Sverige beskattar inte arv, men lagen bestämmer vem som får det. Här går vi igenom hur ärvdabalken fungerar, vad ett testamente kan och inte kan ändra, vad en bouppteckning innebär och vilket lands lag som gäller om du är utländsk medborgare.
När du behöver det här
En släkting eller partner har dött i Sverige och ditt namn står i dödsboets papper. En svensk bank vill inte betala ut pengar förrän den sett en “registrerad bouppteckning”. Du bor här, eller äger ett fritidshus, och vill skriva testamente. Eller så är du en av de många ogifta som hört att en sambo inte ärver och vill veta om det stämmer. (Det gör det.)
Ingen arvsskatt, men en hake
Sverige har avskaffat arvs- och gåvoskatten. Den gamla lagen från 1941 upphävdes från 1 januari 2005, och en särskild lag från 2005 tog också bort skatten för dödsfall och gåvor från 17 december 2004. Den som fått ett arv efter ett dödsfall sedan dess är inte skyldig svenska staten något för det.
Om datumet: många sidor skriver att skatten försvann “2005”. Upphävandet trädde i kraft 1 januari 2005, men en lag från 2005 gjorde även dödsfall och gåvor från 17 december 2004 skattefria. Det är alltså 17 december 2004 som är det avgörande datumet.
Haken är kapitalvinstskatten. Enligt inkomstskattelagen träder den som får en tillgång genom arv, testamente eller gåva in i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Ärver du ett hus som din mamma köpte för flera decennier sedan och säljer det, räknas vinsten från hennes inköpspris, inte från värdet när hon dog. Skatteverket rekommenderar att sådana kommande skatter tas upp bland dödsboets skulder i bouppteckningen. Hur vinsten sedan redovisas i deklarationen läser du om i deklarera i Sverige.
Två begränsningar till av “skattefritt”:
- Att Sverige inte beskattar dig hindrar inte ditt hemland från att göra det. En arvinge som bor utomlands kan behöva betala arvsskatt där hen bor.
- Hur det svenska skattesystemet ser ut i stort, och varför det saknar arvs- och förmögenhetsskatt, tar vi upp i varför svenskar betalar hög skatt.
Vem som ärver när det inte finns något testamente
Ärvdabalken från 1958 delar in blodssläktingarna i tre arvsklasser. Du går bara vidare nedåt i listan om ingen i klassen ovanför lever. Utländska medborgare ärver på samma villkor som svenskar.
| Arvsklass | Vem | Hur arvet delas |
|---|---|---|
| 1 | Barn (och deras ättlingar) | Lika delar; ett avlidet barns barn tar barnets del |
| 2 | Föräldrar, sedan syskon | Föräldrarna hälften var; en avliden förälders hälft går till syskonen eller deras barn |
| 3 | Mor- och farföräldrar, sedan mostrar, fastrar, morbröder och farbröder | Lika delar; en avliden mor- eller farförälders del går till deras barn |
| Ingen | Kusiner och alla längre bort | Ärver inte |
| Inga arvingar | Allmänna arvsfonden | Tar hela kvarlåtenskapen |
Kusiner ärver alltså aldrig enligt lag, hur nära de än stod den döde. Finns ingen i de tre arvsklasserna och inget testamente går arvet till Allmänna arvsfonden.
Makar, barn och sambons lucka
Gift: den efterlevande maken ärver först
Om den döde var gift görs först en bodelning, alltså en fördelning av makarnas egendom enligt äktenskapsbalken. Sedan ärver den efterlevande maken den dödes kvarlåtenskap, före parets gemensamma barn.
De gemensamma barnen blir inte utan. De ärver senare, när den andra föräldern dör (efterarv). Den först avlidnes arvingar tar då en del av den efterlevandes kvarlåtenskap, normalt hälften, och den efterlevande kan inte testamentera bort den delen.
