Sverige har flera myndigheter som heter “ombudsman”, och de gör helt olika saker. Här får du veta vilken du ska vända dig till, vad var och en kan och inte kan göra för dig som besökare, student eller nyinflyttad, och hur du skriver ett klagomål som blir läst.
När du behöver det här
En myndighet, en polis, en domstols kansli eller en kommun har behandlat dig illa och du vill att någon oberoende tittar på det. Migrationsverket, Skatteverket eller en skolmyndighet har inte svarat på dina brev på flera månader. En butik, en förening, en hyresvärd eller en arbetsgivare har behandlat dig sämre på grund av vem du är. Eller så har en svensk vän sagt åt dig att “gå till JO” eller “anmäla till DO”, och du har ingen aning om vad det innebär.
Vad JO är
Justitieombudsmannen (JO, Riksdagens ombudsmän) är Sveriges äldsta klagomålsinstans. Den inrättades 1809 i samband med det årets regeringsform, och den första ombudsmannen valdes 1810. I dag står det i grundlagen att riksdagen väljer ombudsmän som ska utöva tillsyn över hur lagar tillämpas i offentlig verksamhet. Domstolar, myndigheter och statligt och kommunalt anställda måste lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär, och JO får ta del av deras handlingar.
Det finns fyra ombudsmän: en chefsjustitieombudsman och tre andra. De svarar inför riksdagen, inte inför regeringen. Det är hela poängen: en instans som ministrar inte kan styra och som granskar hur myndigheter, domstolar, kommuner och polis behandlar enskilda.
Det här har ändrats nyligen: Lagen om JO skrevs om 2023. Lag (2023:499) ersatte 1986 års instruktion den 1 september 2023, så äldre sammanfattningar hänvisar till paragrafer som är upphävda. Den nya lagen säger att JO särskilt ska se till att det allmänna respekterar saklighet, opartiskhet och människors grundläggande fri- och rättigheter.
JO har också mer att göra än någonsin. 2025 registrerades 15 429 tillsynsärenden, ungefär 3 700 fler än 2024, och 15 187 avslutades.
Vem JO kan och inte kan granska
| Står under JO:s tillsyn | Står utanför JO:s tillsyn |
|---|---|
| Statliga och kommunala myndigheter och deras anställda | Regeringen och enskilda statsråd |
| Domstolar, i egenskap av myndigheter | Riksdagens ledamöter |
| Andra som utövar myndighet, för den delen av sitt arbete | Ledamöter i kommun- och regionfullmäktige |
| Anställda i vissa statliga affärsverk | Justitiekanslern (JK) |
| Statligt eller kommunalt ägda bolag när de utövar myndighet eller hanterar begäran om allmänna handlingar | Privata företag, banker, försäkringsbolag, medier samt advokater och läkare i privat verksamhet |
Domstolar är ett specialfall. JO granskar dem som myndigheter, till exempel hur de har handlagt ett mål, men grundlagen säger att ingen myndighet, inte ens riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. En dom som du inte håller med om överklagar du till högre instans, inte till JO.
Vad JO kan göra, och vad JO inte kan
JO har starkare verktyg än många tror, men inte de som de flesta som klagar förväntar sig.
| JO kan | JO kan inte |
|---|---|
| Uttala att en åtgärd var olaglig, felaktig eller olämplig | Ändra ett beslut eller en dom |
| Åtala en tjänsteman för tjänstefel, som särskild åklagare | Pröva krav på skadestånd |
| Anmäla en tjänsteman för disciplinåtgärd, avsked eller avstängning | Utreda anonyma klagomål |
| Föreslå lagändringar för riksdagen eller regeringen | Ta upp saker som är äldre än två år, utan särskilda skäl |
| Förelägga en myndighet att svara vid vite på upp till 10 000 kr | Granska privata företag |
Många klagomål avslutas utan en fullständig utredning: JO avslutar dem som ligger utanför JO:s område, är äldre än två år, gäller en bedömning som myndigheten lagligt fick göra eller som myndigheten redan håller på att rätta till. JO påpekar att ett avslutat klagomål inte betyder att det var obefogat. Klagomål om långsam handläggning, obesvarade brev och otrevligt bemötande är klassiska JO-ärenden; att du inte håller med om en laglig bedömning är det inte.
Så klagar du hos JO
JO är öppet även för den som inte är svensk. Alla som anser att de själva eller någon annan har behandlats fel får klaga, och varken medborgarskap eller ålder spelar någon roll. Varken JO eller lagen om JO nämner någon avgift.
- Överklaga först om det finns ett beslut. Ett skriftligt beslut anger hur och när du kan överklaga. Gör det: JO kan inte ändra beslutet, och ett JO-klagomål stoppar inte tidsfristen.
