Det står burar i boden på sommarstugan och det är augusti, så varför inte? För att kräftorna står utanför det berömda fria fisket i Sverige, och de regler som betyder mest handlar om smitta, inte om fångstens storlek. Så här fungerar det.
När du behöver det här
Du har hyrt en sjönära stuga i augusti och hittat kräftburar i boden. Någon vid middagen föreslår att ni lägger ut några i sjön. Eller så paddlar du från en sjö till nästa, har fått upp en kräfta på draget eller vill veta när “kräftsäsongen” börjar. Den här sidan handlar om frågan om tillstånd, smittskyddsreglerna och traditionen.
Varför kräftor inte ingår i det fria fisket
I Sverige får alla fiska fritt med spö längs hela kusten och i de fem stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. (Vår guide till fritt fiske vid kusten och i de fem stora sjöarna förklarar vad det omfattar.) Kräftorna är undantagna med namn. För alla fem sjöarna anger bilagan till fiskelagen att det fria fisket gäller “alla arter utom kräftor”.
Det finns en andra anledning. Den fria rätten gäller handredskap: spö, pilk eller liknande med lina och högst tio krokar. En kräftbur är en annan sorts redskap i samma lag. Utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige får fiska med handredskap; allt annat kräver stöd av enskild fiskerätt, vilket i praktiken betyder ägarens tillstånd. Den som är stadigvarande bosatt här räknas som svensk medborgare.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) uttrycker det enkelt: allmänheten får fiska kräftor bara i Vättern. I alla andra sjöar och vattendrag behöver du tillstånd av fiskerättsinnehavaren, som bestämmer när kräftfisket är öppet och hur mycket du får ta. En del ägare säljer kräftfiskekort till besökare. Erbjuder stuguthyraren kräftfiske, fråga vem som har fiskerätten och om fisket ingår.
Att göra fel här är ingen formalitet. Att fiska i någon annans vatten utan tillstånd är olovligt fiske. Det kan ge böter eller fängelse i upp till ett år, och fångsten och burarna kan förverkas.
Vätterns allmänna kräftfiskehelger
Vättern är den enda sjön där kräftfiske på allmänt vatten inte kräver tillstånd. Reglerna är snäva:
| Regel | Detaljer |
|---|---|
| När | Fredag 17.00 till söndag 17.00, tre helger i följd från den fjärde fredagen i augusti |
| Var | Bara allmänt vatten; du får inte fiska både allmänt och enskilt vatten under samma fisketur |
| Fångst | 60 kräftor per person och dag (120 per helg), var och en minst 10 cm |
| Redskap | Bara burar, högst sex per person; ingen dykning, inga andra redskap |
| Flyktöppningar | Burar med maskstorlek under 50 mm ska ha två runda öppningar på minst 28 mm, en på varje sida |
| Märkning | Vit, gul, orange eller röd boj (15 cm i diameter, eller en cylinder på 20 × 6 cm) med namn, adress, telefonnummer och “F”; en sump märks på samma sätt |
Haken för besökare: fiskelagen låter utländska medborgare som inte är bosatta här fiska på allmänt vatten bara med handredskap, om inte en föreskrift tillåter mer, och en bur är inget handredskap. Ingen officiell sida vi har läst säger om Vätternregeln även gäller den som inte är bosatt i Sverige. Vår tolkning är att den troligen inte gör det, så fråga Länsstyrelsen innan du lägger ut burar.
Hjälmaren är inget alternativ. Kräftfiske på allmänt vatten där kräver länsstyrelsens tillstånd, och det tillståndet ges bara till licensierade yrkesfiskare.
Signalkräfta eller flodkräfta
Sverige har två sötvattenskräftor, och de är lika varandra.
| Kännetecken | Signalkräfta | Flodkräfta |
|---|---|---|
| Ursprung | Nordamerikansk, inplanterad från 1960-talet | Inhemsk |
| Klofogen | Vit vårta med en vit till turkos fläck | Mörk, ofta med en röd vårta |
| Klor | Breda och släta | Långa, mandelformade, vårtiga |
| Bakom huvudet | Slät | En rad små taggar som du kan känna |
| Status | Invasiv art i EU; bär på kräftpest | Akut hotad |
| Där du får hantera den levande | Bara inom hanteringsområdet (Vänern och Dalälven och söderut) | — |
| Där den finns kvar | — | Främst norra och västra Svealand, södra Norrland, Norrlandskusten, Gotland, Öland |
Signalkräftor under 10 cm får inte behållas och ska tillbaka där du fångade dem. Det är inte fisket som hotar flodkräftan, utan att den slås ut av kräftpest.
