Högskoleprovet: den andra vägen in på universitetet

Svenska universitet och högskolor rangordnar sökande i två separata köer, en efter betyg och en efter det här provet. Här får du veta vem som får skriva provet, vad det kan och inte kan göra för dig som inte är uppvuxen i Sverige, och vilka praktiska fällor som väntar på provdagen.

När du behöver det här

Du bor i Sverige, lär dig svenska och vill komma in på en eftertraktad utbildning som ges på svenska. Dina utländska skolbetyg är låga eller svåra att jämföra, och du vill ha en andra chans till samma plats. Din tonåring går på gymnasiet och undrar om det är värt att skriva provet. Eller så skrev du det för flera år sedan och undrar om resultatet fortfarande gäller.

Söker du till ett kandidat- eller masterprogram på engelska från utlandet behöver du nästan säkert inte provet; läs i stället om studieavgifter i Sverige och de första veckorna som utbytesstudent.

Så tar provet dig in på högskolan

Högskoleprovet är ett gemensamt antagningsprov för alla svenska universitet och högskolor. Universitets- och högskolerådet (UHR) tar fram provet och ska ordna minst ett prov varje kalenderhalvår. I praktiken ges det två gånger om året: på våren en lördag och på hösten en söndag, på provorter runt om i Sverige.

Provets betydelse kommer från högskoleförordningen. När en utbildning på grundnivå har fler behöriga sökande än platser fördelas platserna på olika urvalsgrupper:

Har du både betyg och provresultat är du med i båda grupperna, så provet blir en andra, fristående chans till samma plats. Därför kallas det ofta den andra vägen in på högskolan: ett starkt resultat kan väga upp blygsamma skolbetyg, eller utländska betyg som konkurrerar dåligt. Sökande med utländsk gymnasieutbildning konkurrerar i betygsgruppen BI. Hur betygen blir ett meritvärde läser du om i svenska betyg och antagning till högskolan.

Några undantag: konstnärliga utbildningar får fylla alla platser genom egna antagningsprov, och UHR kan låta ett lärosäte använda en annan fördelning för en utbildning där till exempel konkurrensen i provgruppen är låg. Vissa utbildningar kräver provet; för de flesta är det frivilligt. Antagning till masterprogram omfattas inte alls av tredjedelsregeln; där bestämmer lärosätena själva sina urvalsgrunder. Står sökande lika i provgruppen avgörs det med ett annat prov, en intervju eller lottning.

Vad provet inte kan

Ett provresultat gör dig aldrig behörig. Urvalet görs bara bland sökande som redan uppfyller den grundläggande och den särskilda behörigheten. Enligt högskoleförordningen ska sökande vars modersmål inte är svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ha de kunskaper i svenska som krävs för grundläggande behörighet. För utbildningar på svenska betyder det Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 från gymnasiet eller komvux, eller godkänt på Tisus-provet. Den som har finska som modersmål och har läst minst tre år svenska på ett finskt gymnasium uppfyller redan kravet.

Ordningen spelar alltså roll. Klara först Svenska 3 eller Tisus (se lära sig svenska som nyanländ), och använd sedan provet för att konkurrera. Ett högt resultat utan behörighet i svenska används aldrig.

Två begränsningar till. Resultatet gäller bara vid antagning i Sverige, inte utomlands. Och sökande som betalar studieavgift kan antas i särskilda antagningsomgångar.

Vem som får skriva provet

Det finns inget krav på medborgarskap eller uppehållstillstånd. Men provet ges bara på svenska, förutom ett delprov i engelsk läsförståelse, så i praktiken behöver du mycket goda kunskaper i svenska för att lyckas.

• Ålder: du måste fylla 18 år senast det kalenderår du skriver provet.
• Under 18: du får ändå skriva om du går minst vårterminen i årskurs 2 på gymnasiet, eller redan har gymnasieexamen eller motsvarande.
• Anpassning: förlängd provtid ges bara vid diagnoserna specifik lässvårighet (F81.0) eller blandad inlärningsstörning (F81.3); den anpassade provdagen har fyra provpass på 80 minuter. Intyg måste laddas upp senast sista anmälningsdagen.