Barn från ett annat förhållande, särkullbarn, har en annan ställning. De kan ta ut sin del direkt, eller välja att vänta och ärva den efterlevande maken senare. Ett gift par där någon av dem har barn sedan tidigare bör planera för det här uttryckligen.
Den efterlevande maken är alltid garanterad egendom värd fyra prisbasbelopp, inräknat det hen fick i bodelningen, och inget testamente kan minska det. För dödsfall 2026 blir det 236 800 kronor (se tabellen nedan). Rätten gäller inte om ett äktenskapsskillnadsmål pågick vid dödsfallet.
Sambo: ingen arvinge
Den svenska arvsrätten ger rättigheter bara till makar och blodssläktingar. En efterlevande sambo kan begära bodelning av parets gemensamma bostad och bohag, med en garanterad lägsta andel på två prisbasbelopp ur den egendomen. Allt annat går till den dödes barn, föräldrar eller syskon.
Varning: för ogifta par är ett testamente det enda sättet att ärva varandra. Utan testamente kan den efterlevande behöva dela bostaden med partnerns släkt. Detaljerna om sambors bodelning finns i sambolagen, och vad ett giftermål ändrar i gifta sig i Sverige.
Laglott och testamente: vad ett testamente inte kan göra
Hälften av ett barns arvslott är barnets laglott. En förälder kan testamentera bort den andra hälften, men inte laglotten. Gåvor under förälderns livstid räknas normalt som förskott på barnets arv, om inget annat sagts eller tydligt varit meningen; vanliga presenter och kostnaden för barnets uppfostran räknas inte.
Laglotten kommer inte automatiskt, och fristerna är korta:
| Situation | Frist |
|---|---|
| Kräva jämkning av testamentet för att få ut laglotten | Sex månader efter att du formellt delgetts testamentet |
| Klandra ett testamente som ogiltigt | Sex månader efter delgivningen |
| Kräva tillbaka gåvor under livstiden som var tänkta att fungera som testamente | Väck talan inom ett år efter att bouppteckningen förrättades |
Missar du de sex månaderna får ett arvlöst barn bara det testamentet ger.
Så skriver du ett giltigt svenskt testamente
- Ålder: 18 år eller äldre; från 16 år bara om egendom du själv råder över.
- Form: skriftligt, undertecknat (eller vidkänt) av dig när två vittnen är närvarande samtidigt. Vittnena skriver under och ska veta att det är ett testamente, men behöver inte veta vad det står i det.
- Vem som inte får vara vittne: den som är under 15 år, din make eller sambo, dina föräldrar, barn, syskon och svärsläkt, eller den som får något genom testamentet eller är släkt med någon som får det.
- Nödsituationer: hindrar sjukdom dig från att upprätta ett ordentligt testamente gäller ett muntligt testamente inför två vittnen eller ett egenhändigt skrivet och undertecknat, men det upphör att gälla om du sedan har haft tre månader på dig att göra ett ordentligt.
Sverige har ännu inget statligt testamentsregister, så förvara originalet där familjen vet var det finns; bouppteckningen kräver originalet eller en bestyrkt kopia.
Reformer på gång: en statlig utredning, SOU 2025:91 (augusti 2025), föreslår ett offentligt testamentsregister, ett starkare skydd för efterlevande sambor och en begränsad möjlighet att inskränka laglotten i vissa situationer. I oktober 2026 har inget av detta blivit lag.
Bouppteckningen
Varje dödsfall där den döde var bosatt i Sverige leder till en bouppteckning. Den redovisar den dödes tillgångar, skulder och arvingar, och när Skatteverket har registrerat den blir den dödsboets id-handling: banker behöver den för att avsluta konton och Lantmäteriet för lagfarten.
- Skaffa underlagen. Beställ ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket; det behövs oftast. Skatteverkets eget brev med ett ärendenummer kommer tidigast tre veckor efter dödsfallet.
- Kalla alla. Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid, och den efterlevande maken eller sambon alltid. För den som saknar svenskt person- eller samordningsnummer skrivs födelsedatumet i stället.