Kräftpest: regeln som verkligen spelar roll
Kräftpest är en svampliknande sjukdom som signalkräftan bär på utan att själv bli sjuk i regel. En flodkräfta dör två till tre veckor efter smittan vid 10 °C, och en hel population kan försvinna på några veckor. Kräftpesten har drabbat nära 29 000 svenska lokaler sedan 1907; ungefär 98 % av flodkräftbestånden är borta och färre än 1 000 finns kvar. HaV bedömer att de flesta utbrotten beror på att människor flyttar smittade eller döda kräftor, och sporerna sprids också med vatten, redskap, båtar och fisk.
Därför gäller de här reglerna alla, överallt:
- Desinficera kräftredskap innan du använder dem i ett annat vatten.
- Behåll aldrig, använd aldrig som bete och kasta aldrig kräftor eller delar av kräftor i något annat vatten än där de fångades, och skölj eller töm aldrig deras förpackningar i ett annat vatten.
- Släpp aldrig ut eller flytta fisk eller kräftor till ett annat vatten utan länsstyrelsens tillstånd.
Två sorters beslut från länsstyrelsen skärper reglerna ytterligare. I ett kräftpestsmittat område är kräftfiske helt förbjudet, liksom att köpa, sälja eller transportera okokta kräftor eller att använda betesfisk från ett annat vatten. Redskap och båtar måste desinficeras innan de flyttas till ett annat vatten. I ett skyddsområde för flodkräfta får du inte föra in okokta kräftor utifrån, använda betesfisk från andra vatten eller ta med redskap, båtar eller vadarbyxor som har använts någon annanstans utan att desinficera dem. Det är också förbjudet att plantera in signalkräftor där.
Så desinficerar du: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) rekommenderar värme (kokning, eller torr värme i ugn eller bastu), desinfektionsmedlet Virkon S eller, i andra hand, klor. Töm allt vatten ur båtar, kanoter och redskap innan du flyttar dem. Ta betesfisk från det vatten du fiskar i, eller djupfrys betet i minst ett dygn. Ser du kräftor som verkar sjuka, eller många döda, kontakta Länsstyrelsen. Kräftpest är en anmälningspliktig sjukdom.
Att flytta och behålla kräftor
Signalkräftan står på EU:s lista över invasiva främmande arter, så det är förbjudet att plantera in, odla och importera den. Levande eller okokta signalkräftor får bara fiskas och hanteras inom ett hanteringsområde. Det omfattar Vänern och Dalälven och allt söder därom, utom Öland, Gotland, norra Bohuslän, västra Värmland och Dalsland. I några namngivna vatten utanför området är signalkräftfiske tillåtet sedan 2020.
Inom området får levande signalkräftor bara transporteras från fiskeplatsen till den plats där de ska kokas. Ett privat kök räknas. Desinficera behållarna och allt vatten som kräftorna har legat i. Du får förvara dem i en sump i samma vatten medan du fiskar, förutsatt att de inte kan rymma. Kokta kräftor bär inte på kräftpest och får flyttas fritt.
Det är förbjudet att föra in levande eller okokta sötvattenskräftor till Sverige från utlandet. Kokta går bra.
Säsongen och kräftskivan
Det finns inte längre någon lagstadgad kräftsäsong. Från slutet av 1800-talet fram till 1994 var kräftfiske förbjudet från november till början av augusti. Kräftpremiären var 7 augusti klockan 17.00 och flyttades 1982 till klockan 17.00 den första onsdagen i augusti. Förbudet är borta men vanan finns kvar: svenskar tänker fortfarande på början av augusti som kräfttid, och de flesta kräftskivor hålls i augusti. Om själva festen kan du läsa i vår guide till den svenska kräftskivan.
I dag bestämmer fiskerättsinnehavaren säsongen på enskilt vatten, och Vätterns allmänna helger följer regeln om den fjärde fredagen.
Misstag att undvika
- Att lägga ut burar i en stor sjö med stöd av det fria fisket. Kräftor är undantagna där; det är olovligt fiske.
- Att använda stugans burar utan att fråga. Ta först reda på vem som har fiskerätten.
- Att flytta en blöt båt eller burar direkt till nästa sjö. Töm, desinficera och flytta sedan.