Så anmäler du dig

Anmälan är öppen en vecka i början av januari (vårprovet) och en vecka i mitten av augusti (höstprovet). Det går inte att anmäla sig sent, så lägg in en påminnelse.

1. Kolla din behörighet för varje utbildning på antagning.se eller universityadmissions.se.
2. Skapa ett konto på hogskoleprov.nu innan anmälan öppnar.
3. Anmäl dig och betala avgiften på 550 kr under anmälningsveckan. Det är betalningen som gör anmälan klar.
4. Ladda upp eventuellt intyg för anpassning innan anmälan stänger.
5. Se till att du har rätt id-handling (se nedan).

Du placeras på en provort utifrån postnumret du anger. Om för få anmäler sig kan UHR flytta dig till en ort i närheten; Luleå tekniska universitet varnar till exempel för att dess sex provorter i Norrbotten kan strykas när anmälningarna är få. Avbokar du eller missar provet får du inte tillbaka avgiften, och den kan inte flyttas till ett annat prov eller en annan person.

Provdagen: legitimation, kontroller och tider

Det är legitimationen som fäller nyanlända. Har du ett svenskt personnummer måste du visa svensk id-handling: svenskt pass, svenskt nationellt id-kort, svenskt körkort eller ett svenskt id-kort från en myndighet, till exempel Skatteverket. Utländskt pass godtas inte, och inte heller e-legitimation. Saknar du personnummer tar du med ett giltigt utländskt pass med text på engelska, franska eller spanska; medborgare i EU/EES kan också använda sitt nationella id-kort. Det tar tid att få ett svenskt id-kort, så beställ i god tid; läs om svenskt id-kort och personnumret.

Kallelsen dyker upp i ditt konto ungefär en vecka före provet. Dagen pågår från 08.10 till ungefär 17.00:

Sedan hösten 2023 får väktare kontrollera dig med metalldetektor på väg in i och ut ur salen. Vägrar du får du inte fortsätta; vägrar du kontrollen på väg ut stängs du dessutom av i två år. Mobiler, smartklockor, digitala klockor och hörlurar är förbjudna vid platsen. Lämnar du salen under ett pass räknas inte det passet. Den som fuskar får enligt UHR inget resultat och två års avstängning.

Bara svar som markerats i svarshäftet på papper inom tiden räknas. En statlig utredning föreslog 2021 att provet skulle digitaliseras, men i oktober 2026 skrivs det fortfarande på papper.

Vad provet innehåller och hur det poängsätts

Provet har 160 frågor som räknas, jämnt fördelade mellan en verbal och en kvantitativ del:

Du får en råpoäng per rätt svar, och det blir inget avdrag för fel svar, så svara på allt. Varje del normeras för att jämna ut just det provets svårighetsgrad, och medelvärdet blir ditt resultat från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05. Eftersom normeringen ändras varje gång kan gamla normeringstabeller inte visa hur det gick för dig. Resultatet kommer i ditt konto ungefär fyra veckor efter provet.

Tror du att en fråga var felaktig anmäler du det senast torsdagen efter provet: till Umeå universitet för den kvantitativa delen och de svenska verbala delproven, eller till Göteborgs universitet för engelsk läsförståelse.

Ditt resultat

Ett resultat kan användas för utbildningar som börjar terminen efter provet, och gäller till slutet av det kalenderhalvår som infaller åtta år senare. Vid antagningen används alltid ditt bästa giltiga resultat, så att skriva flera gånger kan bara hjälpa. Har du personnummer förs resultatet automatiskt över till antagning.se; saknar du personnummer laddar du själv upp resultatet som pdf.

