Plastpåseskatten: därför har svenskar med sig egen kasse

Skatten är borta, men vanan finns kvar. Här får du veta vad skatten var, varför Sverige slopade den, vad en kasse kostar i kassan i dag och de två tillfällen (bemannad kassa och självbetjäningskassa) då det faktiskt spelar roll för dig.

När du behöver det här

Du stöter på frågan inom en timme efter ditt första besök i mataffären. Kassören har scannat klart och frågar “Vill du ha en påse?”, och ett ja lägger till några kronor på kvittot. Eller så står du vid en självbetjäningskassa, skärmen ber dig scanna dina kassar och du inser att stället med kassar bredvid dig är varor, inte en gratis service.

Det spelar också roll före resan. Läser du en guide som säger att Sverige har en skatt på 3 kr per plastkasse och att en kasse kostar 7 kr, så är den skriven mellan 2020 och 2024. Och om du flyttar hit förklarar det varför alla svenskar verkar äga tre tygkassar.

Skatten är borta: se upp med gamla uppgifter

Sverige har inte längre någon skatt på plastbärkassar. Den gällde från 1 maj 2020 och upphörde 1 november 2024, efter att riksdagen hade beslutat att avskaffa den. Skatteverket meddelade slutdatumet i september 2024, och i lagregistret står lagen som upphävd genom SFS 2023:802.

Mycket innehåll på engelska har inte hängt med. Resesidor, forumsvar och en del budgetguider beskriver fortfarande skatten som gällande. Nämner en källa en skatt på 3 kr per kasse utan att säga att den har upphört, kontrollera då datumet: källan är äldre än november 2024.

Det som inte försvann är avgiften. Svenska butiker säljer fortfarande bärkassar i stället för att dela ut dem, eftersom det är deras egen prissättning och inget lagkrav kopplat till den gamla skatten. Det praktiska rådet är alltså detsamma: ta med en kasse.

Vad skatten var

Lagen hette lag (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Den omfattade alla bärkassar som till mer än en försumbar del var gjorda av plast, och den hade två skattesatser:

Butikerna förde över kostnaden på kunderna. Enligt SVT:s rapportering gick priset på en bärkasse i mataffären från ungefär 4 kr till ungefär 7 kr när skatten infördes. Naturvårdsverket påpekar att butikerna också började ta betalt för de tunnaste påsarna, även de som används för lösvikt av frukt och grönsaker.

Syftet var ett EU-mål. EU begränsar förbrukningen av tunna plastbärkassar (15–50 mikrometer tjocka) till 40 per person och år, och medlemsländerna kan nå målet antingen genom att hålla förbrukningen under taket eller genom att se till att kassarna inte delas ut gratis i kassan. Sverige valde en skatt för att komma dit.

Varför Sverige slopade den

Skatten fungerade snabbare än väntat. Naturvårdsverkets siffror för tunna bärkassar säger det mesta:

I september 2023 föreslog regeringen, i en budgetöverenskommelse med Sverigedemokraterna, att skatten skulle slopas. Motiveringen: svenskarna använde färre än 20 kassar om året, långt under EU:s tak på 40, så skatten behövdes inte längre, och den medförde egna kostnader, till exempel administration och möjligen en ökad användning av andra slags påsar. Regeringen tillade att den skulle följa förbrukningen noga. Riksdagen sa ja, och skatten upphörde 1 november 2024.

Vad som hände sedan

Kassarna blev billigare och folk köpte fler av dem, men inte dramatiskt många fler. Ett år efter avskaffandet rapporterade SVT att kassarna var tillbaka på ungefär 4 kr och att ICA och Coop hade sett försäljningen av plastkassar öka med ungefär 50 procent, och Axfood (Willys, Hemköp) med ungefär 30 procent. Axfood påpekade också att andelen plastkassar fortfarande ligger långt under nivån före skatten.

Naturvårdsverkets räkning för 2025 bekräftar bilden: 23 tunna kassar per person, upp från 19 och den högsta nivån sedan 2020. Sverige når fortfarande EU-målet med god marginal, och myndigheten säger att det återstår att se om det är en bestående trend. De mycket tunna fruktpåsarna ökade också, till 15 per person, men det är fortfarande långt under 2020 års 48.

För din del är slutsatsen enkel. Regeln ändrades, kassan gjorde det inte: en bärkasse kostar fortfarande pengar, och de flesta svenskar har fortfarande med sig en egen.

Kassen i kassan

Så här går det till, och så hanterar du det.

1. I en bemannad kassa frågar kassören “Vill du ha en påse?” Svara “nej tack” om du har en egen kasse, eller “ja, en påse”. Kassen läggs till på kvittot.
2. Vid en självbetjäningskassa hänger kassarna på ett ställ vid kassan. Ta en och scanna den som vilken vara som helst, eller ta med en egen och hoppa över steget. Går du därifrån med en oscannad kasse har du gått med en obetald vara, och kvittokontroller vid utgångsspärrarna är rutin. I självbetjäningskassor i Sverige ser du hur de fungerar.
3. Vid frukt och grönt är det sedan skatten upphörde butikens sak om den tunna fruktpåsen kostar något. Titta på skylten vid hållaren.
4. Papper eller plast? Papperskassar har aldrig beskattats och finns bredvid plastkassarna i många kassor. Pris och utbud varierar mellan butiker.