- Att släppa ut överblivna kräftor någon annanstans. Koka dem. Att flytta kräftor kräver tillstånd.
- Att vänta på en officiell premiärdag. Någon sådan har inte funnits sedan 1994.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Tillstånd | Fiskerättsinnehavaren, överallt utom på Vätterns allmänna vatten |
| Vätterns allmänna helger 2027 | Från fredag 27 augusti, 3 september och 10 september, fredag 17.00–söndag 17.00 (kontrollerat 2026-09-25) |
| Kostnad i Vättern | Gratis, inget tillstånd (kontrollerat 2026-09-25) |
| Fiskekort för enskilt vatten | Priset sätts av varje fiskerättsinnehavare; inget nationellt pris |
| Minimimått | 10 cm för signalkräfta, samt i Vättern och Hjälmaren |
| Straff för fiske utan tillstånd | Böter eller fängelse i upp till ett år; fångst och redskap förverkas |
| Desinficering | Värme, Virkon S eller klor i andra hand |
| Anmäl sjuka kräftor | Länsstyrelsen |
Vanliga frågor
Behöver jag tillstånd för att fiska kräftor i Sverige?
Ja, nästan överallt. Kräftor är undantagna från det fria fisket, även i de fem stora sjöarna, och en bur är inte det handredskap som besökare får använda fritt. Du behöver tillstånd av den som har fiskerätten, ofta i form av ett kräftfiskekort som ägaren säljer till besökare. Vätterns allmänna helger är det enda undantaget.
När är det kräftsäsong i Sverige?
Det finns ingen nationell säsong. Fram till 1994 var kräftfiske förbjudet från november till början av augusti, med premiär klockan 17.00 den 7 augusti, senare den första onsdagen i augusti. Datumet lever kvar som tradition, så kräftskivorna hålls i augusti. På enskilt vatten bestämmer ägaren; Vätterns allmänna helger börjar den fjärde fredagen i augusti.
Kan turister vara med på Vätterns kräftfiskehelger?
Troligen inte, om du inte är bosatt i Sverige. Helgerna tillåter burfiske på allmänt vatten, men fiskelagen låter utländska medborgare som inte är bosatta här fiska på allmänt vatten bara med handredskap, om inte en föreskrift tillåter mer. Ingen officiell sida tar upp besökare direkt. Fråga Länsstyrelsen innan du lägger ut burar, eller fiska i enskilt vatten med ägarens tillstånd.
Hur skiljer jag en signalkräfta från en flodkräfta?
Titta på klofogen. En signalkräfta har en vit eller turkos fläck där och breda, släta klor. En flodkräfta har mörka klor, ofta en röd vårta vid fogen och en rad små taggar bakom huvudet som du kan känna med fingret. Flodkräftan är inhemsk och akut hotad.
Vad är kräftpest och hur undviker jag att sprida den?
Kräftpest är en svampliknande sjukdom som signalkräftan bär på och som dödar flodkräftor, ofta en hel population på några veckor. Sporerna sprids med vatten, redskap, båtar och fisk. Töm ut allt vatten, desinficera burar, båtar och vadarbyxor innan du använder dem i ett annat vatten, och flytta aldrig kräftor eller deras förpackningar till en annan sjö.
Får jag ta med levande kräftor hem eller till en annan sjö?
Inte till en annan sjö: att flytta kräftor mellan vatten kräver länsstyrelsens tillstånd, och det är förbjudet att plantera in signalkräftor. Levande signalkräftor får bara transporteras från fiskeplatsen till ett kök för att kokas, inom hanteringsområdet i södra och mellersta Sverige. Det är också förbjudet att föra in levande kräftor från utlandet; kokta går bra.
Relaterade guider
- Den svenska kräftskivan: vad som händer på en kräftskiva när kräftorna väl är kokta
- Fritt fiske vid kusten och i de fem stora sjöarna: vad den fria rätten omfattar och dess övriga undantag
- Att köpa fiskekort: så fungerar tillstånd från fiskerättsinnehavare
- Var du får fiska i Sverige: fritt vatten, vatten som kräver fiskekort och redskapshygien för allt fiske
- Svenska fiskeregler: minimimått, fångstbegränsningar och skyddade arter
Fakta kontrollerade 2026-09-25. Källor: Sveriges riksdag (fiskelagen och fiskeförordningen), Havs- och vattenmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen Örebro, Länsstyrelsen Värmland, Institutet för språk och folkminnen. Hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Kontrollera Vätternreglerna igen före slutet av augusti. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.