I UHR:s antagningsstatistik kan du se vilket resultat den sista antagna i varje grupp hade i tidigare omgångar, men kom ihåg att gränserna ändras varje år. En studie- och yrkesvägledare på komvux, en folkhögskola eller ett lärosäte kan berätta om din svenska räcker.

Misstag att undvika

• Att tro att provet bara är för svenskar. Alla kan anmäla sig; hindret är språket, inte ett tillstånd.
• Att räkna med 450 kr i avgift eller fem års giltighet. Avgiften är 550 kr och resultatet gäller i åtta år; äldre guider är inaktuella.
• Att se provet som en genväg förbi Svenska 3. Det rangordnar behöriga sökande; det gör dig inte behörig.
• Att ta med utländskt pass när du har personnummer. Då blir du avvisad.
• Att lämna svar tomma. Ett fel svar kostar ingenting.
• Att räkna med att ett visst pass är utprövningspasset. Det pass som inte räknas är inte utmärkt, så gör ditt bästa på alla.

Praktisk information

Vanliga frågor

Kan utländska medborgare skriva högskoleprovet?

Ja. Högskoleprovet har inga krav på medborgarskap eller uppehållstillstånd; alla som fyller 18 under provåret kan anmäla sig. Men provet ges bara på svenska, förutom ett delprov i engelsk läsförståelse, och resultatet gäller bara vid antagning i Sverige. Har du ett svenskt personnummer måste du ha med svensk id-handling på provdagen.

Hur länge gäller ett resultat på högskoleprovet?

Ett resultat gäller till slutet av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provet, så ett resultat från april 2027 gäller till slutet av juni 2035. Du kan använda det första gången för utbildningar som börjar terminen efter provet, och vid antagningen används alltid ditt bästa giltiga resultat. Äldre guider anger fortfarande fem år.

Blir jag behörig till högskolan genom högskoleprovet?

Nej. Provet är ett sätt att konkurrera om platser, inte ett sätt att bli behörig. Du måste fortfarande uppfylla den grundläggande behörigheten, bland annat svenska på nivån Svenska 3 för utbildningar på svenska, och eventuella särskilda behörighetskrav som en viss mattekurs. Bara behöriga sökande rangordnas efter provresultat.

Hur stor andel av platserna går till högskoleprovet?

På utbildningar på grundnivå med fler behöriga sökande än platser ska minst en tredjedel fördelas efter betyg och minst en tredjedel efter provresultat; lärosätena får fördela högst en tredjedel efter egna urvalsgrunder. Har du både betyg och provresultat konkurrerar du i båda grupperna, vilket ger dig två chanser till samma plats.

När är nästa högskoleprov?

I oktober 2026 är nästa prov lördag 10 april 2027, med anmälan öppen 7–14 januari 2027 på hogskoleprov.nu. Provet ges normalt i april och oktober, och anmälan är bara öppen en vecka. Det går inte att anmäla sig i efterhand, så kolla datumen på studera.nu i god tid.

Hur poängsätts högskoleprovet?

Du får en råpoäng per rätt svar av 160, och det blir inget avdrag för fel svar. Den verbala och den kvantitativa delen normeras var för sig för att jämna ut provets svårighetsgrad, och medelvärdet ger ditt resultat från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05. Ett femte pass, utprövningspasset, räknas inte.

Relaterade guider

• Svenska betyg och meritvärde – hur den andra urvalsgruppen rangordnar dig.
• Lära sig svenska som nyanländ – så når du Svenska 3 eller Tisus innan du konkurrerar.
• Studieavgifter i Sverige – vem som betalar efter antagningen.
• Personnumret förklarat – varför det avgör vilken legitimation du tar med.
• Svenska skolan för nyanlända familjer – gymnasieåren före provet.

Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Sveriges riksdag (högskoleförordningen), Universitets- och högskolerådet (studera.nu), Lunds universitet, Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Har du hittat något som är inaktuellt? Hör av dig så rättar vi det.