Friskolor: så fungerar det svenska skolpengssystemet

I Sverige får företag, stiftelser och föreningar driva skattefinansierade skolor som konkurrerar om eleverna med samma ersättning. Här ser du hur skolpengen fungerar, hur köerna fungerar, vad en nyanländ familj kan göra och vad 2026 års lagar ändrar.

När du behöver det här

Du ska flytta till Sverige med barn i skolåldern och välja skola. En svensk kollega säger åt dig att “ställa barnen i kö” samma vecka som du kommer. Du ser en skola med “English” i namnet och undrar vad den kostar. Eller så har du läst om vinster i skolan i svenska nyheter och vill veta vad som faktiskt har ändrats.

Så fungerar skolpengen

Sverige har haft ett skolpengssystem sedan friskolereformen 1992. Alla organisationer som Skolinspektionen godkänner kan driva en grundskola eller gymnasieskola. Elevens hemkommun betalar sedan skolan för varje elev, efter samma grunder som den använder för att finansiera sina egna skolor.

Den ersättningen är det som kallas skolpeng. Föräldrar får den aldrig och betalar den aldrig. Lagen delar upp den i två delar:

Eftersom varje kommun bestämmer grundbeloppet utifrån sina egna skolkostnader skiljer sig skolpengen mellan olika orter. Det är också därför pengarna följer ditt barn: byter barnet skola följer ersättningen med.

Hur stor är friskolesektorn? Läsåret 2025/26 gick omkring 16 procent av grundskoleeleverna, drygt 179 000 barn, i en fristående skola. Av dem gick 74 procent i skolor som drivs av aktiebolag och 4,6 procent i skolor med konfessionell inriktning. Resten av guiden handlar om vad det betyder för din familj. Hur skatterna finansierar systemet som helhet kan du läsa om i varför svenskar betalar hög skatt.

Vad en friskola får och inte får göra

“Friskola” översätts ofta till engelska som “free school” eller “private school”. Ingen av dem stämmer. Det är en privat driven skola inom det offentliga skolväsendet, under samma skollag som de kommunala skolorna.

• Inga avgifter. Skolan är avgiftsfri, även böcker, andra lärverktyg och en näringsriktig lunch (se gratis skollunch). Ingen ansökningsavgift får tas ut. Enstaka obetydliga kostnader och frivilliga bidrag till skolresor är de enda undantagen.
• Inga antagningsprov. Prov får inte vara ett villkor för antagning eller en grund för urval. Det finns snäva undantag som regeringen godkänner, till exempel musikaliska lämplighetsprov.
• Öppen för alla. En fristående grundskola ska ta emot alla elever som har rätt att gå i grundskolan. Den får bara begränsa mottagandet till vissa årskurser, till elever som behöver särskilt stöd eller till elever som en särskilt anpassad utbildning är avsedd för.
• Ingen religiös undervisning. Undervisningen ska vara icke-konfessionell i alla skolor. En skola som har godkänts med konfessionell inriktning får ha religiösa inslag, men de ska vara frivilliga, hållas åtskilda från undervisningen och meddelas skriftligt.

En distinktion brukar ställa till det för engelsktalande familjer. Fristående skolor som följer den svenska läroplanen och har “English” eller “International” i namnet är gratis. Internationella skolor, som följer en utländsk eller internationell läroplan, är en egen kategori och får ta ut avgifter för att täcka skäliga merkostnader.

Köer och urval

När en fristående skola har fler sökande än platser måste den göra ett urval efter grunder som Skolinspektionen godkänner. Skolverket anger fyra:

I praktiken dominerar kötid och syskonförtur. En undersökning av 190 skolor från 2020, som Skolinspektionen citerade 2022, visade att omkring 90 procent använde syskonförtur, anmälningsdatum eller båda. Av skolorna med fler sökande än platser angav 12 procent väntetider på två till fyra år och 10 procent ännu längre.

Varning: Många fristående skolor låter dig ställa barnet i kö redan från födseln. Skolinspektionen hittade nästan inga skolor med kötid som hade en nedre åldersgräns, så svenska familjer som anmälde sina bebisar ligger före dig.

Skolinspektionen har också kritiserat skolor för att vara otydliga med vilka urvalsgrunder som gäller och i vilken ordning, så be varje skola om urvalsgrunderna och deras ordning skriftligt.

Att välja skola som nyanländ

Ditt barns rätt till en skolplats följer av att ni är bosatta här, oftast genom att ni är folkbokförda (se folkbokföring), eller av några andra grunder, som uppehållsrätt enligt EU:s regler om fri rörlighet eller vissa uppehållstillstånd. När det är klart:

1. Gör en lista över skolorna. Kommunens webbplats listar de kommunala skolorna. Många kommuner har med fristående skolor i sitt digitala skolval, andra inte.
2. Ansök hos kommunen. Ange vilka kommunala skolor du önskar. Huvudregeln är att barnet placeras där du önskar, om det inte tränger undan ett annat barns rätt till en skola nära hemmet, leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter eller hotar andra elevers trygghet. Anger du flera skolor ökar chanserna.
3. Ansök direkt hos fristående skolor som inte ingår i kommunens system, och fråga varje skola om dess urvalsgrunder och din plats i kön.
4. Fråga om kvoten för nyanlända. En full fristående skola får reservera upp till 5 procent av platserna för barn som har bott i Sverige kortare tid än två år när läsåret börjar. De barnen går före kön. Kvoten är frivillig, så fråga varje skola om den använder den.
5. Behåll den kommunala platsen som reserv. Kommunen måste placera ditt barn i en av sina skolor.

