Raderna av dockskåpsstora, målade stugor som du ser från tåget är koloniträdgårdar, en svensk institution sedan 1895. Här får du veta vad de är, om du får gå in, var du ser de finaste och varför folk köar i tio år för en.
När du behöver det här
Kanske har du sett rader av små trädgårdsstugor från pendeltåget eller en park och undrat vad det är. Kanske vill du ta en lugn sommarpromenad i Stockholm eller Malmö som inte kostar något, men är osäker på om du får gå in genom grinden. Eller så ska du flytta till Sverige och drömmer om en egen kolonistuga, eller så har någon erbjudit dig att hyra en över en helg.
Vad en kolonilott är
En koloniträdgård är ett område med små trädgårdslotter, och varje lott är en kolonilott. Modellen är nästan densamma överallt: kommunen arrenderar ut marken till en lokal förening, föreningen fördelar lotterna till sina medlemmar, och medlemmarna äger den stuga som står på lotten. Det finns ingen nationell lag om koloniträdgårdar. De bindande reglerna är kommunens arrendeavtal, detaljplanen och föreningens stadgar.
Det finns två sorters lotter:
| Odlingslott | Stuglott | |
|---|---|---|
| Vad som finns på den | Bara odlingsbäddar, ingen stuga | Trädgård plus en liten stuga |
| Typisk storlek | 20–200 m² (Malmö) | Ungefär 200–300 m² (Malmös klassiska kolonier) |
| Stugans storlek | Ingen stuga | Ofta 14–20 m²: till exempel 14 m² plus en veranda på 6 m² och ett förråd på 3 m² i Eriksdalslunden i Stockholm, upp till 20 m² i Malmös kvarterskolonier |
| Vem äger vad | Lotten arrenderas | Lotten arrenderas, stugan ägs av medlemmen |
| Bo där | Nej | Inte permanent – i Malmö är det förbjudet |
De flesta stugor är trädgårdsstugor, inte sommarhus. Många har vatten bara under odlingssäsongen (i Malmö april till oktober), och ändringar av en stuga kräver oftast skriftligt godkännande från föreningens styrelse, plus bygglov från kommunen där det behövs.
I dag har riksorganisationen Koloniträdgårdsförbundet (grundat 1921) 236 medlemsföreningar med ungefär 24 400 kolonister, från Boden i norr till Ystad i söder.
En kort historik: från arbetarträdgårdar till köer
Rörelsen kom till Sverige från Danmark och Tyskland i slutet av 1800-talet. Sveriges första koloniförening var Pildammskolonin i Malmö, grundad 1895. Den finns inte längre, så de äldsta områdena som fortfarande används är Citadellet i Landskrona (1904) och Söderbrunn i Stockholm (1905).
Målet var socialt. Fabriksarbetare bodde i trånga och dragiga lägenheter i städerna, och en lott gav dem frisk luft, en plats där barnen kunde leka och någonstans att odla mat. I Stockholm var drivkrafterna Anna Lindhagen, sjuksköterska och politiker som kom hem inspirerad från Köpenhamn 1903, och bankkassören Anna Åbergsson. Deras förening bildades 1906. Under båda världskrigen stod kolonilotterna för en betydande del av stadsbornas mat.
| År | Milstolpe |
|---|---|
| 1895 | Pildammskolonin, Malmö: Sveriges första koloniförening (finns inte längre) |
| 1904 | Citadellet, Landskrona |
| 1905 | Söderbrunn, Stockholm |
| 1906 | Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm bildas, Eriksdalslunden anläggs |
| 1918 | Första numret av tidningen Koloniträdgården |
| 1921 | Koloniträdgårdsförbundet grundas |
Får man gå igenom ett koloniområde?
Oftast, ja. Stockholms parkpolicy säger att koloniområden ska vara allmänt tillgängliga, med tydliga entréer och allmänna gångar genom dem, och staden har bedömt att nästan alla dess områden är öppna för allmänheten. Eriksdalslunden på Södermalm välkomnar uttryckligen promenerande, även på hösten och vintern. Malmö avråder från höga häckar och staket mellan lotterna, så att områdena förblir öppna och synliga.
Men själva lotterna är privata trädgårdar. Allemansrätten, rätten för alla att röra sig i naturen, gäller inte i trädgårdar eller på odlad mark.
