Sverige lovar veterinärvård dygnet runt när ett djur behöver det, men inte en klinik runt hörnet. Här får du veta hur systemet fungerar 2026, var det har luckor och vad du gör vid huggormsbett och förgiftning.
När du behöver det här
- Din hund blir sjuk eller skadad på semestern och du vet inte vem du ska ringa
- Det är kväll, natt eller helg och närmaste klinik är stängd
- Din hund har blivit biten av en huggorm eller ätit något den inte borde
- Du ska ut på landsbygden och vill ha en plan innan du åker
- Du behöver en veterinär som intygar bandmaskbehandling innan du kör vidare till Norge
- Du vill veta hur betalning och utländsk försäkring fungerar
Vem du ska ringa, och vem du inte ska ringa
Sverige har inget larmnummer för djur. 112 och sjukvårdsrådgivningen 1177 är till för människor. Är ditt husdjur sjukt eller skadat ringer du direkt till en veterinär.
Ring först, även i en nödsituation. Berätta vad som har hänt, hundens storlek och ålder och var du befinner dig. Veterinären talar om ifall du ska komma in, vilken mottagning som har öppet och vad du ska göra på vägen. Många kliniker – även en del av statens egna – tar bara emot bokade besök, så att dyka upp oanmäld kan kosta dig en resa till.
Svenska veterinärer talar i regel engelska. Har du hundens vikt, ålder, vaccinationer och mediciner nedskrivna sparar du tid i telefonen.
Så fungerar jouren
Staten har det yttersta ansvaret. Enligt förordning (2025:683) ska Jordbruksverket se till att djur kan få veterinärvård “under alla tider på dygnet” när djurskyddet kräver det.
Hur det går till beror på var du är. Sverige är indelat i 21 veterinärområden som motsvarar länen:
| Var | Vem som har jouren kvällar, nätter och helger |
|---|---|
| Vissa distrikt | Distriktsveterinärerna – statens egna veterinärer, en del av Jordbruksverket, som tar akuta fall i första hand |
| Andra distrikt | Privata veterinärer och djursjukhus har jouren |
| Där privata aktörer saknas | Distriktsveterinärerna går in och stöttar i enskilda akuta fall |
Distriktsveterinärerna har ungefär 64 mottagningar och behandlar hundar, katter och smådjur liksom lantbruksdjur och hästar, med en veterinär i beredskap dygnet runt för akut sjuka djur. Deras sida för att hitta en veterinär listar lokala telefonnummer.
Där jouren är tunn 2026
Det här är det som äldre guider missar. Jordbruksverket har en lista över distrikt där dygnetruntjouren har dragits ner. Enligt myndighetens genomgång i augusti 2026:
- Tranås, Aneby, Eksjö och Nässjö: ingen dygnetruntservice sedan 10 mars 2025; jour ungefär 06.00–21.00
- Vetlanda och Sävsjö: ingen dygnetruntservice sedan 10 mars 2025
- Hallstahammar: ingen nattjour (22.00–07.00) sedan 1 september 2025
- Dingle: bara helgjour, sedan september 2023
I de distrikten uppmanar Jordbruksverket djurägare att kontakta en veterinär tidigt om ett djur blir sämre, att ta reda på vilka tjänster som finns lokalt och att räkna med längre resor och väntetider. Samma råd gäller överallt där det bor få människor, eftersom det är där privat nattvård är svårast att upprätthålla.
Fler förändringar kan komma. En departementspromemoria, Ds 2025:27, föreslår att statens jouransvar från 1 januari 2027 bara ska omfatta lantbruksdjur och hästar i områden med bristande tillgång, och att husdjuren då hänvisas till privat akutvård. Förslaget har varit ute på remiss; något beslut är inte fattat. Vi uppdaterar sidan när det är det.