- Välj rätt instans. Myndighet eller tjänsteman: JO. Diskriminering: DO. Vård: vårdgivaren, sedan regionens patientnämnd. Tvist med ett företag: ARN. Pengar från staten: JK.
- Kontrollera tvåårsgränsen. JO tar normalt inte upp saker som är äldre än två år.
- Skriv ner det. Använd JO:s webbformulär eller PDF-blankett. Ange myndigheten eller tjänstemannen, vad de gjorde, när och varför du anser att det var fel.
- Uppge namn och adress. JO utreder inte anonyma klagomål.
- Bifoga handlingar. Kopior av brev, beslut och mejl som visar vad som hände.
- Vänta på beslut. En jurist går igenom varje klagomål, och många avslutas utan utredning.
Två regler till är bra att känna till. Den som är frihetsberövad får skriva till JO trots eventuella begränsningar i sin brevväxling. Och i hela Sverige får du kontakta JO skriftligt på finska, meänkieli eller samiska.
JK: regeringens ombudsman
Justitiekanslern (JK) är lätt att blanda ihop med JO. JK är regeringens ombudsman: JK utövar också tillsyn över myndigheter och tjänstemän, men för enskilda handlar JK:s praktiska betydelse om pengar. JK företräder staten i skadeståndsmål och kan göra upp om ersättning, så du kan skicka en skriftlig ansökan om skadestånd direkt till JK. Säger JK nej kan du ändå gå till domstol. Eftersom JO inte prövar skadeståndskrav är det här vägen att gå när ett felaktigt beslut har kostat dig pengar.
DO: Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen. Lagen skyddar besökare lika mycket som de som bor här: den förbjuder diskriminering hos alla som tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, och när offentligt anställda har kontakt med allmänheten. Det finns sju diskrimineringsgrunder:
| Nr | Diskrimineringsgrund |
|---|---|
| 1 | Kön |
| 2 | Könsöverskridande identitet eller uttryck |
| 3 | Etnisk tillhörighet |
| 4 | Religion eller annan trosuppfattning |
| 5 | Funktionsnedsättning |
| 6 | Sexuell läggning |
| 7 | Ålder |
Du anmäler med DO:s webbformulär, som är på svenska men kan fyllas i på vilket språk som helst, eller ringer 08-120 20 700. DO prövar först om lagen är tillämplig. DO får över 3 500 anmälningar om året och väljer vilka som utreds, och försöker i första hand få till frivillig rättelse. Med ditt samtycke kan DO, eller en ideell förening som uppfyller kraven, driva ärendet i domstol åt dig. Ett företag som bryter mot förbudet betalar diskrimineringsersättning till den som har drabbats.
Håll koll på tidsfristerna. Krav utanför arbetslivet måste nå domstol inom två år från händelsen; för ett barn räknas de två åren från 18-årsdagen. Inom arbetslivet kan fristerna vara mycket kortare: DO skriver att vissa är fyra månader och några bara två veckor. Är du med i ett fackförbund ska du vända dig dit först. Tänk också på att en anmälan till DO blir en allmän handling som vem som helst kan begära ut efter en sekretessprövning, så håll dig till de fakta som behövs. Läs mer om hur offentlighetsprincipen fungerar.
BO: Barnombudsmannen
Barnombudsmannen (BO) företräder barns och ungas rättigheter enligt FN:s barnkonvention, som är svensk lag sedan 1 januari 2020. BO driver på myndigheter att tillämpa konventionen och rapporterar till regeringen varje år senast 1 april. Det som BO inte gör överraskar många föräldrar: BO får inte ingripa i enskilda ärenden. BO måste däremot anmäla till socialtjänsten om myndigheten får veta eller misstänker att ett barn far illa. Ett klagomål på hur en skola eller myndighet har behandlat ditt barn skickar du till den instansen eller till JO.
Andra vägar att klaga
| Problem | Dit vänder du dig |
|---|---|
| Vård | Först mottagningen, sedan regionens patientnämnd, som fungerar som länk till vårdgivaren; vid allvarliga händelser IVO, inom två år |
| Ett företag som inte vill rätta till något | ARN, Allmänna reklamationsnämnden, när företaget har sagt nej; inom ett år från ditt första klagomål |
| En advokat | JO kan skicka klagomålet vidare till Advokatsamfundet |
| Ett brott | Polisen, inte DO eller JO |
JO, JK, DO och BO är nationella myndigheter med säte i Stockholm. Patientnämnderna drivs av respektive region, så kontaktuppgifterna skiljer sig åt.