Varning: att plocka är att ta. Varje äpple, bär och blomma på en lott tillhör någon. Gå på de gemensamma gångarna och gräsytorna, håll dig borta från de enskilda lotterna och verandorna, och respektera låsta grindar och skyltar om privat område. Alla områden är inte öppna: Stockholm skrev “nästan alla”, inte alla.
Kolonister pratar ofta gärna om sina växter om du håller dig på gången och visar intresse. Ett enkelt hej räcker långt.
Var du ser koloniträdgårdar
Du hittar koloniområden i de flesta svenska städer. Här är kontrollerade och besöksvänliga ställen att börja på:
| Plats | Varför åka dit | Bra att veta |
|---|---|---|
| Eriksdalslunden, Södermalm, Stockholm | Ungefär 140 lotter i slänten ner mot Årstaviken, ett av Stockholms första områden | Promenerande välkomna året runt |
| Kolonimuseet, Eriksdalslunden | Områdets historia sedan 1906 och stadens gamla tobaksodling | Sommarhelger – se Praktisk information |
| Söderbrunn, Stockholm | Från 1905, bland de äldsta som fortfarande används | Håll dig på gångarna |
| Citadellet, Landskrona | Från 1904, vid stadens citadell – ett av Sveriges äldsta | Håll dig på gångarna |
| Almåsa fritidsby, Malmö | Malmös största koloniområde, över 600 lotter | Ett av 16 koloniområden i staden |
Tusen Trädgårdar är den bästa dagen för ett besök. Riksförbundet Svensk Trädgård och samarbetspartner har ordnat den rikstäckande dagen för öppna trädgårdar vartannat år sedan 2010. Den 28 juni 2026 deltog 1 002 trädgårdar och kolonilotter. De flesta var gratis att besöka, men större visningsträdgårdar tar sitt vanliga inträde. Bara Eriksdalslunden räknade ungefär 350 besök.
Den bästa tiden för en promenad är juli och augusti, när bäddarna är fulla och dahliorna blommar. Gå tidigt på kvällen, när ljuset är mjukt och kolonisterna sitter ute på sina verandor. På våren ser områdena kala ut, och på vintern finns det inte mycket att se utöver själva stugorna.
Att få en lott: tålamod, inte pengar (i Stockholm)
Som besökare kan du inte få en kolonilott, och den som bor här behöver tålamod. Stockholms system är ovanligt: du ställer dig i kö hos varje förening, och stugorna byter ägare till ett pris som sätts av utbildade värderingsmän, inte till högstbjudande. Stockholmsregionens koloniförbund beskriver det som nästan unikt i Sverige. I de flesta andra kommuner säljs stugorna på den öppna marknaden, så den tjockaste plånboken vinner.
Hur lång är väntetiden? Stockholmsregionens enkät till föreningarna hösten 2024 visade:
| Mått (föreningar i Stockholm, 2024) | Odlingslotter | Stuglotter |
|---|---|---|
| Köplatser jämfört med lotter | 3 250 på 3 873 | 9 040 på 3 364 |
| Genomsnittlig väntetid för dem som fått en lott | Ungefär 5 år | Ungefär 10 år |
| Inte strikt efter kötid | 32 % av föreningarna | 60 % av föreningarna |
Många står i kö hos flera föreningar, så antalet köplatser är större än antalet personer. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora: i Hässelby-Vällingby kunde man få en odlingslott på under ett år, medan Eriksdalslunden anger 15–20 år för en stuglott, ofta längre. Där är köplatsen personlig och kan inte ärvas eller överlåtas till en vän.
Andra regioner fungerar annorlunda. I Skåne är det betydligt vanligare att arrendera en odlingslott direkt från kommunen, ett år i taget, och Malmö har en egen kommunal kö. Koloniträdgårdsförbundet delar inte ut lotter – du kontaktar varje förening. Vad du än får ska du sköta den: en vanskött lott kan tas tillbaka enligt arrendereglerna.
Misstag att undvika
- Att stanna utanför för att det ser privat ut. De flesta områden är tänkta att promenera genom – håll dig bara borta från lotterna.
- Att plocka “bara ett” äpple eller en blomma. Det är någons trädgård, och allemansrätten gäller inte.
- Att boka en “kolonistuga” på nätet. Det finns ingen officiell uthyrningsmarknad. Föreningarna fördelar stugorna, i Stockholm säljs de till ett värderat pris, och i Malmö är det förbjudet att bo permanent. Du kan hamna i en stuga som föreningen aldrig har godkänt för uthyrning. För en riktig sommarstuga, se Hyra stuga.