- Välj två oberoende förrättningspersoner. De får inte vara arvingar eller testamentstagare och intygar bouppteckningen och värderingen. Ni kan sköta det själva, eller anlita en begravningsbyrå eller jurist.
- Förrätta den inom tre månader från dödsfallet. Behöver ni mer tid, ansök om anstånd hos Skatteverket inom de tre månaderna.
- Skicka in den inom en månad efter förrättningen, med eventuellt testamente bifogat. Skatteverket sammanfattar det som fyra månader efter dödsfallet.
Fram till arvskiftet förvaltar den efterlevande maken eller sambon, arvingarna och eventuella universella testamentstagare dödsboet gemensamt. Skulder betalas ur dödsboet: boet får inte delas mot någons vilja innan bouppteckningen är klar och kända skulder är betalda eller säkrade, och den som delar för tidigt kan bli ansvarig för skulderna.
Räcker tillgångarna bara till begravningen och kostnaderna runt den, och finns ingen fast egendom, kan kommunens socialnämnd i stället göra en enklare dödsboanmälan. Begravningskostnader och begravningsavgiften tar vi upp i begravningar i Sverige.
Det här ändrades 1 juli 2026: lagen tillåter nu att bouppteckningar lämnas in elektroniskt, kravet på att skicka in bestyrkta kopior av bouppteckningen tas bort och förrättningsmännen heter nu förrättningspersoner (tidigare gode män). Skatteverket uppger att den digitala tjänsten fortfarande byggs, så än så länge gäller pappersblanketten.
Skatteverket registrerar bouppteckningen men ger inga råd om hur arvet ska fördelas. För arvskiftet, fördelningen mellan arvingarna, vänder du dig till en jurist eller begravningsbyrå.
Utländska medborgare och EU:s arvsförordning
För dödsfall från och med 17 augusti 2015 avgör EU:s arvsförordning vilket lands lag som gäller. Huvudregeln är lagen i det land där personen hade sin hemvist vid dödsfallet, så en utländsk medborgare som bodde i Sverige ärvs normalt enligt svensk lag, laglotten inräknad. Ett testamente kan i stället välja lagen i det land där personen var medborgare. Danmark och Irland tillämpar inte förordningen.
| Situation | Vad som händer |
|---|---|
| En utländsk medborgare som bor i Sverige dör | Svensk lag som huvudregel; en svensk bouppteckning görs |
| Den döde bodde utomlands | Normalt ingen svensk bouppteckning |
| Dödsboet hanteras i Danmark, Finland, Island eller Norge | Skatteverket utser på begäran någon som tecknar upp de svenska tillgångarna |
| Svenska domstolar är inte behöriga, men egendom finns här | Socialnämnden tar hand om den och lämnar den vidare |
| Bevis om arvsrätt över EU-gränser | Skatteverket utfärdar det europeiska arvsintyget |
| Svensk egendom utan arvinge enligt tillämplig lag | Går till Allmänna arvsfonden; en utländsk stat är ingen arvinge |
Ett testamente som upprättats utomlands är formellt giltigt i Sverige om det uppfyller lagen där det skrevs, eller i det land där testatorn hade hemvist eller var medborgare, och för fast egendom även lagen där egendomen ligger.
Varning: att välja hemlandets lag ändrar hela arvsfrågan, och svenska regler som laglotten gäller då kanske inte. Rådgör med en jurist som kan båda systemen innan du gör det.
Äger du ett fritidshus här? Läs köpa fritidshus som utländsk medborgare. Utländska arvingar som behöver ett svenskt konto för dödsboets pengar kan börja med samordningsnummer och bankkonto.