Praktisk information
| Instans | Hanterar | Tidsfrist | Kostnad | Kontakt |
|---|---|---|---|---|
| JO | Myndigheter, domstolars handläggning, tjänstemän | Normalt två år | Ingen avgift angiven (kontrollerat 2026-10-14) | Webbformulär eller PDF-blankett på jo.se |
| JK | Skadeståndskrav mot staten | Behandlas inte här | Ingen avgift angiven (kontrollerat 2026-10-14) | Skriftlig ansökan |
| DO | Diskriminering | Två år utanför arbetslivet; i arbetslivet kan det röra sig om veckor | Ingen avgift angiven (kontrollerat 2026-10-14) | Webbformulär, 08-120 20 700 |
| BO | Barns rättigheter i allmänhet | Inga enskilda ärenden | Ej tillämpligt | 08-692 29 50 |
| ARN | Konsumenttvister | Ett år från första klagomålet | Ansökningsavgift; kontrollera hos ARN (kontrollerat 2026-10-14) | arn.se |
Vanliga frågor
Vad är JO?
JO, Justitieombudsmannen, är Riksdagens ombudsmän: fyra ombudsmän som väljs av riksdagen för att granska hur myndigheter, domstolar, kommuner och deras anställda tillämpar lagen. JO grundades 1809 och är oberoende av regeringen. JO prövar klagomål från allmänheten, inspekterar myndigheter på eget initiativ och kan kritisera eller åtala tjänstemän som bryter mot reglerna.
Kan en utländsk medborgare eller turist klaga hos JO?
Ja. JO skriver att alla som anser att de själva eller någon annan har behandlats fel av en myndighet får klaga, och att varken svenskt medborgarskap eller en lägsta ålder krävs. Använd webbformuläret eller PDF-blanketten, uppge namn och adress och beskriv vad som hände. Anonyma klagomål utreds inte. Det kostar ingenting att klaga.
Vad kan JO egentligen göra?
JO kan uttala att en myndighet har agerat olagligt eller felaktigt, åtala en tjänsteman för tjänstefel, anmäla en tjänsteman för disciplinåtgärd eller avsked och föreslå lagändringar. JO kan inte ändra ett beslut eller en dom och prövar inte skadeståndskrav. De viktigaste besluten redovisas för riksdagen i en årlig ämbetsberättelse.
Kommer JO att utreda mitt klagomål?
Inte nödvändigtvis. En jurist går igenom varje klagomål, och många avslutas utan utredning, till exempel när saken är äldre än två år, hör till en annan instans eller gäller en bedömning som myndigheten lagligt fick göra. JO påpekar att ett avslutat klagomål inte behöver vara obefogat. JO registrerade 15 429 ärenden 2025.
Vad är skillnaden mellan JO och JK?
JO väljs av riksdagen och granskar myndigheter på riksdagens uppdrag. JK, Justitiekanslern, är regeringens ombudsman: JK utövar också tillsyn över myndigheter, företräder staten i rättegångar och handlägger skadeståndskrav mot staten. JO prövar själv inga skadeståndskrav, så krav på pengar skickar du till JK.
Hur anmäler jag diskriminering?
Anmäl till DO, Diskrimineringsombudsmannen, med webbformuläret på valfritt språk, eller ring 08-120 20 700. DO prövar om diskrimineringslagen är tillämplig och väljer vilka ärenden som utreds. Med ditt samtycke kan DO driva ärendet i domstol åt dig. Krav utanför arbetslivet måste nå domstol inom två år.
Hjälper Barnombudsmannen till i enskilda ärenden?
Nej. Barnombudsmannen arbetar för barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention, som är svensk lag, men får inte ingripa i enskilda ärenden. Myndigheten måste anmäla till socialtjänsten om den får veta att ett barn far illa. Klagomål på en skola eller en myndighet skickar du till den instansen eller till JO.
Relaterade guider
- Så styrs Sverige – varför en instans under riksdagen kan kritisera regeringens myndigheter
- Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar – varför vem som helst kan läsa klagomål och beslut
- Svenska polisen förklarad – att anmäla brott, något som varken JO eller DO hanterar
- Hbtqi-resor i Sverige – att anmäla diskriminering till DO i praktiken
- Barns rättigheter i Sverige – vart oro för ett barn ska gå, eftersom BO inte tar enskilda ärenden
- ARN och konsumenttvister – vägen att gå när problemet är ett företag
Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Sveriges riksdag (regeringsformen, lag 2023:499, diskrimineringslag 2008:567, lag 2008:568, lag 1993:335, lag 2018:1197, lag 2009:724, KU:s betänkande 2025/26:KU11), Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen och ARN – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.