- Att kalla Söderbrunn “Sveriges första”. Pildammskolonin i Malmö (1895) var först – Söderbrunn är ett av de äldsta som finns kvar.
- Att räkna med en nationell kö. Varje förening har sin egen lista.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Promenera genom öppna koloniområden | Gratis – håll dig på gångarna |
| Kolonimuseet, Eriksdalslunden | Säsongen 2025: 31 maj–28 september, lör–sön 13–16, fri entré; planerad nyöppning 29 maj 2027, så kolla föreningens webbplats |
| Tusen Trädgårdar | Vartannat år sedan 2010, senast 28 juni 2026 – de flesta trädgårdar gratis |
| Vattensäsong (Malmö) | April till oktober |
| Köavgift (Stockholm) | Tas ut av nästan alla stugföreningar och ungefär hälften av odlingslottsföreningarna – beloppet varierar |
| Priser på stugor | Värderat pris i Stockholm, öppen marknad på andra håll – anges inte här |
| Vem du kontaktar för en lott | Den enskilda föreningen (Stockholm, de flesta städer) eller Malmö stads kö |
Vanliga frågor
Vad är en kolonilott?
En kolonilott är en lott i en koloniträdgård som arrenderas från kommunen via en lokal förening. Vissa lotter är bara till för odling, en odlingslott, medan en stuglott också har en liten stuga som medlemmen äger. Rörelsen började i Malmö 1895, och i dag har Koloniträdgårdsförbundet 236 föreningar med ungefär 24 400 medlemmar runt om i Sverige.
Får turister gå igenom svenska koloniträdgårdar?
Oftast, ja. Stockholms parkpolicy säger att koloniområden ska vara allmänt tillgängliga, med tydliga entréer och allmänna gångar, och staden bedömde att nästan alla är öppna. Håll dig på gångarna och de gemensamma ytorna, gå inte in på enskilda lotter eller verandor och plocka aldrig något: allemansrätten gäller inte i trädgårdar. Respektera låsta grindar och skyltar.
Hur stor är en kolonistuga?
Liten. I Eriksdalslunden i centrala Stockholm tillåter arrendeavtalet en stuga på 14 m², en veranda på 6 m² och ett förråd på 3 m², i ett plan. Malmös kvarterskolonier tillåter stugor på upp till 20 m². Storleken bestäms av varje arrendeavtal och detaljplan, så den varierar, men de flesta är trädgårdsstugor snarare än sommarhus, ofta med vatten bara på sommaren.
Hur lång tid tar det att få en kolonilott i Stockholm?
Flera år. En enkät till Stockholms föreningar 2024 visade en genomsnittlig väntetid på ungefär 10 år för en stuglott och ungefär 5 år för en odlingslott, med stora skillnader mellan stadsdelarna. Eriksdalslunden på Södermalm anger 15–20 år och ofta längre. Varje förening har sin egen kö, så många står i kö hos flera.
Får man bo eller övernatta i en kolonistuga?
Inte som bostad. Malmö stad skriver att kolonistugor inte får användas för permanent boende, men i stadens djurkolonier får man bo i stugan under sommaren. Många stugor saknar vatten på vintern. Det finns ingen officiell uthyrningsmarknad, så var försiktig med annonser om “kolonistugor” på nätet och fråga om föreningen har godkänt uthyrningen.
Var kan jag se koloniträdgårdar som besökare?
I Stockholm har Eriksdalslunden på Södermalm ett kolonimuseum med fri entré på sommarhelgerna, och Söderbrunn är från 1905. Citadellet i Landskrona, från 1904, är ett av Sveriges äldsta. Jämna år öppnar dagen Tusen Trädgårdar i slutet av juni över tusen trädgårdar och lotter, de flesta gratis. Sommarkvällar är bästa tiden.
Relaterade guider
- Allemansrätten: exakt var rätten slutar vid trädgårdar och odlingar
- Svenskt föreningsliv: föreningsmodellen bakom varje koloniområde
- Hyra stuga: det rätta sättet att hyra en svensk sommarstuga
- Södermalm: stadsdelen i Stockholm där Eriksdalslunden ligger
- Midsommar i Sverige: junihelgen när kolonilotterna står i full blom
Fakta kontrollerade 2026-10-05. Källor: Koloniträdgårdsförbundet, Stockholms Koloniträdgårdar, Eriksdalslundens koloniträdgårdsförening, Malmö stad, Stockholms stad, Riksförbundet Svensk Trädgård och Naturvårdsverket – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.