Klinik eller djursjukhus
Du ser två sorters ställen på kartan:
| Typ | Vad det är | Använd det för |
|---|---|---|
| Djurklinik | Veterinärmottagning, ungefär som en vårdcentral; mest bokade besök | Sjukdom eller skada som inte är omfattande |
| Djursjukhus | Sjukhus för djur med vårdavdelningar, intensivvård med personal dygnet runt, akutmottagning, specialister, datortomografi och magnetkamera | Allvarlig sjukdom, operationer, inläggning, akuta fall på natten |
Storstäderna har privata djursjukhus med akutmottagning. Mindre orter förlitar sig oftare på en klinik dagtid och en gemensam jourveterinär på natten. Ring i vilket fall som helst och kontrollera att stället verkligen har öppet och är bemannat innan du åker.
Huggormsbett
Huggormsbett på hundar är vanliga på sommaren. Ett universitetsdjursjukhus i Uppsala hade behandlat 78 bitna hundar fram till 16 juli 2025. Huggormar är aktiva från slutet av februari eller mars och genom hösten, och solar sig på varma, soliga dagar.
Om din hund blir biten:
- Håll den så stilla som möjligt – rörelse sprider giftet snabbare.
- Bär den om du kan.
- Ring en veterinär direkt och ta dig dit.
- Linda inte, kyl inte och försök inte suga ut giftet.
Under huggormssäsongen håller du hunden på stigen och borta från solvarma stenmurar och ljungkanter.
Förgiftning
Ring en veterinär eller ett djursjukhus. Giftinformationscentralen slutade svara på frågor om förgiftade djur den 1 juli 2018, eftersom samtalen om människor blev allt fler. Numret gäller nu bara förgiftningar hos människor, och att ringa dit om en hund kostar tid du inte har. Spara förpackningen eller ett prov av det hunden åt och visa veterinären.
Betalning och försäkring
Räkna med att betala vid besöket, innan djuret får gå hem, och att betala med kort – en del djursjukhus tar inte kontanter. Är ditt djur oförsäkrat kan kliniken begära förskottsbetalning innan provtagning eller behandling fortsätter, så ha med ett kort med tillräckligt utrymme.
Utländska djurförsäkringar fungerar sällan direkt i kassan. Direktreglering, där kliniken gör upp direkt med försäkringsbolaget, beror på avtal mellan klinik och försäkringsbolag, och minst ett universitetsdjursjukhus tar ut en administrativ avgift för det även när försäkringsbolaget säger nej. Den säkra vägen är att betala och sedan söka ersättning hemma med ett specificerat kvitto och journalanteckningarna. Fråga ditt försäkringsbolag före resan om försäkringen täcker behandling i Sverige och vilka handlingar det vill ha.
Det finns ingen nationell prislista för djursjukvård; varje vårdgivare sätter sina egna priser. Be om en kostnadsuppskattning före behandling som inte är akut.
Sjukdomar som veterinären måste anmäla
Svenska veterinärer måste anmäla vissa angivna djursjukdomar till myndigheterna. För de allvarligaste – epizootiska sjukdomar som rabies och sjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige – måste de larma omedelbart redan vid misstanke. Djurägare som misstänker en sådan sjukdom måste kontakta en veterinär. Som regel är det veterinären eller laboratoriet som gör anmälan, inte du.
Rabies har inte förekommit hos svenska husdjur sedan 1886, och därför tas en misstanke på allvar och därför spelar hundens inresehandlingar roll (se ta med hunden till Sverige). En hund med en MRSA- eller MRSP-infektion medför också särskilda hygienåtgärder för ägaren.
Ska du vidare till Norge? Sverige kräver ingen bandmaskbehandling vid inresa, men det gör Norge: boka en svensk veterinär som ger och intygar prazikvantel 24–120 timmar innan du passerar gränsen.