Några saker gör livet enklare under en längre vistelse:

• Packa ner en hopvikbar kasse i dagväskan. Den räcker till mataffären, Systembolaget och marknadsstånd.
• Mataffärerna säljer stadigare återanvändbara kassar i kassan om du stannar ett tag.
• Handlar du med självscanning kan du lägga din egen kasse i vagnen och packa medan du scannar.
• När en plastkasse är utsliten ska den till återvinningen av plastförpackningar. Använd den inte till matavfall där kommunen använder papperspåsar för matavfall; återvinning i Sverige förklarar kärlen.

Regler som fortfarande gäller

Skatten är borta, men kassarna är inte oreglerade. De här reglerna gäller företagen, inte kunderna:

• EU-målet finns kvar. Taket på 40 kassar gäller nu genom EU:s förordning 2025/40 om förpackningar, för 2025 och varje år därefter. Mycket tunna fruktpåsar (under 15 mikrometer) och tjocka kassar (50 mikrometer eller mer) omfattas inte av målet.
• Butiker måste informera. Enligt Naturvårdsverket måste butiker och restauranger som säljer eller delar ut plastbärkassar informera kunderna om kassarnas miljöpåverkan.
• Producenter rapporterar. Den som tillverkar eller importerar plastbärkassar måste rapportera antalet till Naturvårdsverket senast 31 mars varje år.

Inget av detta skiljer sig mellan turister, EU-medborgare och folkbokförda. Alla betalar butikens pris i kassan, och det har aldrig funnits någon återbetalning av skatten för besökare.

En ärlig reservation: förbrukningen ökade 2025, och regeringen har sagt att den ska följa utvecklingen. Ett nytt styrmedel är möjligt om trenden håller i sig. Den här sidan beskriver reglerna som de såg ut vid kontrollen 2026-10-14.

Misstag att undvika

• Att utgå från att kassarna är gratis för att de är det hemma. Säg “nej tack” eller ta med en egen.
• Att tro att skatten fortfarande gäller. Den upphörde 1 november 2024; lita på källor som är daterade efter det.
• Att glömma att scanna kassen i självbetjäningskassan och sedan bli stoppad vid kvittospärren.
• Att köpa en ny kasse vid varje besök under två veckor med självhushåll. Behåll en och använd den igen.
• Att lägga matavfall i en bärkasse där kommunen använder papperspåsar för matavfall.

Praktisk information

Vanliga frågor

Har Sverige fortfarande skatt på plastkassar?

Nej. Skatten på 3 kr per plastbärkasse, som infördes 1 maj 2020, avskaffades 1 november 2024 efter ett riksdagsbeslut. Butikerna tar fortfarande betalt för kassar, eftersom försäljningen är deras egen policy, men priset innehåller inte längre någon skatt. Sidor som nämner en skatt på 3 kr eller en kasse för 7 kr beskriver åren 2020 till 2024.

Hur mycket kostar en bärkasse i Sverige?

En plastbärkasse kostar ungefär 4 kr i svenska mataffärer sedan slutet av 2025, ned från ungefär 7 kr när skatten gällde. Varje butik sätter sitt eget pris, och papperskassar säljs oftast bredvid plastkassarna. Stadigare återanvändbara kassar kostar mer. Inget är gratis i kassan, så det billigaste är att ta med en egen kasse.

Är plastkassar gratis i svenska butiker?

Bärkassar i kassan är inte gratis i svenska mataffärer; du betalar några kronor per kasse. De tunna påsarna för lösvikt av frukt och grönsaker är ett separat fall: när skatten gällde kostade även de pengar, och sedan november 2024 är det upp till varje butik. Titta på skylten vid hållaren innan du drar några slutsatser åt något håll.

Varför avskaffade Sverige plastpåseskatten?

Skatten infördes för att nå EU:s tak på 40 tunna plastbärkassar per person och år. År 2023 använde svenskarna färre än 20, så regeringen menade att skatten inte längre behövdes och att den medförde egna kostnader. Avskaffandet ingick i en budgetöverenskommelse med Sverigedemokraterna, och riksdagen lät skatten upphöra 1 november 2024.

Började folk använda fler plastkassar när skatten försvann?

Ja, till viss del. Naturvårdsverket räknade 23 tunna bärkassar per person 2025, upp från 19 år 2024, och handlarna rapporterade att försäljningen ökat med ungefär 30 till 50 procent. Det är ändå långt under 2019 års 74 per person och väl under EU:s tak på 40.

Betalar turister samma pris för kassar som de som bor här?

Ja. Priset på kassen sätts av butiken och tas ut av alla i kassan, oavsett om du är turist, EU-medborgare eller folkbokförd i Sverige. Det har aldrig funnits någon återbetalning för besökare, och sedan november 2024 finns det ändå ingen skatt kvar att få tillbaka.

Relaterade guider

• Svenska mataffärer förklarade: kedjorna där du möter frågan om kasse varje dag
• Handla i Sverige: vad mer som läggs till i kassan, från pant till medlemspriser
• Självbetjäningskassor i Sverige: hur du scannar kassen och tar dig igenom utgångsspärren
• Pant på flaskor och burkar: den andra lilla avgiften på kvittot, och hur du får tillbaka den
• Återvinning i Sverige: vart utslitna kassar och förpackningar tar vägen
• Matpriser i Sverige: vad en matkasse faktiskt kostar

---

Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Skatteverket, Sveriges riksdag (lag 2020:32, SFS 2023:802, förordning 2022:1274), Regeringen, Naturvårdsverket, Europeiska kommissionen och SVT. Hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.