Praktisk information
| Sak | Bra att veta | Kontrollerat |
|---|---|---|
| Arvs- och gåvoskatt | Ingen; avskaffad för dödsfall och gåvor från 17 december 2004 | 2026-10-14 |
| Registrering av bouppteckningen | Ingen avgift anges på Skatteverkets sida | 2026-10-14 |
| Prisbasbelopp, dödsfall 2026 | 59 200 kr; ändras varje 1 januari | 2026-10-14 |
| Makens garanterade minimum (4 × prisbasbelopp), dödsfall 2026 | 236 800 kr | 2026-10-14 |
| Sambons garanterade minimum (2 × prisbasbelopp), dödsfall 2026 | 118 400 kr | 2026-10-14 |
| Hjälp från jurist eller begravningsbyrå | Priserna varierar mellan byråer; be om offert | 2026-10-14 |
| Frist för bouppteckningen | Förrätta inom 3 månader, skicka in inom 1 månad efter | 2026-10-14 |
Vanliga frågor
Finns det arvsskatt i Sverige?
Nej. Sverige upphävde arvs- och gåvoskatten från 1 januari 2005, och en följdlag tog bort den även för dödsfall och gåvor från 17 december 2004. Arvingar betalar inget till svenska staten för att de får ett arv. Skatt kan ändå uppstå senare: säljer du en ärvd tillgång räknas vinsten från det den döde ursprungligen betalade.
Vad är laglott?
Laglotten är ett barns skyddade andel: hälften av det barnet skulle ärva om det inte fanns något testamente. En förälder kan testamentera bort den andra hälften, men inte laglotten. Den kommer dock inte automatiskt. Barnet måste begära jämkning av testamentet inom sex månader efter att formellt ha delgetts det, annars går rätten förlorad.
Ärver en efterlevande make allt i Sverige?
Oftast ja, före parets gemensamma barn, som ärver sin del när den andra föräldern dör. Barn från andra förhållanden kan ta ut sin del direkt om de inte väljer att vänta. Den efterlevande maken är alltid garanterad egendom värd fyra prisbasbelopp, 236 800 kronor för dödsfall 2026, oavsett vad testamentet säger.
Ärver en sambo i Sverige?
Inte utan testamente. Den svenska arvsrätten ger rättigheter bara till makar och blodssläktingar. En efterlevande sambo kan begära bodelning av parets gemensamma bostad och bohag, med en garanterad lägsta andel på två prisbasbelopp, men allt annat går till den dödes släktingar. Ett giltigt testamente är sambors enda sätt att ärva varandra.
Vad är en bouppteckning och när ska den vara klar?
Det är en förteckning över den dödes tillgångar, skulder och arvingar, intygad av två oberoende förrättningspersoner. Den ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter det. När den är registrerad blir den dödsboets id-handling, som behövs för att avsluta bankkonton och överlåta egendom.
Vilket lands arvsrätt gäller för en utländsk medborgare som dör i Sverige?
Enligt EU:s arvsförordning normalt lagen i det land där personen hade sin hemvist vid dödsfallet. En utländsk medborgare som bodde i Sverige ärvs därför oftast enligt svensk lag. Ett testamente kan i stället välja lagen i personens medborgarskapsland. Danmark och Irland tillämpar inte förordningen, och den som bodde utomlands behöver normalt ingen svensk bouppteckning.
Relaterade guider
- Sambolagen — vad ogifta par delar, och varför ett testamente spelar roll
- Begravningar i Sverige — vad dödsboet betalar och vad begravningsavgiften täcker
- Gifta sig i Sverige — giftermålet gör en partner till arvinge
- Köpa fritidshus som utländsk medborgare — svensk egendom som en dag går i arv
- Varför svenskar betalar hög skatt — skattesystemet som slopade arvsskatten
Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Sveriges riksdag (ärvdabalken 1958:637 i lydelse till och med SFS 2026:251, lag 2015:417, lag 2005:194, lag 1941:416, inkomstskattelagen 1999:1229, sambolagen 2003:376, bet. 2025/26:CU21), Skatteverket, EU:s e-juridikportal, Regeringen och SOU 2025:91 – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Hittat något som är inaktuellt? Säg till så rättar vi det.