Praktisk information
| Vad | Detaljer |
|---|---|
| Larmnummer för djur | Finns inget – ring en veterinär direkt; 112 och 1177 är till för människor |
| Jourtid | Kvällar, nätter och helger |
| Statens veterinärer | Distriktsveterinärerna, ungefär 64 mottagningar, beredskap dygnet runt för akut sjuka djur |
| Distrikt med neddragen jour | Listas på Jordbruksverkets sida “Veterinär service” (kontrollerat 2026-09-24) |
| Väntande förändring | Förslaget i Ds 2025:27, från 1 januari 2027 om det antas |
| Giftrådgivning för djur | Inte från Giftinformationscentralen sedan 1 juli 2018 – ring en veterinär |
| Betalning | Kort vid besöket; förskottsbetalning möjlig om djuret är oförsäkrat; ingen nationell prislista |
| Huggormssäsong | Slutet av februari/mars till hösten |
| Bandmaskbehandling inför Norge | 24–120 timmar före inresan till Norge, av en veterinär i Sverige |
Vanliga frågor
Hur hittar jag en akutveterinär i Sverige på natten?
Ring innan du kör. På kvällar, nätter och helger tar statens Distriktsveterinärerna akuta fall i första hand i vissa distrikt, medan privata veterinärer och djursjukhus har jouren i andra; staten måste se till att vård finns dygnet runt när djurskyddet kräver det. Jouren har luckor och vissa distrikt har förlorat nattjouren, så ta reda på närmaste alternativ medan det är dagsljus.
Vad är skillnaden mellan ett djursjukhus och en djurklinik?
En djurklinik fungerar ungefär som en vårdcentral: mest bokade besök för sjukdom eller skada som inte är omfattande. Ett djursjukhus har dessutom vårdavdelningar där djur kan läggas in, intensivvård med personal dygnet runt, akutmottagning, specialister och bilddiagnostik som datortomografi och magnetkamera. Vid ett akut fall på natten ringer du och kontrollerar att stället verkligen har öppet och är bemannat.
Vad ska jag göra om min hund blir biten av en huggorm i Sverige?
Håll hunden så stilla som möjligt, bär den om du kan och kontakta en veterinär direkt, eftersom rörelse gör att giftet sprids snabbare. Linda inte, kyl inte och försök inte suga ut giftet. Huggormar är aktiva från slutet av februari eller mars och genom hösten, särskilt på varma, soliga dagar, och bett på hundar är vanliga på sommaren.
Vem ringer jag om min hund har ätit något giftigt i Sverige?
En veterinär eller ett djursjukhus. Giftinformationscentralen slutade svara på frågor om förgiftade djur den 1 juli 2018, eftersom samtalen om människor blev allt fler, så numret gäller bara förgiftningar hos människor. Ring närmaste veterinär direkt och spara förpackningen eller ett prov av det hunden åt.
Kan jag använda min utländska djurförsäkring hos en svensk veterinär?
Oftast inte direkt i kassan. Räkna med att själv betala kliniken, med kort, innan djuret får gå hem, och sedan söka ersättning från ditt försäkringsbolag hemma med ett specificerat kvitto och journalanteckningarna. Direktreglering beror på avtal mellan klinik och försäkringsbolag, och för ett oförsäkrat djur kan kliniken begära förskottsbetalning före provtagning eller behandling.
Måste en svensk veterinär anmäla min hunds sjukdom till myndigheterna?
Bara för listade sjukdomar. Svenska veterinärer måste anmäla vissa angivna djursjukdomar, och för de allvarligaste, som rabies, måste de larma myndigheterna omedelbart redan vid misstanke. Djurägare som misstänker en sådan sjukdom måste kontakta en veterinär. Rabies har inte förekommit hos svenska husdjur sedan 1886, och därför tas en misstanke på allvar.
Relaterade guider
- Ta med hunden till Sverige – inresehandlingarna, och varför Sverige inte kräver någon bandmaskbehandling
- Fästingar i Sverige – den andra sommarrisken, för dig och hunden
- Kopplingstvånget – vad 1 mars till 20 augusti betyder på en promenad
- Hundar i naturen – där huggormar och vilt finns
- Ta med läkemedel till Sverige – hundens mediciner vid gränsen
Fakta kontrollerade 2026-09-24. Källor: Jordbruksverket, Distriktsveterinärerna, Sveriges riksdag, Giftinformationscentralen, SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt), Mattilsynet – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Ingen klinik på den här sidan är en rekommendation. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.