Kontrollera skolskjutsen innan du väljer en skola långt bort. Gratis skolskjuts följer oftast inte med en skola som du själv väljer, om inte kommunen kan ordna den utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Gymnasiet fungerar annorlunda. Du söker genom hemkommunens gemensamma antagning och rangordnar kommunala och fristående program tillsammans, och platserna fördelas efter meritvärde, summan av de 16 bästa slutbetygen (se svenska betyg). Det finns en begränsad fri kvot för sökande vars betyg inte enkelt kan jämföras med svenska, vilket spelar roll för tonåringar som kommer med utländska betyg.

Resten av skolsystemet, från förskola till kartläggning och förberedelseklasser för nyanlända, finns i svenska skolan för nyanlända familjer.

Vinstdebatten och 2027 års regler

Många fristående skolor drivs med vinstsyfte, och det har varit omdebatterat i Sverige i många år. Har du läst att svenska skolor kan ta ut obegränsade vinster är det inaktuellt. Riksdagen antog två lagar 2026:

Nytt 2026: reglerna kommer från lag (2026:716) och lag (2026:1634), som riksdagen beslutade i maj och augusti 2026.

Vinst i sig är inte förbjuden: reglerna om värdeöverföringar gäller bara i de angivna situationerna. Ingenting har heller ändrats när det gäller kötid som urvalsgrund. En statlig utredning har dessutom föreslagit att kommuner ska få betala fristående skolor lägre skolpeng än sina egna skolor. Det är bara ett förslag; lagen säger fortfarande “samma grunder”.

Praktisk information

Vanliga frågor

Vad är en friskola?

En friskola (fristående skola) är en skola som drivs av ett företag, en stiftelse, en förening eller ett trossamfund i stället för av kommunen. Den måste godkännas av Skolinspektionen, följer den nationella läroplanen och får betalt per elev av barnets hemkommun. Den får inte ta ut avgifter eller använda antagningsprov. Omkring 16 procent av grundskoleeleverna gick i en friskola läsåret 2025/26.

Vad är skolpeng?

Skolpeng är det belopp som hemkommunen betalar en skola för varje elev. För fristående skolor kallar lagen det grundbelopp, och det täcker undervisning, läromedel, elevhälsa, måltider, administration, moms och lokaler. Det bestäms efter samma grunder som för kommunens egna skolor. Tilläggsbelopp följer elever med stora stödbehov. Föräldrar får eller betalar aldrig skolpengen.

Hur fungerar köerna till friskolor?

När en skola har fler sökande än platser gör den ett urval efter grunder som Skolinspektionen har godkänt: oftast syskonförtur och anmälningsdatum, ibland geografisk närhet eller koppling till skolans egen förskoleklass. Många skolor låter familjer ställa barnen i kö från födseln, och väntetiderna på populära skolor kan vara flera år. Den som kommer sent är ofta hänvisad till kvoten för nyanlända eller en kommunal skola.

Kan ett nyanlänt barn komma in på en full friskola?

Ibland. En full fristående skola får reservera upp till 5 procent av platserna för barn som har bott i Sverige kortare tid än två år när läsåret börjar. De barnen går före den vanliga kön. Det är frivilligt för skolan att använda kvoten, så fråga varje skola om den gör det och hur många platser den har avsatt.

Tar friskolor i Sverige ut avgifter?

Nej. Utbildningen i grundskolan och på gymnasiet är avgiftsfri enligt lag i fristående skolor precis som i kommunala, inklusive böcker, läromedel och lunch i grundskolan, och ingen ansökningsavgift får tas ut. Enstaka obetydliga kostnader och frivilliga bidrag till skolresor är tillåtna. Bara internationella skolor som följer en utländsk läroplan får ta ut avgifter.

Får friskolor i Sverige gå med vinst?

Ja, enligt nuvarande lag, men reglerna skärps från 1 juli 2027. Då får ägarna inte föra ut pengar från en nyetablerad skola under fem år, efter byte av ägare med bestämmande inflytande under upp till tre år, eller under två år efter ett föreläggande från tillsynsmyndigheten. Skolorna måste redovisa varje skolenhet separat och kan få sanktionsavgifter vid överträdelser.

Vad ändras för friskolor 2027?

Från 1 januari 2027 gäller offentlighetsprincipen, så vem som helst får begära ut en fristående skolas allmänna handlingar. Från 1 juli 2027 kan bara juridiska personer godkännas som huvudmän, förbud mot värdeöverföringar gäller i vissa situationer, felaktigt utbetalda bidrag ska betalas tillbaka och en skola som läggs ned måste meddela kommunen senast 1 november året innan.

Relaterade guider

• Svenska skolan för nyanlända familjer – hela systemet från förskola till gymnasium, även förberedelseklasser
• Folkbokföring: registrera var du bor – registreringen som ger ditt barn rätt till en skolplats
• Skollov i Sverige – när terminerna börjar och loven infaller där du bor
• Gratis skollunch – måltiden som varje skola, fristående eller kommunal, måste servera varje dag
• Varför svenskar betalar hög skatt – var pengarna bakom skolpengen kommer ifrån

Fakta kontrollerade 2026-10-14. Källor: Sveriges riksdag (skollagen 2010:800, förordning 2022:222, gymnasieförordningen 2010:2039, betänkandena UbU20 och UbU30), Skolverket, Skolinspektionen och Regeringskansliet – hela källförteckningen finns i ämnets källfil. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Har du hittat något som är inaktuellt? Säg till, så rättar vi det.