riksdagsbeslut 1937. I dag tillämpas den mest av kommuner och regioner, var och en på sitt sätt, och därför har svenska skolor, stationer och parker så ofta beställd konst.
Är enprocentsregeln en lag?
Nej. Ingen lag kräver att någon lägger en procent på konst. Riksdagen antog den som en finansieringsprincip 1937, staten slutade räkna med den 1947, och den nationella politiken kallar den sedan 2018 riktningsgivande för statliga byggherrar. Kommuner och regioner som använder den gör det genom egna beslut i fullmäktige, och de kan ändra dem när som helst.
När infördes enprocentsregeln i Sverige?
År 1937. Riksdagen antog proposition 1937:157, som byggde på en statlig utredning från 1936, och som slog fast finansieringsprincipen och inrättade Statens konstråd, statens organ för offentlig konst. Idén tillskrivs museichefen Axel Romdahl, som föreslog den 1933. Gotland blev den första kommunen som införde regeln, 1957, och Stockholms stad följde efter 1963.
Hur hittar jag offentlig konst i en svensk stad?
Använd de officiella kartorna och listorna. Göteborg publicerar Konstkartan, en karta över offentlig konst utomhus; Malmö har sidor där du kan upptäcka stadens offentliga konst; Stockholm konst listar stadens verk på offentliga platser. Statens konstråd har en sökning i samlingen och en audioguide-app för iOS och Android med konstpromenader i Lund, Stockholm och Umeå. I Stockholm är tunnelbanestationerna en egen konstrunda.
Får man fotografera offentlig konst i Sverige?
Ja. Upphovsrättslagen tillåter alla att avbilda konstverk som stadigvarande är placerade utomhus på allmän plats, och byggnader får avbildas fritt. Att publicera är en annan fråga: 2016 slog Högsta domstolen fast att undantaget inte omfattar att göra bilder av offentlig konst tillgängliga för allmänheten i en databas på internet. Vid kommersiell användning eller användning i stor skala på nätet, kontakta konstnärens upphovsrättsorganisation.
Vad hände med Statens konstråd?
Sedan 1 januari 2026 är det en del av Moderna Museet. En förordning från regeringen flyttade konstrådets uppgifter, och ArkDes uppgifter, till museet och upphävde den gamla instruktionen. Det finns kvar som en avdelning under namnet Statens konstråd och behåller sin engelska webbplats som Public Art Agency Sweden. Samlingen på ungefär 100 000 verk, främst placerade hos statliga myndigheter, följde med.
Relaterade guider
- Konsten i Stockholms tunnelbana – Sveriges största sammanhängande konstrunda, på en enda tunnelbanebiljett
- Lund – Skissernas museum och en konstpromenad med audioguide i samma stad
- Svensk design – där samma idéer möter butiker och museer
- Gratis museer i Stockholm – bland annat Moderna Museets gratistider
- Göteborg – en stad med en egen karta över konst utomhus
Fakta kontrollerade 2026-10-06. Källor: Statens konstråd (Moderna Museet), regeringens förordning med instruktion för Moderna Museet, Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad, upphovsrättslagen och Högsta domstolen – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Kommunala regler bygger på beslut i fullmäktige och kan ändras. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.